Kvotering
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Kvotering är en typ av särbehandling som innebär att en andel av positionerna på till exempel en arbetsplats, en beslutande församling eller en utbildning, reserveras för en speciell grupp. Begreppet syftar framför allt på kvotering grundad på medfödda och/eller tillägnade egenskaper som kön, ras, etnicitet, funktionshinder eller kast. Motsatsen till kvotering är likabehandling, dvs att enbart formell meritering av olika slag skall ligga till grund för antagning, anställning eller utnämning.
Det finns flera anledningar till att kvotering förespråkas trots att principen om likabehandling är allmänt accepterad. En sådan anledning är att flera av de uppbyggda systemen för likabehandling i praktiken inte är likabehandlande, vilket kan motverkas med tvingande kvoter (dvs kvoteringen som instrument för att uppnå ökad formell likabehandling). En annan anledning är att de existerande systemen för likabehandling ger resultat som inte upplevs stå i samklang med utvecklingen i det omgivande samhället, och att det därför finns politiska skäl till reglering (dvs kvotering som politisk förändringsstrategi). Det finns också flera exempel på att organisationer själva valt att kvotera i t ex interna rekryteringssituationer för att uppmuntra anställda av underrepresenterade grupper och visa på värderingsmässiga ställningstaganden.
Innehåll |
Två typer av kvotering
Man skiljer ofta mellan två former av kvotering: "radikal" och "måttfull". Den radikala kvoteringen går ut på att reservera en viss "kvot" för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart gynna den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Denna form av kvotering är relativt ovanlig och kan, som exemplet nedan gällande kvotering i svensk utbildning, betraktas som diskriminering. Måttfull kvotering, kallad positiv särbehandling, innebär istället att man när två sökande har samma meriter, väljer den sökande som tillhör den underrepresenterade gruppen.[1]
Måttfull kvotering kallas också positiv särbehandling och är under vissa omständigheter tillåten. Bland annat används det som ett effektivt verktyg för att upprätthålla eller uppnå en jämn könsfördelning på en arbetsplats.[2]
Kvotering i svensk utbildning
I december 2006 fälldes Uppsala universitet av Högsta domstolen för olaglig etnisk diskriminering sedan universitetet hade vikt utbildningsplatser på juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Året därpå fälldes universiteten i Karlstad och Örebro i tingsrätt för olaglig könsdiskriminering. Där hade man vikt platser åt manliga sökande på olika vård- och hälsoutbildningar. I samtliga fall nekades sökande med bättre meriter, men ”fel” etnisk bakgrund eller kön, plats. De sökande som hade diskriminerats fick skadestånd och landets högskolor upphörde med denna form av kvotering. [3]
Positiv särbehandling
Positiv särbehandling är när personer från av det underrepresenterade könet, av missgynnade och/eller underrepresenterade grupper, ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster på en arbetsplats. Det kan ske genom att arbetsgivaren, om två personers meriter bedöms likvärdiga, konsekvent väljer den kandidat som tillhör den missgynnade eller underrepresenterade gruppen. Dock måste meriterna uppfylla minimumkraven som arbetsgivaren har ställt.
De som är kritiska till positiv särbehandling, menar att detta är en form av omvänd diskriminering.
Referenser
- ↑ Kjørup, Søren. (1999). Människovetenskaperna - Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
- ↑ http://www.jamombud.se/arbetslivet/rekrytering.asp
- ↑ http://www.centrumforrattvisa.se
