Qajar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Karta över Iran vid tiden för Qajardynastin
Irans historia
Förhistoria

Civilisationen i Jiroft (3000-500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700-539 f.Kr.)

Efter indoeuropeiska invandringen

Medien (728-550 f.Kr.)
Akemeniderna (648-330 f.Kr.)
Alexander den store (330-323 f.Kr.)
Seleukiderna (323-150 f.Kr.)
Arsakiderna (250 f.Kr.-226 e.Kr.)
Sassaniderna (226-650)

Efter den islamiska erövringen

Umayyadernas kalifat (661-750)
Abbasidernas kalifat (750-1258)
Tahiriderna (820-873)
Safariderna (861-1003)
Samaniderna (875-999)
Ziyariderna (928-1043)
Buwayhiderna (934-1055)
Ghaznaviderna (963-1187)
Seldjukerna (1037-1187)
Khwarezmiderna(1077-1231)
Ilkhanatet (1256-1353)
Muzaffariderna (1314-1393)
Timuriderna (1370-1506)

Modern tid

Safaviderna (1501-1736)
Afshariderna (1736-1802)
Zanddynastin (1750-1794)
Qajardynastin (1781-1925)
Pahlavidynastin (1925-1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979-

Qajardynastin var en iransk kungaätt av azeriskt påbrå.

Strax efter Zanddynastins fall 1779 enade Agha Mohammad Khan ett sönderslitet Persien. Han blev grundaren till Qajardynastin och blev shah (kejsare och konung) år 1796. Han mördades 3 år senare och efterföljdes av Fath 'Ali Shah. Under Nasir al-din Shahs styre började europeiska influenser ta fäste i Persien. Man genomförde stora reformer, bland annat i utbildningssystemet.

Innehåll

Konstitutionen

Den viktigaste händelsen var den Konstitutionella revolutionen 1907. Det innebar att folket och de intellektuella krävde en konstitutionell demokrati. Den styrande despoten Muzaffar al-din Shah Qajar gav snart efter och besegrades av konstitutionalisterna. Konstitutionalisterna förespråkade rättsstyre, folkstyre, fri press, frihet för politiska partier, modernitet och separering av religion och politik.

Konstitutionen innebar:

  • En konstitution inspirerad av den belgiska, som i sig följde den engelska Westministersystemet.
  • En oberoende rättsinstans (edâlatxâné)
  • Ett parlament valt av folket (majles)
  • Kraftigt reducerade maktbefogenheter för kungen
  • Exekutiv (regerande) makt till en av parlamentet vald premiärminister
  • Man gjorde också tillägg 1907 för fri press och rätt till politiska partier, med vissa undantag.

I praktiken kom dock konstitutionen inte att tillämpas.

Kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades ett krig mellan efterföljaren Mohamad Ali Shah som hade starkt stöd av Tsarryssland och Storbritannien på ena sidan och konstitutionalisterna på den andra, vilket de sistnämnda förlorade.

Ahmad Shah föddes i Tabriz 1898 och kröntes vid 11 års ålder. Han visade sig vara en livsnjutare, svag och inkompetent ledare. Det underlättade ockupationen av landet under första världskriget (1914-1918) av britterna och ryssarna. Persien förlorade territorium i Kaukasien (bland annat Georgien) och Centralasien. Genom en statskupp i februari 1927 blev Reza Shah den dominerande makthavaren i dåvarande Persien. Den sista Qajarkungen, Ahmad Shah, och hela hans släkt blev tvungna att lämna makten till Pahlaviätten och emigrerade till Europa och Amerika.

Qajarhärskarna

Dynastins grundare och förste shah.

* Agha Mohamad Khan 1794 - 1797

  • Fathali Shah 1797 - 1834
  • Mohamad Shah 1834 - 1848
  • Nassredin Shah 1848 - 1896
  • Mozaffaredin Shah 1896 - 1907
  • Mohamad Ali Shah 1907 - 1909
  • Ahmad Shah 1909 - 1925

Konsten

Typisk oljemålning av dansande prinsessa.

Under denna tid blomstrade konsten som kännetecknas av dansande kurtisaner i vackra klänningar med de typiska Qajardragen med markerade ögon och ögonbryn och fallande mörkt långt hår. Det mest häpnadsväckande är att Qajardynastins muslimska restriktioner, gällande klädsel och porträtteringen inte verkade ha påverkat konsten. Kvinnorna var ibland väldigt lättklädda, och till och med nakna på vissa oljemålningar.

Externa länkar

Personliga verktyg