Kurdistans historia
Från Rilpedia
Kurdistans historia är beskrivningen av Kurdistan i det förflutna.
Innehåll |
Allmänt
Dagens Kurdistan var under den tidiga antiken mediskt, Mederna erövrade staden Assyriska furstendömets huvudstad Ninive år 612 f.Kr. och blev härskare i området men Medien erövrades av perserna år 550 f.Kr. Inte långt efter Persernas erövring av Medien på 600-talet anammade de flesta kurder islam som idag är majoritetsreligion i område Kordiene var ett kurdiskt kungarike under Romarriket, denna vassallstat omfattade en liten del av norra Kurdistan, Turkiet.
Kronologi
- 1000-talet - Ayyubi dynastin grundas av Saladin
- 1000-talet - dynastin marvaniderna grundas av Marwan
- 1100-talet - Kurderna tvångskonverteras till islam.
- 1806-1808 - Babanupproret lett av Abdurrahman Pasha ([1], p.9).
- 1829- Cîzreupproret
- 1833 - Prins Mohammad av Sorans uppror ([2], p.9).
- 1837 - Yezidiuppror och Sîncaruppror.
- 1843 - Det första Botanupproret och Bedir Khan Beys uppror.[3]
- 1843 - Culemergupproret
- 1847 - Bedir khans uppror ([4], p.9).
- 1855 - Yezdan Shers uppror ([5], p.9).
- 1880-1881 - Shaikh Ubeydullah av Nehris uppror mot Qajarerna.[6], [7]
- 1896 - Kurdiskt kavalleri tar del i en turkisk massaker på armenier i staden Van. För att förstå dessa gränsstrider måste man gå långt bakåt i tiden.
- 1915 - Osmanskt och kurdiskt kavalleri tar del i armeniska folkmordet, som även drabbade assyrier, och greker. Omkring 1.5 miljoner dog till följd av övergreppen och massakerna.
- 1916, Det första Dersimupproret i maj månad.
- 1919, 11 maj - Elî Bati-upproret
- 1919, 21 maj - Mahmud Barzanji-upproret
- 1919-1922 - Ismail Simko-revolterna i östra Kurdistan, Iran.[8]
- 1920 - Koçgirîupproret i norra Kurdistan, Turkiet..
- 1920 - Freden i Sèvres leder till att Kurdistans gränser definieras.
- 1921 - Den nya staten Iraks territorium överlappar Kurdistans.
- 1923 - Det nya Turkiets territorium överlappar Kurdistans.
- 1922-24 - Kurdiska kungariket
- 1924, 4 september - Beytüşşebabupproret
- 1925, 14 februari-31 maj - Shaikh Said Piran-upproret
- 1925 - Första kurdiska upproret i Turkiet
- 1926, 21 januari - Hazro-upproret
- 1926, 16 maj - 17 juni pågick det första Agiri-upproret i norra Kurdistan, Turkiet. Dessa kom att till slut bli ett flertal uppror och samlades ihop till benämningen Ararat-upproren.
- 1926, 7 oktober - Koçuşağı-upproret
- 1927, 26 maj - 25 augusti - Mutkî-upproret.
- 1927, 13 september Det andra Agiri-upproret
- 1927 - Biçar-upproret
- 1928 - Sason-, Perwarî- och Kozluk-upproren
- 1929, 22 maj-3 augusti - Zîlan-upproret
- 1929, 6 juli - Asi Resul-upproret
- 1929 - Tendûrek-upproret
- 1930, 26 maj - Savur-upproret
- 1930, 20 juni - Zeylan-upproret
- 1930, 21 juli - Oramar-upproret
- 1930, 7-14 september Det tredje Agiri-upproret.[9]
- 1930, september - Det andra Mahmud Barzanji-upproret
- 1930, 24 oktober - Pülümür-upproret
- 1931, November - Shaikh Ahmed Barzani-upproret
- 1937, 21 mars-1938, 16 juli; Det andra Dersimupproret i norra Kurdistan, Turkiet.
- 1941-1944, Hama Rashid-revolter i östra Kurdistan, Iran.
- 1946 - Efter de allierades ockupation av Iran under andra världskriget uppstår en kurdisk stat, Mahabadrepubliken, på sovjetockuperat område i Iran och Azerbajdzjan. När Sovjetunionen drar sig tillbaka krossas republiken av Irans regering.
- 1958 - Iraks konstitution erkänner två folkgrupper - araber och kurder.
- 1961, 11 september; Strider mellan kurdisk gerilla och irakiska regimen
- 1979 - Islamiska revolutionen i Iran. Kurderna misslyckas med att uppnå självstyrelse. PKK bildas.
- 1984 - PKK börjar utföra väpnade attacker i Turkiet och andra länder.
- 1988 - Gasattacken i Halabja. Iraks krigsmakt använder stridsgas mot civila kurder och dödar över 5000.
- 1991 - Gulfkriget. Ett kurdiskt uppror uppmuntrat av USA slås ner, och två miljoner kurder drivs på flykt från Irak.
- 1991 - Turkiet upphäver förbudet mot kurdiska språket.
- 1991, Strider i södra Kurdistan, Irak.
- 1992 5 mars Strider i Rania
- 1992 5 mars Strider i Suleymani
- 1992 21 mars-22 mars Strider om Kirkuk
- 1994 - Leyla Zana, ledamot i Turkiets parlament, talar på kurdiska i parlamentet och förespråkar kurdiskt självstyre. I samband med detta döms hon till 15 års fängelse.
- 1999 - Abdullah Öcalan arresteras på Greklands ambassad i Nairobi.
- PKK byter namn till KADEK.
- 2003 - USA och dess allierade invaderar Irak.
- 2005 - 12 mars, bryter ett kurdiskt uppror ut. upprorets slås ned med järnhand. Regimen i Syrien delar ut vapen till arabiska stammer som också slåss mot civila kurder. sytematiska övergrepp sker, arabiska milismän i samarbete med syrisk militär rånar kurdiska hus och butiker som ett slags kollektivit bestraffning
- 2005 - De kurdiska partierna PUK och PDK väljer att slå sig samman och bildar regering tillsammans. Folket röstar fram Masoud Barzani som Kurdistans förste president.
- 2006 Irakiska Kurdistan (norra Irak, södra Kurdistan) har sedan flera år total självstyre och ses som Iraks säkraste område. Nya byggnader är ständigt under konstruktion.
- 2007, Turkiet påbörjar sin jakt efter PKK-anhängare och går in med styrkor i
Kurdistans historia under 1800-talet
Under Osmanska riket fanns 1860-1867 en provins med namnet Kurdistan, geografiskt motsvarande den osmanska/turkiska provins som från 1867 i stället hette Diyarbakır.
Kurdistans historia under 1900-talet
Kurdiskt styre under 1900-talet
Kurdiska kungadömet
Då Osmanska Riket föll samman så upprättade kurderna i södra Kurdistan i norra Irak en semi-självständig stat.
Detta formades till ett kungadöme som varade mellan september 1922 till upplösningen i månaden juli, året 1924.
Röda Kurdistan
Röda Kurdistan (Kurdistana sor, Kurdistanski Uezd) är en historisk autonomi som upprättades i Azerbajdjan av Lenin år 1923. Röda Kurdistan blev officiell den 7 juli 1923 enligt ett beslut från en sovjetisk specialkommiteé men upplöstes den 8 april 1929. Denna autonomi upprättades på icke-kurdisk mark som man idag inte anser tillhöra Kurdistan.
Den 30 maj 1930 återupprättades Röda Kurdistan än en gång med staden Lachîn som autonomins huvudstad med fler distrikt än första gången autonomin upprättades. Denna gång existerade autonomin två och en halv månad innan den upplöstes den 23 juli 1930
I Lachîn trycktes och publicerades tidningen "Soviet Kurdistan" 1931 för första gången.
Araratrepubliken
[Araratrepubliken] (även kallats Agri-upproren) var en självutropad kurdisk stat och upproret leddes av general Ihsan Nuri Pasha. Efter en rad uppror och sammandrabbningar utropades Araratrepubliken år 1927 under pågående uppror runt omkring i norra Kurdistan i östra Turkiet.
Araratrepubliken existerade i 3 år till den 17 september 1930 då den slogs ner av 66 000 turkiska soldater och 100 flygplan ur det turkiska flygvapnet, därefter uppluckrades Araratrepubliken och häxjakten efter de ansvariga för republiken påbörjades. Det slutade senare, efter republikens upplösning med att turkiska styrkor halshögg de ansvariga för att avskräcka lokalbefolkningen för att göra något liknande igen.
Mahabadrepubliken
Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades den 1 januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då nationella styrkor snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av kurderna som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga.
Kurdistans historia under 2000-talet
Sedan 1991 har kurderna haft självstyre i södra Kurdistan (Irak) som även existerade under Saddams baath-regim, som förgäves försökte strida mot kurderna och kom istället överens om ett kurdiskt självstyre. I dagsläget är södra Kurdistan i Irak den lugnaste regionen i hela landet dit många arabiska flyktingar söker sig till.
Det kurdiska självstyrets regionala regering heter KRG och president över denna är Massoud Barzani. President Massoud Barzani träffade år 2005, George W Bush i Vita Huset och knappt en vecka senare mottogs han av den brittiske premiärministern Tony Blair. Det var första gången som en representant för Kurdistan officiellt bjudits till USA och Storbritannien.
Södra Kurdistan är sedan USA gick in i Irak 2003 allierade med USA.
Viktiga personer i Kurdistans historia
- Qazi Muhammad -president över Kurdistan 1946 ("Kurdistans autonoma och demokratiska republik i Mahabad")
- Ehmedê Xanî -(1651-1707)den mest kända kurdiska poeten och filosofen genom tiderna som skrev nationalepoken Mem û Zin.
- Ihsan Nurî Pasha - General under upprättandet av Araratrepubliken i Norra Kurdistan
- Mustafa Barzani - (1903-1979) en kurdisk nationalistisk politiker som ledde partiet KDP
- Şivan Perwer - kurdisk artist som ses som nationalsymbol och förebild av många kurder
- Bahman Ghobadi - känd kurdisk filmregissör bosatt i östra Kurdistan
- Cigerxwîn (1903-1984) en kurdisk författare.
- Mehmed Uzun - författare och novellist från norra Kurdistan
- Mama Risha - kurdisk legendarisk peshmerge soldat som blev en förebild
- Ayşe Şan - en legendarisk kvinnlig sångare
- Abdullah Öcalan - Grundaren av PKK gerillan (Partiya Karkerên Kurdistan)
Se även
- Västra Kurdistan
- Östra Kurdistan
- Södra Kurdistan
- Norra Kurdistan
- Lista över orter med stor kurdisk befolkning
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
|