Från Rilpedia

Irans historia
Förhistoria Civilisationen i Jiroft (3000-500 f.Kr.) Kungadömet Elam (2700-539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen Medien (728-550 f.Kr.) Akemeniderna (648-330 f.Kr.) Alexander den store (330-323 f.Kr.) Seleukiderna (323-150 f.Kr.) Arsakiderna (250 f.Kr.-226 e.Kr.) Sassaniderna (226-650)
Efter den islamiska erövringen Umayyadernas kalifat (661-750) Abbasidernas kalifat (750-1258) Tahiriderna (820-873) Safariderna (861-1003) Samaniderna (875-999) Ziyariderna (928-1043) Buwayhiderna (934-1055) Ghaznaviderna (963-1187) Seldjukerna (1037-1187) Khwarezmiderna(1077-1231) Ilkhanatet (1256-1353) Muzaffariderna (1314-1393) Timuriderna (1370-1506)
Modern tid Safaviderna (1501-1736) Afshariderna (1736-1802) Zanddynastin (1750-1794) Qajardynastin (1781-1925) Pahlavidynastin (1925-1979) Iranska revolutionen 1979 Islamiska republiken Iran 1979-
redigera

Samaniderna var en persisk dynasti som frigjorde sig från det arabiska kalifatet under senare hälften af 800-talet. Genom erövringar underlade de sig Buchara, Samarkand, Herat och kringliggande områden öster och söder om Kaspiska havet. Grundläggaren av samanidernas rike utsåg Buchara till sin residensstad och riket stod på höjden av makt och blomstring under första hälften av 900-talet. Saminidernas härskare mördades 1004 varefter deras område lydde under khanen i Turkestan tills det efter några år erövrades av ghaznaviderna. Med samanidernas uppkomst följde en nationell väckelse och ett upplivande av den genom islam i förfall bragta fornpersiska kulturen.

Under samaniderna återupplivades den persisk litteraturen och flera berömda författare beskyddades av samanidiska kungar. Den störste lyrikpoeten var Rudagi.

Mausoleet över samanidernas grundare finns kvar i Buchara, Uzbekistan.