Ungerns historia

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln behandlar Ungerns historia.

Ursprung och medeltid

I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. Furst Géza som var den förste av Árpáddynastin som lät sig kristnas hade redan under 900-talets slut genom att öppna landet för kristna missionärer lagt grunden för en ungersk kristen statsbildning , men hans son Vajk, senare Stefan I kom att fullborda enandet av landet. Stefan begär av påven Sylvester II en krona och han kröns i Székesfehérvár julhelgen år 1000 eller möjligen 1001. Stefan som visar sig vara en mycket kraftfull konung vägrar svära lojalitet mot den tysk-romerske kejsaren och slår även ned dennes angrepp på Ungern år 1030. Därmed försäkrades Ungerns fortsatta självständiga existens i Europa. Vidare påbjuder Stefan att var tionde by skall uppföra en kyrka, samt inbjuder ytterligare missionärer till landet. Stefan förlänas därmed av påven titeln Apostolisk Konung och ger honom rätten att bära det apostoliska dubbelkorset i sitt vapen. Stefan dör 1038 och kanoniseras som kyrkans första helgon som inte kom att dö martyrdöden 1083.

Kroatien tillfaller Ungern genom personalunion 1102.

Mongolerna (tatarerna) invaderar Ungern 1241, men lämnar snart landet på grund av inre stridigheter. Ungern lämnas som ett härjat och plundrat land. Konung Béla IV ber därför företrädesvis tyska invandrare att slå sig ner i det efter tatarinvasionen mer eller mindre avfolkade landet.

Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Den ungerska Árpáddynastin dör ut i och med konung Andreas III 1301 och härefter regeras Ungern tillsammans med Polen genom personalunion av huset Anjou och Jagiełło. Den ende ungerske konungen under denna period representeras av Matthias Corvinus (Mátyás Hunyadi, son till János Hunyadi) och under hans regeringstid (1458-1490) blomstrar landet, inte minst kulturellt.

Ockupation och tredelning av riket

Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna 1526 vid slaget vid Mohács. Här delades landet i tre delar, det övre Ungern (det så kallade "konungsliga Ungern", ung. nuvarande Slovakien) styrdes som en provins av habsburgarna, Transsylvanien blev en självständig provins styrd av ungerska furstar men under turkisk insyn, samt resterande delar under direkt osmanskt styre. Den kungliga ungerska administrationen evakuerades från Buda och flyttades till Pozsony, nuvarande Bratislava. Här i det "konungsliga Ungern" kröns elva konungar och åtta drottningar. Sedan osmanerna besegrats av Österrike 1697 och Ungern härmed återupprättats, tillföll den ungerska tronen huset Habsburg. Därmed förenades Österrike och Ungern, men ännu blott i en personalunion. Furst Rákóczi leder ett uppror mot Habsburgarna 1703-1711.

Revolution och frihetskrig

I mars år 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, lett av Lajos Kossuth. Inspirerad av nationalskalden Sándor Petöfi krävde ungrarna total frihet från österrikiskt herravälde. Då österrikarna även möttes av revolution i Wien tillmötesgick den kejserliga administrationen ungrarnas krav. Men då revolutionen krossades i Wien tvingades den begåvningshandikappade österrikiske kejsaren Ferdinand II att abdikera till förmån för Franz Joseph och ungrarnas krav skulle snart glömmas i Wien. Detta ledde till frihetskriget där ungrarna besegrade den österrikiska hären vid Pákozd (september 1848) samt vid Isaszeg (april 1849). Då katastrofen nalkades österrikarna tillkallade Franz Joseph den ryske tsaren som ockuperade Ungern och krossade den ungerska revolutionen. Lajos Kossuth tvingades i exil men 13 medlemmar av revolutionsledningen avrättades i Arad (nuvarande Rumänien) på order av Julius Freiherr von Haynau. Ungern styrdes därefter hårdhänt av Wienadministrationen.

Österrike-Ungern

Som ett resultat i det österrikiska nederlaget i det så kallade "brödrakriget" mot Preussen 1866 utnyttjades det österrikiska underläget av den ungerska adeln i syfte att påverka den situation ungrarna levde i som ett led i efterverkningarna av det nedslagna frihetskriget 1848-49. I och med 1867 års Ausgleich ("utjämning", eller kompromiss) bildades slutligen dubbelmonarkin Österrike-Ungern och den ungerska staten tilläts bilda ett självständigt parlament. Nu uppstod två distinkta "rikshälfter", den kejserligt österrikiska samt den konungsligt ungerska. Gemensam administration i form av kejsare, utrikes- och försvarsministerium bibehölls dock i Wien. Ungern återgick till 1848 års konstitution och Franz Joseph kunde nu under fredligare omständigheter krönas till ungersk konung.

Världskrig

Då Österrike drog ut i krig 1914 drogs även den ungerska "rikshälften" ut i krig. Som ett resultat av centralmakternas nederlag i första världskriget upplöste segermakterna den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin 1918. Den för det ungerska konungariket separata freden undertecknades på slottet Petit Trianon, Versailles den 4 juni 1920. Vid Trianonfördraget 1920 hamnade cirka två tredjedelar (71,5 %) av det historiska Ungern i Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Detta fick till följd att stora etniska ungerska grupper kom att hamna som minoriteter i de nya grannländerna. Den ungerska politiken präglades efter kriget av stark irrendentism och revisionism. Det nationella trauma som följde Trianonfreden drev den ungerska politiken mot ett enda mål; att återbörda de förlorade terrotorierna, med alla medel.

Efter första världskriget uppstod ett mycket kortlivat demokratiskt styre, men kommunisten Béla Kun tog makten och utropade Ungern till (sovjetisk) folkrepublik i tron om att den sovjetiska röda armén skulle vara villig att återbörda de efter kriget från Ungern avskurna områdena. Folkrepubliken krossades dock när rumänska styrkor intog Budapest den 1 augusti 1919. Den rumänska ockupationen av Ungern omöjliggjorde ungerska protester mot Trianonfördraget i Versailles och den för Ungern bittra freden var ett faktum. 1920 återskapades kungadöme utan kung med amiral Miklós Horthy som riksföreståndare. Horthy ledde Ungern till 1944 då han ersattes av fascisten Ferenc Szálasi.Ungern deltog i andra världskriget på Axelmakternas sida. Vintern 1944/1945 besatte sovjetiska trupperna landet.

Folkrepublik

Vid valet 1945 fick småbrukarpartiet 57% av rösterna men det hindrade inte kommunisterna att efter valet 1947 ändra konstitutionen så att landet blev en folkrepublik. Kommunistpartiet styrde sedan Ungern fram till 1989. Ungernrevolten utbröt 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper. Under slutet av 1950-talet och under 1960-talet efter avstaliniseringen skedde en viss liberalisering med bland annat försoning med den katolska kyrkan 1964. Ungern hade mer än något annat land inom östblocket öppnat för en något friare marknadsekonomi och kulturella förbindelser med väst.

Demokrati och Tredje ungerska republiken

Efter fall av kommunistiskt styre i Östeuropa deklarerade Mátyás Szűrös Tredje ungerska republiken och första fria demokratiska valen hölls 1990. Landet anslöt sig till NATO 1999 och till Europeiska Unionen den 1 maj 2004.

Ungerns historia i årtal

• 973 Fred mellan ungrare och tyskromerska riket, ungrarna övergår till kristendeomen.
• 1001 Stefan I enar ungrarna i ett rike.
• 1083 Stefan I helgonförklaras.
• 1222 Andreas II proklamerar den "gyllene bullan", Ungerns motsvarighet till Magna Charta
• 1241 Tatarerna under Batu khan besegrar ungrarna i slaget vid Muhi.
• 1301 Kungliga ätten Árpád utslocknar och ersätts på Ungerns tron av huset Anjou.
• 1433 Sigmund av Luxembourg, Ungerns kung, blir tyskromersk kejsare.
• 1458-1490 Den ungerska monarkin når sin höjdpunkt under kung Mattias Corvinus.
• 1526 Efter förlust vid slaget vid Mohács har Ungern fallit för Osmanska riket.
• 1541 Osmanerna har nu delat Ungern i tre: Osmanerna härskar själva över större delen av landet, medan Transsylvanien är självstyrande under osmansk överhöghet och en smal korridor i nordväst behärskas av Österrike. Det osmanska maktövertagandet leder till stora mängder civila dödsoffer, och marken läggs till stor del för fäfot.
• 1541 Buda erövras av Osmanska riket.
• 1586 Vid ett möte i Torda enas ungrarna om religionsfrihet
• 1686 Buda erövras av Österrike.
• 1689 Habsburgarna kastar ut osmanerna från Ungern, och ungrarna tvingas erkänna habsburgarnas rätt till den ungerska tronen.
• 1785 Träldomen avskaffas.
• 1844 Ungerskan blir officiellt språk.
• 1848-1849 Lajos Kossuth leder ett uppror mot österrikarna.
• 1867 "Ausgleich", den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin skapas.
• 1914-1918 Österrike-Ungern är på den förlorande sidan i världskriget.
• 1919 Béla Kun utropar Kommunistiska sovjetrepubliken Ungern
• 1920, mars, Miklós Horthy väljs till regent
• 1920, juni, Freden i Trianon.
• 1944, oktober, Horthy ersätts vid makten av de fascistiska Pilkorsarna under ledning av Ferenc Szálasi. En tredjedel av Ungerns 500 000 judar deporteras till tyska förintelseläger, se Förintelsen i Ungern.
• 1944, december, En nationalförsamling har övertagit makten och förklarar krig mot gamle bundsförvanten Tyskland.
• 1946 Folkrepubliken Ungern utropas av Sovjetunionen. Fria val hålls 4 november som vinns av Småbrukarpartiet (55%), medan kommunisterna fick 17%. Moskvatrogne kommunisten Mátyás Rákosi blir vicepremiärminister, men snart utrensar och utmanövrerar han de andra politikerna.
• 1948 Den 28 december förstadligas alla företag och kommunisterna har full kontroll över landet. Säkerhetspolisen ÁVO/ÁVH inleder massarresteringar och tortyr.
• 1953 Efter Stalins död utnämns Imre Nagy av Kremlledningen som premiärminister. Nagy försöker reformera kommunistpartiet men motarbetas av Rákosi och ÁVH.
• 1955 Rákosi avsätter Nagy.
• 1956 Ungernrevolten riktad mot kommunisterna och sovjetdominansen startar 23 oktober. Reformkommunisten Imre Nagy ansluter sig till revolutionärerna och bildar en flerpartisregering som försöker förhandla fram landets oberoende från Sovjetunionen och slutligen även utträde från Warszawapakten. 4 november anfaller sovjetstyrkorna med full kraft och kväver upproret. János Kádár utnämns av Kremlledningen till partiledare, och det politiska klimatet förbättras något.
• 1958 Imre Nagy och hans närmaste avrättas i hemlighet av ryssarna.
• 1968 Liberalisering av ekonomin, "gulaschkommunism".
• 1989, februari, Kommunistpartiets centralkommitté beslutar att införa flerpartisystem.
• 1989 Hjältarna från upproret 1956, bl.a. Imre Nagy, begravs på Rákoskeresztúrkyrkogården och 250 000 människor demonstrerar på Hjältetorget i Budapest.
• 1989, september, Ungerns kommunistiska regering undergräver DDR genom att tillåta DDR-medborgare ta sig genom Ungern till väst.
• 1989, oktober, Mátyás Szurös, provisorisk president utropar republiken Ungern från Parlamentshusets balkong på årsdagen av folkresningen 1956.
• 2000, augusti, Ferenc Mádl blir president.
• 2004, maj, Ungern går med i EU.

 Denna historierelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.