Armeniska
Från Rilpedia
Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken. Språket talas i Armenien, Turkiet, Iran, Syrien, Libanon, Grekland samt i Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan. Utöver det talas armeniska av den armeniska diasporan som är spridd över hela världen. Språket skrivs med ett eget alfabet.
Armeniskan utgör en egen gren i den indoeuropeiska språkfamiljen, där den närmaste nu levande släktingen är grekiskan. Även mellan dessa två är släktskapet mycket avlägset. Antagligen stod det frygiska språket däremot mycket nära armeniskan.
Språket har påverkats starkt av omgivningen och har så mycket lånord från de iranska språken att de västliga språkvetarna länge trodde att armeniskan var ett iranskt språk. Dessutom har armeniskan många gamla ord vars ursprung är helt okänt, och man räknar med att de kommit in från utdöda fornspråk som inte lämnat efter sig några skriftliga spår.
Innehåll |
Varianter
Armeniskan har två huvudvarianter: östlig och västlig armeniska. Före 1800-talet användes ett klassiskt litteraturspråk, det så kallade grabar eller krapar, som alltjämt hörs i den kyrkliga liturgin. Sedan dess har det dock i annat skriftligt bruk fått gett vika för moderna öst- och västarmeniska litteraturspråk, även om dessa har berikats med klassiska element.
Förenklat vilka som talar västlig armeniska respektive östlig:
- De armenier som kommer från Armenien och andra före detta sovjetrepubliker eller från Iran talar vanligtvis den östliga dialekten.
- De armenier som har sitt ursprung i nuvarande östra Turkiet (ibland kallat historiska Armenien), men som nu är spridda över hela världen talar vanligtvis västlig armeniska.
Det bör även påpekas att i bland annat USA och Kanada är den armeniska folkgruppen blandad av både väst- och östtalande. Västarmeniskan talas även av spridda grupper i före detta Sovjetunionen, även om den förhärskande varianten där är den östliga.
I Sovjetarmenien genomfördes på 1920-talet en rättskrivningsreform, som inte har accepterats av diasporan vare sig i Iran eller på andra håll. Skillnaderna mellan äldre och nyare rättskrivning är relativt små: den som lärt sig läsa armeniska enligt det ena systemet klarar av också det andra.
Alfabet
Det armeniska alfabetet uppfanns av patriark Isak den store och Mesrop Masjtots år 405. Alfabetet behövdes bland annat för att kunna översätta Bibeln till armeniska. Till en början bestod det av 36 bokstäver men senare tillkom två stycken, nämligen bokstäverna Օ och Ֆ. Som de flesta indoeuropeiska språk skriver man från vänster till höger. Ordningsföljden på bokstäverna tros vara inspirerad av grekiskan. Alfabetsordningen börjar med A (som kopplas till Astvadz, "Gud") och slutar med K (som kopplas till Kristos, "Kristus").
| Tecken | IPA | ALA-LC | ISO 9985 | Svensk transkription | Tecken | IPA | ALA-LC | ISO 9985 | Svensk transkription | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ա ա | [ɑ] | a | a | a | Մ մ | [m] | m | m | m | |
| Բ բ | [b] | b | b | b | Յ յ | [j], [h] | y | y | j, i (efter s, t, z) | |
| Գ գ | [g] | g | g | g | Ն ն | [n] | n | n | n | |
| Դ դ | [d] | d | d | d | Շ շ | [ʃ] | sh | š | sj | |
| Ե ե | [ɛ], [jɛ] | e | e | e, je (initialt) | Ո ո | [o], [vo] | o | o | o, vo (initialt) | |
| Զ զ | [z] | z | z | z | Չ չ | [tʃʰ] | ch‘ | č | tj | |
| Է է | [ɛ] | ē | ē | e | Պ պ | [pʼ] | p | p | p | |
| Ը ը | [ə] | ě | ë | e | Ջ ջ | [ʤ] | j | ǰ | dzj | |
| Թ թ | [tʰ] | t‘ | t’ | t | Ռ ռ | [ɾ] | ṛ | ṙ | r | |
| Ժ ժ | [ʒ] | zh | ž | zj | Ս ս | [s] | s | s | s | |
| Ի ի | [i] | i | i | i | Վ վ | [v] | v | v | v | |
| Լ լ | [l] | l | l | l | Տ տ | [tʼ] | t | t | t | |
| Խ խ | [χ] | kh | x | ch | Ր ր | [ɹ], [ɾ] | r | r | r | |
| Ծ ծ | [tsʼ] | ts | ç | ts | Ց ց | [tsʰ] | ts‘ | c’ | ts | |
| Կ կ | [kʼ] | k | k | k | Ւ ւ | [v] | w | w | w | |
| Հ հ | [h] | h | h | h | Փ փ | [pʰ] | p‘ | p’ | p | |
| Ձ ձ | [dz] | dz | j | dz | Ք ք | [kʰ] | k‘ | k’ | k | |
| Ղ ղ | [ʁ] | gh | ġ | gh | Օ օ | [o] | ō | ò | o | |
| Ճ ճ | [tʃʼ] | ch | č̣ | tj | Ֆ ֆ | [f] | f | f | f |
Digrafen ու uttalas /u/ och transkriberas 'u'. իւ, med modern ortografi յու, uttalas /ju/ och transkriberas 'ju'. Vanliga ligaturer: ﬓ (մ+ն, mn), ﬔ (մ+ե, me), ﬕ (մ+ի, mi), ﬖ (վ+ն, vn), ﬗ (մ+խ, mch), և (ե+ւ, ev, jev).
| Stor bokstav |
Liten bokstav |
Uttal på östarm. |
Uttal på västarm. |
Bokstavens namn |
Transkr. namn |
Numeriskt värde |
Stor bokstav |
Liten bokstav |
Uttal på östarm. |
Uttal på västarm. |
Bokstavens namn |
Transkr. namn |
Numeriskt värde |
| Ա | ա | [ɑ] | [ɑ] | այբ | ajb | 1 | Ճ | ճ | [tʃʼ] | [ʤ] | ճե | tje | 100 |
| Բ | բ | [b] | [pʰ] | բեն | ben | 2 | Մ | մ | [m] | [m] | մեն | men | 200 |
| Գ | գ | [g] | [kʰ] | գիմ | gin | 3 | Յ | յ | [j] | [h], [j] | հի | hi | 300 |
| Դ | դ | [d] | [tʰ] | դա | da | 4 | Ն | ն | [n] | [n] | նու | nu | 400 |
| Ե | ե | [ɛ], [jɛ] | [ɛ], [jɛ] | եչ | jetj | 5 | Շ | շ | [ʃ] | [ʃ] | շա | sja | 500 |
| Զ | զ | [z] | [z] | զա | za | 6 | Ո | ո | [o], [vo] | [o], [vo] | վո | vo | 600 |
| Է | է | [ɛ] | [ɛ] | է | e | 7 | Չ | չ | [tʃʰ] | [tʃʰ] | չա | tja | 700 |
| Ը | ը | [ə] | [ə] | ըթ | et | 8 | Պ | պ | [pʼ] | [b] | պե | pe | 800 |
| Թ | թ | [tʰ] | [tʰ] | թո | to | 9 | Ջ | ջ | [ʤ] | [tʃʰ] | ջե | dzje | 900 |
| Ժ | ժ | [ʒ] | [ʒ] | ժե | zje | 10 | Ռ | ռ | [ɾ] | [ɾ] | ռա | ra | 1000 |
| Ի | ի | [i] | [i] | ինի | ini | 20 | Ս | ս | [s] | [s] | սե | se | 2000 |
| Լ | լ | [l] | [l] | լյուն | ljun | 30 | Վ | վ | [v] | [v] | վեվ | vev | 3000 |
| Խ | խ | [χ] | [χ] | խե | che | 40 | Տ | տ | [tʼ] | [d] | տյուն | tiun | 4000 |
| Ծ | ծ | [tsʼ] | [dz] | ծա | tsa | 50 | Ր | ր | [r] | [r] | րե | re | 5000 |
| Կ | կ | [kʼ] | [g] | կեն | ken | 60 | Ց | ց | [tsʰ] | [tsʰ] | ցո | tso | 6000 |
| Հ | հ | [h] | [h] | հո | ho | 70 | Ւ | ւ | [v] | [v] | ու | u | 7000 |
| Ձ | ձ | [dz] | [tsʰ] | ձա | dza | 80 | Փ | փ | [pʰ] | [pʰ] | փյուր | pjur | 8000 |
| Ղ | ղ | [ʁ] | [ʁ] | ղատ | ghat | 90 | Ք | ք | [kʰ] | [kʰ] | քե | ke | 9000 |
| և | ևվ | [ɛv], [jɛv] | [ɛv], [jɛv] | ||||||||||
| Օ | օ | [o] | [o] | օ | o | ||||||||
| Ֆ | ֆ | [f] | [f] | ֆե | fe |
Namn
Det är vanligt att armeniska efternamn avslutas med suffixet -յան, -jan. Det transkriberas även -ian eller -yan, framför allt i engelskan.
Referenser
Litteratur
- Eggenstein-Harutunian, Margret: Lehrbuch der armenischen Sprache. Helmut Buske Verlag, Hamburg 1997. ISBN 3-87548-149-6
- Sakayan, Dora:Modern Western Armenian for the English-Speaking World. Arod Books, Montreal 2000. ISBN 0-9699879-2-7
