Nachitjevan
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar den autonoma republiken. För dess huvudstad med samma namn, se Nachitjevan (stad).
 |
|
| Administrationstyp | autonom republik inom Azerbajdzjan |
| Huvudstad | Nachitjevan |
| Officiellt språk | azerbajdzjanska |
| Parlamentets talman | Vasif Talibov |
| Yta | 5 500 km² |
| Befolkning | 372 900 (uppskattning 2005) |
| Tidszon - sommartid |
UTC+4 UTC+5 |
Nachitjevan (även med flera andra stavningsvarianter; Nakhidzjevan, Nakhijevan, Nakhichevan; på azerbajdzjanska Naxçıvan, mer officiellt Naxçıvan Muxtar Respublikası, armeniska Նախիջևան]) är en autonom republik tillhörande Azerbajdzjan. Området är en exklav med Armenien mellan det och det övriga landet. Nachitjevan är 5 500 km² stort och har omkring 310 000 invånare. Huvudstad är Nachitjevan. Förutom mot Armenien i nord och öst gränsar Nachitjevan mot Iran i söder och väster samt mot en liten turkisk landremsa mellan Iran och Armenien i nordväst.
Armenien har ansett (och anser delvis fortfarande) att området egentligen är armeniskt. Nachitjevan är det enda landet i världen (eftersom det inte är självständigt räknas det dock inte) förutom Turkiet som erkänner det turkiskkontrollerade Nordcypern.[källa behövs] Den före detta azerbajdzjanske presidenten Heydar Aliyev kom från Nachitjevan.
Historia
Området har pekats ut som den plats där den bibliska personen Noa och hans familj slog sig ner efter att Noas ark strandat på Ararats berg. Namnet Nachitjevan betyder på armeniska "platsen för nedkomsten" och asnpelar på sägnen om Noa. Dock finns det även teorier som påstår att det historiska namnet var "Nachtjavan", d.v.s. "staden Nachtj" på armeniska (avan är armeniska för mindre stad, sahmälle, by). Området har haft en armenisk befolkning sedan lång tid tillbaka i tiden. Under 1500-talet tvångsförflyttade shanen Abbas I, under sitt reträtt från området, mellan 50 000-100 000 armenier av från staden Jolfa i Nachitjevan till Nya Joulfa i Isfahan, dåtidens huvudstad i Persien (dagens Iran). Vid denna tid befann sig Persien i krig med det osmanska riket och Shah Abbas handling hade två sidor: dels, genom att avbefolka detta gränsområde mellan Persien och osmanska imperiet, berövades turkarna tillgång till förnödenheter och assistans i området; dels berodde beslutet på shahens strävan att höja nivån på Persiens handel så väl som hantverkare och valde armenierna som var kända för sin skicklighet i dessa yrken. Under de kommande seklerna kom handeln via Persien mellan Bortre Orienten, Indien och Europa att domineras helt av armenierna i Persien.
Nachitjevan kom till och från att vara under persiskt och turkiskt styre fram till ryska imperiets utvidgning söderut under slutet av 1700-talet. Regionen införlivades slutligen 1827 i det ryska imperiet som besegrade den persiska armén ledd av prins Abbas Mirza. Året därpå, 1828, avsade Persien sin rätt till Nachitjevan efter undertecknandet av Turkemantchai-avtalet (februari 1828).
Efter införlivandet av Armenien och Azerbajdzjan i Sovietunionen 1920, beslutade Moskva (med starkt stöd av dåvarande folkens kommissarie Josef Stalin), under protester från regeringen i Jerevan att Nachitjevan och Karabakh skulle läggas under azeriskt styre, dock som autonoma republiker.
Under 2006 anklagades militären i Nachitjevan för att ha förstört en gammal armenisk kyrkogård, med khatchkarer ("korssten" på armeniska) som var så gamla som från 500-talet. Detta efter att händelseförloppet fångats på film. Både Baku och ledningen i Nachitjevan nekar till detta. Europaparlementet fördömde det hela. Den svenske EU-parlamentarikern och miljöpartisten Carl Schlyter röstade tillsammans med några tyska ledamöter, av turkiskt ursprung, mot fördömandet.[källa behövs]
