Sommartid

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

När man övergår från normaltid till sommartid ska klockan ställas fram en timme.

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren.

Sommartid används i omkring 70 länder runt om i världen, mer än hälften av dem i Europa.

I tropikerna är sommartid ovanligt (men förekommer), eftersom skillnaden mellan sommar och vinter är mindre. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre nytta eftersom dagsljuset på sommaren i många fall sträcker sig hela det vakna dygnet (trots det har de länderna i allmänhet sommartid).

Sommartid användes första gången sommaren 1916, då Tyskland, Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid.

Europa

I de europeiska länderna, utom Island, infaller sommartid mellan den sista söndagen i mars och den sista söndagen i oktober. I västeuropeiska tidszonen (WET, GMT, UTC+0), centraleuropeiska tidszonen (CET, UTC+1) och östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) växlas mellan sommar- och normaltid vid samma klockslag: 1.00 UTC. Denna sommartid är också föreskriven i ett EU-direktiv.^[1] Direktivet undertecknades under Sveriges ordförandeskap av Bosse Ringholm, under en kortare tid hade sommartiden harmoniserats på prov inom unionen.

I Ryssland sker omställningen på samma datum, men klockan 2.00 lokal normaltid i respektive tidszon.

Island använder inte sommartid alls, lokal tid är alltid densamma som UTC, en timme före vad landets läge egentligen motiverar.

Sverige

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök mellan den 15 maj och den 30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige, 14 maj–30 september^[2] år 1916, infördes sommartiden i landet först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. Åren 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid: den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. I Sverige regleras sommartiden i förordning 2001:127 om sommartid. Denna lag baseras på EU-direktivet.

Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Göteborg 13.10). Tiden varierar några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning och orternas longituder. Skillnaden i sann soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter .

Asien

Även om sommartid är vanligt i Europa och Nordamerika, är det något som större delen av världens befolkning inte använder.

██ Sommartid används

██ Sommartid används ej längre

██ Sommartid har aldrig använts

I allmänhet använder länderna i Asien inte sommartid. I Mellanöstern och före detta Sovjetunionen är det dock vanligt. Följande länder har sommartid:

• Cypern, Turkiet, Libanon (datum som Europa)
• Ryssland, Armenien, Azerbajdzjan (datum som Europa).

Övriga länder har andra datum för omställning än Europa och de varierar mellan länderna.

• Israel
• Palestina (andra datum än Israel)
• Pakistan (bara år 2008)
• Jordanien
• Syrien

Iran, Georgien, Kazakhstan och Kirgisistan har slutat med sommartid från 2006, Mongoliet från 2007 och Irak från 2008. På 1970-talet ställde man i Iran inte om klockorna på sommaren, utan man bestämde helt enkelt att alla skulle börja och sluta arbetet en timme tidigare än annars.

Nordamerika

Den amerikanska benämningen är "Daylight Saving Time" och denna används i större delen av USA från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november. Omställningen sker klockan 02.00 vid båda tillfällena. Dessa datum infördes 2007. Fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober.

Sommartiden används inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico, Jungfruöarna, eller Arizona, med undantag i sistnämnda delstat för indianreservatet "Navajo Indian Reservation". Sommartid infördes 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade förut inte sommartid. I Florida lades mars 2008 ett lagförslag om att överge sommartid. Det är inte beslutat än men verkar ha stöd bland politiker och allmänhet^[3].

I Kanada används sommartid i de flesta provinser, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, inte heller i några små glesbefolkade områden här och var i Kanada, nära tidszongränserna. Kanada följer USA:s ändring för 2007.

I Mexiko används också sommartid i större delen av landet. Undantaget är delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexico har sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USA:s tidigare datum.

I Guatemala, Honduras och Nicaragua användes sommartid endast 2006.

Övriga länder i Centralamerika saknar sommartid.

I Karibien har Kuba och Bahamas sommartid medan övriga öar inte har det.

Övriga världen

I Afrika är det bara Kanarieöarna (Spanien), Egypten, Tunisien och Namibia som använder sommartid. Marocko införde det på prov 2008 (1 juni–27 sept) och 2009 (från 1 juni).

På södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. Det gäller bland annat i:

• Namibia
• Mauritius (från 2008)
• Argentina (från 2007)
• Chile
• Paraguay
• Uruguay
• Nya Zeeland
• södra Brasilien
• södra Australien (delstaterna New South Wales, Victoria, South Australia, Tasmanien och Western Australia)

Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.

Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Datumen varierar dessutom mellan Australiens delstater.

Fördelar

Den huvudsakliga fördelen med sommartid är att man utnyttjar dygnets ljusa timmar bättre. Eftersom ytterst få människor är uppstigna på morgonen då solen går upp i juni, "senarelägger" man solens uppgång genom att flytta fram klockan en timme. Däremot är betydligt fler människor vakna på kvällen då solen går ned, och får därmed i och med sommartiden en extra ljus timme under den vakna delen av dygnet.

Sommartid anses även öka den ekonomiska verksamheten i ett land, inte minst i detaljhandeln och restaurangbranschen. Människor stannar helt enkelt längre på restauranger och dylikt när det är ljust länge på kvällen. Dessutom kan man arbeta längre under eftermiddagarna/kvällarna, och ändå komma hem före mörkrets inbrott.

Slutligen har det hävdats att det är en energisparande åtgärd, eftersom fler människor är vakna under den ljusa delen av dygnet, och dessa då inte behöver ha lampor tända i lika stor utsträckning. Det här är däremot omdiskuterat, och några större undersökningar har faktiskt inte gjorts i Sverige, trots att det var ett stort argument när sommartiden infördes. ^[4] Viss amerikansk forskning tyder på att det kan röra sig om en energibesparing som är i det närmaste försumbar. ^{[5] [6]}

Nackdelar

Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. Motivering: Innehåller en del egen forskning

En nackdel är att man måste ställa om alla klockor två gånger om året. Ett speciellt problem inställer sig just kring det klockslag då skiftet ska ske. När man övergår från normaltid till sommartid förlorar man plötsligt en timme på dygnet, och när man återställer normaltiden efter sommartiden kommer samma klockslag två gånger. Det blir en mängd praktiska problem, som kräver speciella övergångsbestämmelser. Det kan till exempel röra sig om beräkning av övertid, hur man ska ersätta obekväm arbetstid och beräkna den obligatoriska minsta vilotid som gäller enligt lag eller kollektivavtal för vissa sysselsättningar. I tidskritiska situationer på hösten, då man måste veta under vilken av den dubblerade timmen, som en viss händelse inträffade måste man ha specialbestämmelser för exempelvis stämpelur och registering av händelser.

I varma länder med mycket luftkonditionering kan elbehovet öka av sommartid då det är varmare på kvällen än morgonen. Det är en anledning till att få varma länder har det, och det har påpekats i Florida som funderar på att överge sommartid.

Tidskillnaden mot länder utan sommartid eller södra halvklotets sommartid blir svårare att räkna ut. Ännu svårare blir när man ofta inte kan komma överens mellan grannländer om datum för omställning. Inom Europa har man numera samma datum (men inte förr). Likaså inom Nordamerika. I Sydamerika gäller dock att Brasilien inte har samma datum som sina sydliga grannländer, och inom Australien och gentemot Nya Zeeland har man olika datum. I Mellanöstern varierar datumen också. Ett exempel på problem var när Sveriges Television på 1990-talet fick ställa in en direktsändning från Storbritannien med kort varsel, för att man missuppfattat tidsskillnaden av detta skäl.^{[källa behövs]} Under andra världskriget använde Storbritannien dubbel sommartid, medan USA hade sommartid hela året, det vill säga de bytte tidszon en timme.

Den biologiska klockan ställs inte om på kommando, och under de första dygnen på sommartiden kan man vara morgontrött och mindre effektiv i arbetet; på kvällen kan man ha svårt att somna och blir ännu mindre utsövd påföljande dag. Vid höstomställningen uppstår liknande problem: man vaknar för tidigt på morgonen och blir kvällstrött.

Övrigt

Motsatsen till sommartid är normaltid, ofta även kallad vintertid.

Särskilt de första åren med sommartid hade många svårt att komma ihåg åt vilket håll de skulle ställa sina klockor. Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är med ramsan 'Se FRAM emot sommaren, se TILLBAKA på sommaren eller att tänka på trädgårdsmöblerna eller utegrillen, vilka precis som klockan ställs FRAM i trädgården inför sommaren och TILLBAKA in i huset inför vintern.

Ett annat sätt att få bättre fördelning av dagsljuset är att ha klockan framflyttad en timme hela året. Då slipper man ställa om alla klockor två gånger om året. I praktiken byter man tidszon. Så har till exempel Island och Argentina. Nackdelen för båda blir att tidskillnaden mot grannländer varierar under året. Storbritannien provade detta under 1960-talet. Det blev inte så populärt eftersom morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som arbetade inomhus inte såg solen alls. En del länder har både och, de har en timme mer än vad som motiveras av longituden, och på sommaren ytterligare en, till exempel Spanien och Ryssland.

GMT (eller UT/UTC) har inte sommartid. Storbritannien använder GMT som sin civila tid bara på vintern - på sommaren används där BST (British Summer Time) som är GMT plus en timme.

En komplikation med sommartid är med klockan i datorer, särskilt när man ändrar regeln för vilket datum sommartid börjar och slutar. Windows har inga dialogrutor för omställningsdatum, endast för land. Då kan man inte justera ev. fel. USA ändrade omställningsdatum år 2007, och många EU-länder inkl. Sverige ändrade 1996. Det har förutsagts bli vissa problem i USA den 11 mars då sommartiden införs, inte minst för dem som har möteskalender i datorn (det kallas "år 2007-problemet" i datakretsar, se engelsk artikel). Brasilien och Israel har haft problem med tidsomställningen i datorer då landet inte hållt sig till en regel utan ofta ändrat datum.

Till skillnad från bondesamhällen följer människans arbetsdag i industrialiserade samhällen många gånger inte längre solens upp- och nedgång utan följer istället fasta klockslag. Detta i samband med att människan vanligtvis inleder sin vakna period med arbetet/skolan innebär i den tempererade klimatzonen att solen går upp under människans sömncykel på sommaren. Genom att flytta fram klockan måste de med fasta arbetstider stiga upp och lägga sig tidigare och har därigenom dagsljus en större andel av sin vakna tid, men i bondesamhället torkar morgondaggen oberoende av vad klockan visar, och korna mår inte bra, om mjölkningstiden förskjuts.

I många vardagstillämpningar är det opraktiskt att göra omställningen av klockor precis den aktuella timmen på natten, utan det görs först under arbetstid på den följande morgonen. Under tidig morgon kommer då dessa klockstyrda system att visa fel. Exempel bland många kan vara manuella omställningar av portkoder för nattläge resp dagläge och offentliga ur. Exempelvis ska en fastighetsskötare inte tvingas arbeta på obekväm arbetstid med ekonomisk kompensation för att manuellt ställa om fastighetens tidstyrda system just vid det magiska klockslaget. Gatubelysning och trappbelysning i hyresfastigheter ska inte ändras vid omställning sommartid–normaltid, utan följa soltid året runt, och får därmed inte styras av samma centralur som styr klockor. Det är vanligt förekommande att offentliga ur visar fel under flera dygn efter den officiella omställningstiden. Privatpersoner som har tider att passa på söndagen bör ställa om klockan på kvällen innan.

Eftersom den svenska sommartiden år 1980 började den 6 april d v s bara fem dagar efter den 1 april, passade DN på att ha ett aprilskämt om detta år 1980: DN skrev att sommartiden redan införts i smyg, alla klockor gick fel, ingen visste vad klockan egentligen var och totalt kaos rådde överallt.

Se även

• Lista över ländernas tidszoner innehåller även sommartidsinformation
• Dygn angående "Internationell tid"
• Tidzon
• Normaltid

Externa länkar

• http://www.timeanddate.com
• Swatch beat ("millidygn")
• Sveriges förordning 2001:127 om sommartid

Källor och noter

1. ↑ EU:s direktiv om sommartid
2. ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.404
3. ↑ http://www.miamiherald.com/458/story/473060.html
4. ↑ Jimmy Fredriksson (2007-10-07). ”Jimmy Fredriksson: Vem behöver sommartid?”. GT. http://www.gt.se/ledare/1.900252/jimmy-fredriksson-vem-behover-sommartid. Läst 2009-03-18. 
5. ↑ Sebastian Blanco (2007-03-11). ”Think daylight saving time saves energy? Think again. Or not.”. AutoblogGreen. http://www.autobloggreen.com/2007/03/11/think-daylight-saving-time-saves-energy-think-again-or-not/. Läst 2009-03-18. 
6. ↑ Maura Judkis (2009-03-06). ”Daylight Saving Time: How Much Energy Does It Really Save?”. USNews. http://www.usnews.com/blogs/fresh-greens/2009/3/6/daylight-savings-times-true-energy-savings.html?s_cid=rss:fresh-greens:daylight-savings-times-true-energy-savings. Läst 2009-03-18.