Från Rilpedia

Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan.

För en provins i Iran med samma namn, se Kordestan

Kurdistan

Kurdistans flagga
Placering	Uppdelat i staterna Iran, Irak, Syrien, Turkiet och Armenien.
Area (est.)	190 000 km² - 390 000 km² 74 000 kvm - 151 000 kvm

Kurdistan är ett område i gränslandet mellan Turkiet, Irak och Iran samt, till mindre del, av Syrien och Armenien. Kurdiska organisationer, vilka etniskt företräder den största folkgruppen i området, har under många år fört en kamp med politiska och militära medel för att endera vinna kurdisk autonomi eller skapa en kurdisk stat i området.^[1][2]

Bland andra irredentiska etniska grupper i området, med anspråk på autonomi eller självständighet, finns assyrier och turkmener. De irredentiska gruppernas intressen befinner sig i många fall i olöslig territoriell konflikt. Turkiet har ibland med hårda medel bekämpat alla försök till kurdisk självständighet. Det finns ett utpräglat motstånd inom Iran, Irak, Turkiet och Syrien gentemot de fri- och rättigheter som det kurdiska folket kräver. Flera kurdiska journalister, författare och verksamma politiker har de facto gripits av bl.a. irakisk, iransk, syrisk och turkisk polis och vidare fängslats, torterats och avrättats. Orsaken diskuteras frekvent i lokala media och den allmänna uppfattningen är att de verksammas arbete för ett fritt och demokratiskt samhälle ger upphov till de överträdelser som sker gentemot Genèvekonventionen och en rad andra internationella överenskommelser. Detta till trots fortgår ett starkt arbete mot en sund samhällsstruktur, då det kurdiska språket varit en central fråga.

I Osmanska riket fanns 1860-1867 en provins med namnet Kurdistan, geografiskt motsvarande den osmanska/turkiska provins som från 1867 i stället hette Diyarbakır. Än idag finns det det en provins i dagens Iran som heter Kurdistan.

Innehåll 1 Kurdistans utbredning 2 Historia 2.1 Förhistoria 2.2 Den moderna historien 2.2.1 Kurdiska kungariket 2.2.2 Röda Kurdistan 2.2.3 Araratrepubliken 2.2.4 Mahabadrepubliken 2.3 Dagens kurdiska självstyre 2.3.1 Kurdernas situation i Irak 3 Geografi 3.1 Vatten 3.2 Årstider 3.3 Städer 4 Demografi 5 Dialekter kontra språk 6 Religion 7 Se även 8 Noter 9 Externa länkar

Kurdistans utbredning

Norra Kurdistan eller turkiska Kurdistan kallas den delen av Turkiet som har övervägande kurdisk befolkning. Kurder är aktiva inom alla områden både i Turkiet och i norra Kurdistan, ca 25% av ledamöterna i parlamentet och samma proportion gäller även för topparna inom näringslivet, även tre av landets tidigare presidenter har varit av kurdiskt ursprung.^[3] Östra Kurdistan är benämningen på den kurdisktalande delen av Iran. Lite över 15% av Irans befolkning är kurder.^[4] Västra Kurdistan (kurdiska: Rojava ya Kurdistanê) kallar man idag det som förr kallades syriska Kurdistan. Västra Kurdistan omfattar större delar av regionen provinsen Al Hasakah. De huvudsakliga städerna i regionen är Qamishlo och Al Hasakah. 10% av Syriens befolkning är kurder. I mars 2004 uppstod blodiga sammandrabbningar på en fotbollsmatch mellan det kurdiska hemmalaget och det arabnationalistiska laget Dayr al-Zur i Qamishlo där poliserna på plats tog nationalisternas parti. Det uppges ha krävt närmare 100 dödsoffer.^[5] Efter denna händelse uppstod flera upplopp där ytterligare minst 30 personer dödades och många fängslades.^[6] Södra Kurdistan eller Irakiska Kurdistan ligger i norra Irak. Efter Gulfkrigets slut 1991 fick irakiska Kurdistan skydd av FN samt USA och dess allierade. I skydd av flygförbudszonen över norra Irak fann kurderna det utrymme som krävdes för att skapa en autonomi.

Historia

Förhistoria

Kurdistan har varit bebott av människor i åtminstone 50 000 år, vilket visas av fynd av neandertalmänniskor.

Indoeuropeiska stammar som slog sig ner i Zagrosbergen under årtusendet f.Kr. Folkslagen kardaker, gutier, kyrtyer och mederna är kända sedan omkring 2000 f.Kr. till 500 f.Kr.^[7] Att den kurdiska/mediska drottningen i Babylon hade hemlängtan föranledde kung Nebuchadnezzar att år 607 f.Kr. skapa Babylons hängande trädgårdar till henne för att hon skulle känna sig hemma.

Vissa moderna kurdiska traditioner anger att mederna är kurdernas förfäder, andra hävdar att det är folket kardoucherna som omtalas av Xenofon.^[8]

Medien, som var ett kurdiskt rike, var till största delen mycket fruktbart. Berömda var i forntiden dess hästar. Den förnämsta staden i Stor-Medien var huvudstaden Ekbatana (eller Akmatana, nu Hamadan).

Historiens fader Herodotos berättar om Stormedien. Medien var vid den tiden ännu delat i en mängd av varandra oberoende små furstendömen, i vilka härskarens makt var tämligen starkt inskränkt genom en mäktig aristokrati, således med samma slags författning. Deiokes, en bland dessa småfurstar (eller "domare"), skall enligt Herodotos ha lyckats under sin spira förena hela Medien, varefter han grundlade den nya huvudstaden Ekbatana.

Deiokes son Fraortes gjorde motstånd mot de alltför påträngande assyriska riket, men blev besegrad och dödad av Assurbanipal (omkring 630 f.Kr.). Han efterträddes av sin son, den kraftfulle Kyaxares (Kayxosraw, Huvakhshtra). I början av sin regering hade denne fått bekämpa ett nytt anfall av skytiska stammar, vilka för en tid (Herodotos uppger hela 40 år) sägs ha gjort sig till herrar i landet. Genom flera segerrika fälttåg utvidgade han sedan betydligt sitt rikes område och lyckades slutligen i förbund med den kaldéiske kungen Nabopolassar i Babylon, besegra Assyrien och i grund förstöra dess huvudstad, Nineve (612 f.Kr.). Under honom nådde det mediska väldet sin högsta blomstring och sträckte sig över hela Iran, Elam, Assyrien och Armenien.

Innan den arabiska erövringen och islamiseringen bekände sig de flesta kurder till den monoteistiska religionen zoroastrism. I Anatolien var däremot majoritetsbefolkningen länge kristna. Efter 600-talet anammade de flesta kurder islam som idag är majoritetsreligion i området. Till en av de mest framstående kurdiska muslimerna hör den ayyubiske regenten Saladin.^[9]

Den moderna historien

Kurdiska kungariket

Då Osmanska riket föll samman upprättade Sheik Mahmut Berzinci kurderna i södra Kurdistan och i norra Irak en semi-självständig stat. Detta formades till ett kungadöme som varade mellan september 1922 till upplösningen i månaden juli, året 1924.

Röda Kurdistan

Röda Kurdistan (Kurdistana sor, Kurdistanskij Ujezd) är en historisk autonomi som upprättades i Azerbajdjan av Lenin år 1923. Röda Kurdistan blev officiell den 7 juli 1923 enligt ett beslut från en sovjetisk specialkommitté men upplöstes den 8 april 1929. Denna autonomi upprättades på icke-kurdisk mark som man idag inte anser tillhöra Kurdistan.

Den 30 maj 1930 återupprättades Röda Kurdistan än en gång med staden Lachîn som autonomins huvudstad med fler distrikt än första gången autonomin upprättades. Denna gång existerade autonomin två och en halv månad innan den upplöstes den 23 juli 1930

I Lachîn trycktes och publicerades tidningen "Soviet Kurdistan" 1931 för första gången.^[10]

Araratrepubliken

Araratrepubliken (även kallats agri-upproren) var en självutropad kurdisk stat och upproret leddes av Ibrahime Agha och general Ihsan Nuri Pasha. Efter en rad uppror och sammandrabbningar utropades Araratrepubliken år 1927 under pågående uppror runt omkring i norra Kurdistan i östra Turkiet.

Araratrepubliken existerade i 3 år till den 17 september 1930 då den slogs ner av 66 000 turkiska soldater och 100 flygplan ur det turkiska flygvapnet som fick hjälp av ryska och persiska soldater, därefter uppluckrades Araratrepubliken och häxjakten efter de ansvariga för republiken påbörjades.

Mahabadrepubliken

Mahabadrepubliken är en benämning på en kurdisk statsbildning i västra Iran som upprättades med sovjetiskt stöd 1945-1946 och som är benämnd efter staden Mahabad. Mahabad räknas den andra självständiga kurdiska staten på 1900-talet, efter Araratrepubliken.

Efter Teherankonferensen kort efter andra världskriget upprättades med sovjetiskt militärt stöd en kurdisk republik med Mahabad som huvudstad, republiken kom att kallas Mahabadrepubliken. Republiken utropades den 23 januari 1946 med Qazi Muhammad som president. Mahabad blev dock kortlivad då nationella styrkor under ledning av premiärminister Qavam al-Saltana snabbt trädde in och återupprättade iransk kontroll efter att det sovjetiska stödet upphört. Flaggan som idag används av kurderna som Kurdistans flagga härrör från Republiken Mahabads flagga. Mahabadrepubliken föll efter att Sovjet drog tillbaka sina trupper. Iran ställde frihetskämparna inför rätta och domen blev avrättning.

När Mahabadrepubliken slogs ner så flydde Mustafa Barzani och alla hans män till dåvarande Sovjetunionen medan Qazi Mohammed den 31 mars 1947 tillfångatogs och avrättades. Hans dödsdag, den 31 mars, är för kurderna känd som Martyrdagen.

Dagens kurdiska självstyre

I södra Kurdistan (norra Irak) har kurderna sedan år 1991 haft självstyre. Det är det omtalade området i medier eftersom det är ett väldigt lugnt och säkert område i Irak. Detta styre existerade även under Saddams Baath-regim. Saddam Hussein som var president i Irak då, insåg att det var förgäves att försöka strida mot kurderna och kom istället överens om ett kurdiskt självstyre för att skapa lugn i regionen.^[11] Självstyret i södra Kurdistan består av KRG (Kurdistan Regional Government^[12]) som är ett regionalt självstyre med president Massoud Barzani.

Kurdernas situation i Irak

Kurderna i Irak reste sig efter Kuwaitkriget och förklarade sig självständiga. När Saddam Husseins regim i Irak anföll tvingades nära två och en halv miljon kurder på flykt. De flesta flydde till Iran och Turkiet som bistod kurderna. Omfattningen av denna massflykt tillsammans med oron för dess destabiliserade verkan på hela Mellanöstern förmådde FN och en rad andra internationella aktörer att uppfatta situationen som ett hot mot internationell fred och säkerhet. Säkerhetsrådet antog därmed resolution 688 om att sända FN-trupper till norra Irak för att där etablera och övervaka en frizon. ^[13]

År 1992 valde kurderna ett eget parlament och en kurdisk regering för att styra i området. Dock blev inte detta långlivat och ett krig mellan de två största kurdiska grupperna bröt ut, vilket ledde till att förhållandet blev ännu sämre för kurderna i Irak. Staterna Iran, Irak och Turkiet är alla emot ett självständig kurdisk stat.^[14]

Sedan Saddam Hussein störtats år 2003 har irakiska kurddominerade området fått ökad självbestämmanderätt. De har bland annat genomfört demokratiska val. Efter USA:s och deras allierades störtande utav Saddam Hussein och Baathpartiet i Irak fick kurderna ökat inflytande i norra Irak. Turkiet visade snabbt och tydligt sitt missnöje. Detta ledde till att turkiska styrkor blev snabbt mobiliserade dels i Kurdistan och vid turkisk-irakiska gränsen för att skydda sig mot kurdiska "terrorister". Den senare mobiliseringen vid gränsen utökades sedan i samband med att 5.000 turkiska soldater tvingades lämna Iraks territorium efter Saddams fall. Det påstås pågå diskriminering av icke-kurdiska minoriteter, främst araber och turkmener, i norra Irak. De olika kristna grupperingarna i Irak som fortfarande är under Bagdadregimens kontroll, har krävt att det bildas en administrativ provins för dem och att denna provins ska höra till Kurdistan och under skydd av KRG. Sunniaraber från övriga delar av Irak påstås fly till Kurdistan för att få skydd eftersom det pågår ett inbördeskrig i södra och mellersta Irak. Hittills påstås runt 50 000 sunniaraber ha flytt till de av KRG-kontrollerade städerna. Jeziderna, som författaren och diplomaten Ingmar Karlsson har skrivit om i sin bok "Korset och halvmånen",^[15] har också krävt att få tillhöra Kurdistan, efter det stora terroristdåd som drabbade dem 2007.^[16]

Geografi

Det bergiga Ardelan vid turk-iranska gränsen anses vara kurdernas riktiga hem.

I omkring 14 procent av Kurdistan växer det i dag skog, men skogen har minskat under årens lopp på grund av misskötsel och krig. I krigen har turkiska soldater bland annat bränt ner skogarna som är gömställen för många kurdiska gerillamän.

Vatten

Från bergen rinner många floder; Tigris och Eufrat, Murad Su, Khabour, Stora och Lilla Zab, Diyala, Sirwan och Aras. Området inom Kurdistan är ett av världens mest bergrika områden. Floderna har skapat goda möjligheter för jordbruk och djuruppfödning och boskapsskötsel i Kurdistan, och försett Mellanösterns olika marknader med kött, ull, vete, ris, bomull och tobak. Vattnet som bildas när snön smälter på bergen rinner ner i floder eller bildar stillastående vattensamlingar. De största sjöarna är Van och Urmia. Buteljerat vatten som säljs i de större iranska städerna är oftast vatten från kurdiska källor eftersom det anses vara väldigt hälsosamt att dricka.

Årstider

Årstiderna är bestämda i Kurdistan. Våren börjar 21/3 och varar ända fram till 21/6. Under våren är det fin natur med mycket grönska. Sommaren börjar 21/6 och varar fram till 21/9. Kurdistan har mycket varma somrar med torr natur som följd. Hösten varar mellan 21/9 och 21/12. De första sex veckorna av hösten är väldigt svala och det är i de sista sex veckorna som det börjar bli fuktigt och kallt. 21/12 til 21/3 är det vinter och bland invånarna i Kurdistan är vintern känd för sin kyla. Regn och snöfall varar i mer än sex månader i de flesta nordliga områdena i Kurdistan, med stora variationer mellan höglandet och slätten. Temperaturerna kan under årets lopp variera mellan -35 grader och +50 grader i de olika områdena. Kurdistan har naturtillgångar i form av olja, järnmalm, kol, uran, krom och koppar.

Städer

Bland de mest kända städerna i olika delar av Kurdistan med en befolkning kring en halv miljon till två miljoner människor finns i Turkiet: Diyarbakır, Adıyaman, Antep, Batman, Van och Dersim; i Iran: Mahabad, Sanandaj, Sárdásht, Saqqez, Bokan, Kermanshah, Urmia, Nexede och Sine; i Irak: Arbil (kurdiska: Hewlêr), as-Sulaymaniyah (Silêmanî), Kirkuk, Amedye, Zaxo och Duhok; samt i Syrien: Kamishly och Afrin.

Demografi

Antalet kurder som bor i det kurdiska området beräknas till att januari 2008 ha varit omkring 46 miljoner, varav i Turkiet 11,4-14,4 miljoner, i Iran 4,8-6,6 miljoner, i Irak 4-6 miljoner, i Syrien 0,6-2 miljon, i Armenien 0,5 miljoner och i Libanon 60 000. Därtill kom bland annat 600  i Västeuropa.^[17] I Armenien, Georgien, Azerbajdzjan och Libanon återfinns omkring en halv miljon. Även om kurderna är majoritetsbefolkning i dessa områden bebos de även av perser, araber och turkar, m.m.

Kurderna i Turkiet har i viss utsträckning invandrat till de turkiskdominerade städerna på grund av fattigdom, krig och arbetslöshet.

Dialekter kontra språk

Kurderna talar olika kurdiska dialekter/språk som tillhör den iranska språkstammen. Skillnaden mellan dialekterna är så stora att vissa forskare anser det vara självständiga språk. Vissa, bland annat ett fåtal zazakitalande, har tagit till sig detta och utropar sig som ett självständigt folk endast baserat på de språkliga skillnaderna. Detta även om de både kulturellt och genetiskt av många andra kurder anses vara samma folkslag som resten av de andra kurdiska grupperingarna. Tilläggas ska också att majoriteten av zazakierna känner sig som kurder. Dialekten/språket sorani talas i områdena i södra och östra Kurdistan tillsammans med badinani, gorani, feyli, kelhuri och laki. Kurmanji och zazaki talas i de norra och västra delarna.^[18]

Sorani skrivs med arabiska bokstäver medan kurmanji skrivs med latinska bokstäver. Kurder i Armenien använder det kyrilliska alfabetet. Några få böcker har börjat ges ut på zazaki och badinani. Det kurdiska språket/dialekten gorani används nästan enbart av speciellt invigda i språket och då bland kurder inom yarsanismen.

Religion

Kurderna tillhör flera olika religioner, bland annat yarsanism, alevism och jezidism. Det flesta kurdiska troende tillhör dock sunniislam.

Se även

• Kordestan (provins i Iran)

Noter

1. ↑ http://www.hartford-hwp.com/archives/51/154.html
2. ↑ http://www.socialismtoday.org/35/kurdish35.html
3. ↑ Ingemar Karlsson - Europa och Turken s.138
4. ↑ http://lexicorient.com/e.o/iran_4.htm
5. ↑ [1]
6. ↑ [2]
7. ↑ http://hem.passagen.se/eramura/svenska/kurder.htm
8. ↑ Nationalencyklopedin, "Kurder", läst 15 oktober 2008 [3]
9. ↑ http://www.alternativmedia.net/translate/harunyahya/saladin.html
10. ↑ http://www.geocities.com/Athens/9479/kur-sov.html
11. ↑ http://www.hartford-hwp.com/archives/51/index-b.html
12. ↑ http://www.krg.org
13. ↑ http://www.hartford-hwp.com/archives/51/index-ba.html
14. ↑ Tomas Gerholm: Nationalencyklopedin Multimedia, 2000. 
15. ↑ http://www.abisf.com/books/book_KorsetOchHalvmanen.html
16. ↑ http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=884903&lid=is_search527895&lpos=0&queryArt527895=Yaziderna&sortOrder527895=0&doneSearch=true&sd=47225&from=siteSearch&pageArt527895=0
17. ↑ Tomas Gerholm: Nationalencyklopedin Multimedia, 2000. 
18. ↑ http://www.kurdishacademy.org/

Externa länkar

• Kurdistans geografi, historia och kultur
• Encyclopaedia of Kurdistan
• Sara distribution
• Kurdistan Regional Government
• Peshmerge styrkan (Youtube)
• Arbetsinvandring till södra Kurdistan
• Kommer Turkiet att invadera irakiska Kurdistan?(2005-02-11)
• Demokrati i Sverige och irakiska Kurdistan
• Folkomröstning i Kurdistan, nu!
• Kurdistan: landet som icke är, 2008, Wahlström & Widstrand