Armenien
Från Rilpedia
- För orten i Colombia, se Armenia.
Hajastani Hanrapetutiun Հայաստանի Հանրապետություն Republiken Armenien |
|||||
|
|||||
Valspråk: inget | |||||
Nationalsång: Mer Hajrenik | |||||
Huvudstad | Jerevan 40° 16' N, 44° 34' E
|
||||
Största stad | Jerevan (cirka 1 100 000 inv.) |
||||
Officiellt språk | Armeniska[1] | ||||
Statsskick President Premiärminister |
Republik Serzj Sargsian Tigran Sargsian |
||||
Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Sovjetunionen 23 augusti 1990 21 september 1991 |
||||
Yta • Totalt • Vatten |
29 800 km² (138:e) 4,7% |
||||
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
3 231 900 (133:e) 105,0 inv/km² (72:a) |
||||
BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2005) $14 167 miljoner (127:e) $4 270 |
||||
Valuta | dram (AMD ) |
||||
Tidszon | UTC+4 | ||||
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Aragats[2] 4 090[2] m ö.h. Sevansjön 1230 [3] km² Aras[4] 1 072 km |
||||
Nationaldag | 21 september | ||||
Landskod | AM, ARM | ||||
Landsnummer | 374 | ||||
Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), officiellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Västasien, eller beroende på hur man ser det i sydöstra Europa. Det är en inlandsstat som i norr gränsar till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran. I söder har Armenien även en gräns till den autonoma republiken Nachitjevan, en exklav till Azerbajdzjan. Huvudstad är Jerevan.
Armenien som statsbildning har en historia som sträcker till före vår tideräknings början, så småningom i form av det armeniska kungadömet. Genom historiens lopp har det haft varierande storlek, som störst var det cirka 80 f.Kr. då det sträckte sig från Kaukasien ned till Medelhavet. Detta kungadöme var också det första land som antog kristendomen som statsreligion, år 301. Kungariket blev så småningom erövrat av det romerska riket, av det bysantinska riket, av Persien, och av kalifatet. Från 1500-talets början var Armenien en del av det osmanska riket och från början av 1800-talet kom det under rysk överhöghet. Dagens självständiga stat framkom första gången 1918, efter den ryska revolutionen, men blev 1920 återigen ryskt, denna gång som sovjetisk delrepublik. Vid Sovjetunionens sönderfall var Armenien och de baltiska staterna först bland tidigare delrepubliker att deklarera sin självständighet 1991.
Armeniens gränser har genom historen flyttats otaliga gånger och folkomflyttningar har skett, varför stora grupper som anser sig vara armenier idag lever i grannländerna. Armenien har efter sin självständighet varit engagerad i en väpnad konflikt med sitt östra grannland Azerbajdzjan över områden som man anser har armenisk befolkning, framför allt det azerbajdzjanska Nagorno-Karabach som sedan 1994 kontrolleras av Armenien. Denna konflikt har fortfarande inte fått sin lösning.
En annan olöst fråga gäller ansvaret för de armenier som dödades under perioden 1915 till 1920 i Västarmenien i Turkiet. Med stöd av ett omfattande bevismaterial hävdar Armenien att ett folkmord begicks och att Turkiet är ansvarigt för detta. Turkiet menar istället att något systematisk dödande av armenier inte ägt rum. Detta, tillsammans med att Turkiet är nära lierad med Azerbajdzjan, innebär att Armenien har ansträngda relationer även med sitt grannland i väster.
Geografiskt anses Armenien ofta ligga i Asien, men de politiska och kulturella band landet har till Europa gör att det ofta även räknas bland de europeiska länderna.
Innehåll |
Historia
Staten Armenien utgör endast en liten del av det historiska område som kallats Armenien, vilket numera till stor del utgörs av östra Turkiet, ibland kallat Västarmenien. Armenien utgör en mycket gammal statsbildning med rötter i antiken. Som land omnämns det för första gången i historien av den persiske kungen Dareios I, i hans beskrivning av erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Vansjön (Turkiet). Genom att ligga i korridoren som sammanbinder Asien med Europa har Armenien och dess kultur färgats stark av dessa två världar och förvandlats till "en smältdegel var i de två världarnas kultur har gett upphov till en säregen blandning av dessa två".[källa behövs]
Armenien har upplevt fyra kungadömen: dynastin Artasjisian (190 f.Kr. - 12 f.Kr.), dynastin Arsjakunjan (53 - 423 e.Kr.), dynastin Bagratuni (862 - 1045) och dynastin Rubinjan (1187 - 1375), som i skillnad mot de andra kungadömen som regerade på det armeniska höglandet, grundades i Kilikien, vid Medelhavskusten och blev en viktig allierade för de latinska staterna under korstågen.
Landet blev ortodoxt kristet år 301 e.Kr. och en del av den orientaliskt ortodoxa kyrkan. Armenien var det första landet som antog kristendomen som officiell religion. Som Armeniens apostel och grundaren av den armeniska kyrkan nämns martyrerna Judas Taddeus och Bartolomaios medan Gregorios Upplysaren anses som Armeniska apostoliska kyrkans förste katolikos (patriark). Den senares ättling, Isak den store, räddade den armeniska nationella enheten under tiden landet var delat mellan Bysantinska riket och Persien, genom att delta i skapandet av armeniska alfabetet, samt översättning av Bibeln och av annan litteratur till modersmålet.
Den 24 april 1915 inleddes det i dåvarande Osmanska riket ett folkmord på armenierna. Detta innebar att mellan 1 - 2 miljoner armenier och andra kristna dödades eller deporterades, och att ytterligare ett flertal tvingades på flykt. Än idag finns diskussionen mellan armenier och turkar om det som pågick under de åren och Turkiet erkänner inte de angivna händelserna. Se vidare armeniska folkmordet.
Dagens Armenien utgör egentligen endast periferin i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Vansjön. Den första republiken Armenien utropades den 28 maj 1918 och enligt freden i Sèvres år 1920 skulle landet bli självständigt. Avtalet nullifierades dock av freden i Lausanne som tvingades fram av den nya republiken Turkiet, under Mustafa Kemal Atatürks ledning, som vägrade godkänna avtalet i Sèvres. År 1922 intogs Armenien av ryska bolsjeviker och den 2 december 1922 delades det mellan Turkiet och Sovjetunionen. År 1936 bildades den armeniska sovjetrepubliken Armeniska SSR.
Armenien förklarade sig självständigt den 23 augusti 1990 efter Sovjetunionens kollaps och tog då avstånd från kommunismen; landet erkändes 21 september 1991. 1988, tre år innan Sovjetunionens kollaps, krävde den högsta sovjeten Nagorno-Karabach att denna autonoma enklav skulle brytas ut ur sovjetrepubliken Azerbajdzan och anslutas till Armeniska SSR. Beslutet avslogs både av sovjeten i Baku och i Moskva. Oroligheterna ledde till en blodig väpnad konflikt som varade fram till 1994 då ett eldupphör trädde i kraft. De armeniska styrkorna i Nagorno-Karabach (varken Armeniska SSR eller republiken Armenien har officiellt varit aktivt inblandat i konflikten) lyckades säkra sin självständighet och inrättade en buffertzon runt regionen. Sedan 1994 har den så kallade Minsk-gruppen inom OSSE, med USA, Ryssland och Frankrike i spetsen, agerat som medlare i försök för att lösa dödläget.
27 oktober 1999 dödades premiärminister Vazken Sargsian, talmannen, och sex andra politiker vid en beskjutning av parlamentet av en grupp beväpnade män.
Musik
Geografi
Armenien ligger i Mindre Asien, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Armenien, som saknar kust, gränsar i norr och öster till Georgien och Azerbajdzjan samt i söder och väster till Iran och Turkiet.
Terrängen är i huvudsak bergig med brusande forsar och få skogar. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Armeniens högsta topp är Aragats, 4 095 meter över havet.
I mellersta Armenien ligger den 1 230 km² stora Sevansjön.[3]
- Lägsta punkt: Debedfloden (400 meter över havet)
- Naturtillgångar: små mängder av guld, koppar, zink
Provinser
Armenien är indelat i 11 provinser (marzer):
- Aragatsotn
- Ararat, efter berget Ararat (Turkiet) som gränsar till regionen.
- Armavir
- Gegharkunik
- Kotajk
- Lorri
- Sjirak
- Siunik
- Tavusj
- Vajots Dzor
- Jerevan
Demografi
- Armenier 95%, kurder 2%, ryssar 2%, azerier och övriga 1 % (assyrier, ukrainare, greker, georgier m.fl.).
- Befolkningens medelålder: 32,3 år
- Religion: armenisk-apostolisk kristendom (Armeniska ortodoxa kyrkan) 94 %
Internationella rankningar
Organisation | Undersökning | Rankning |
---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 31 av 179 |
Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 102 av 173 |
Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 109 av 180 |
United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 83 av 179 |
Se även
- Armenier
- Armenier i Sverige
- Armeniska folkmordet
- Lista över armeniska kungar
- Armeniska diasporan
- Nagorno-Karabach
Referenser
- ↑ Konstitutionen för Republiken Armenien, artikel 12. Mall:Description
- ↑ 2,0 2,1 ”Armenien: Faktaruta”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/armenien/1064829. Läst 2009-05-25.
- ↑ 3,0 3,1 ”Sevansjön”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sevansjön. Läst 2009-05-25.
- ↑ Encyclopedia of World Geography, Peter Haggett, sida 1902
Externa länkar
- Utrikespolitiska Institutet (UI)
- Armenica.org: Armeniens historia, täckande 800 f. Kr. till 2004. (Engelska, svenska)
- Karta över Armenien
- Minnessajt över folkmordet 1915