Sveriges regering

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagens talman
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Monarkin
Myndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Administrativ indelning
Län
Kommuner
Regeringens säte är Rosenbad samt flera omgivande hus på Norrmalm i Stockholm.

Sveriges regering, före 1975 officiellt Kungl. Maj:t, Konungen i statsrådet eller statsrådet; är Sveriges högsta verkställande myndighet och består av kollektivet av samtliga statsråd under ledning av statsministern. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagsmajoritetens stöd i viktiga frågor (se parlamentarism). Till sin hjälp har regeringen flera departement och Statsrådsberedningen som tillsammans med Förvaltningsavdelningen utgör Regeringskansliet.

Innehåll

Statsförvaltningen

Statsförvaltningen hjälper regeringen att verkställa de beslut som fattats av riksdagen. Statsförvaltningen har tre olika nivåer, central nivå, regional nivå och lokal nivå. Den centrala nivån täcker hela riket och består av regeringskansliets tio departement och de verk som arbetar under departementen, till exempel skolverk (under utbildningsdepartementet). Den regionala nivån finns i varje län i form av länsstyrelsen, som styrs av en styrelse vars ordförande är landshövdingen, som regeringen utser. Det finns 21 län och därför 21 länsstyrelser. Länsstyrelsens uppgift är att agera som regeringens förlängda arm, dvs. som regeringens hjälpmedel till att verkställa beslut av riksdagen.

Departementen i Sverige är relativt små och inga uppgifter utöver beslutsfattande, istället förlitar de sig på myndigheter som självständigt utför besluten. De statliga myndigheterna lyder under regeringen, men departementen har bara tillåtelse att påverka myndigheterna genom att fatta beslut. Statsråden är förhindrade från att detaljstyra den dagliga verksamheten och påverka utfallet i individuella ärenden inom myndigheterna. Om de ändå gör så kan de bli anklagade för ministerstyre. Ett undantag till detta är delegationerna och ambassaderna i utlandet; de är direkt integrerade med Utrikesdepartementet.

Uppgifter

  • Genomförandet av de lagar som riksdagen har beslutat om
  • Införande av särskilda tillämpningsregler avseende olika lagar
  • Initiativ till och tillsättande av statliga utredningar
  • Formulerande av lagförslag i form av propositioner
  • Författande av statens budget
  • Utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter med mera
  • Benådanden eller mildrade straff för dömda brottslingar
  • Rättsliga avgöranden inom regeringsrätten
  • Utrikes förhandlingar och representation

Tillsättning och regeringstyper

Statsministern Arvid Lindman (till vänster) på Slottets borggård vid sin andra regerings tillträde 1928 i sällskap av statsrådskollegerna Ernst Trygger, Claes Lindskog och Sven Lübeck.

Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Därefter godkänns hela regeringen av riksdagen. Vid koalitionsregeringar är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.

Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en samlingsregering var under Andra världskriget.

Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen. Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering till dess att en ny regering tillträder.

Departement och avdelningar

Den nuvarande regeringen omfattar 22 ministrar inklusive statsministern. Antalet regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Under delar av 2000-talet har Guiness rekordbok listat den svenska regeringen som världens mest jämställda med 11 kvinnliga av samtliga 22 statsråd. Statsministern leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Ibland har vice statsministrar utsetts; om ingen sådan finns är den mest seniore ministern vice statsminister.

Regeringen är indelad i ett antal departement och avdelningar. För tillfället finns tretton departement men antalet är inte fastställt i lag, sålunda är vissa statsråd även departementschefer medan andra ansvarar för delområden inom ett större departement. Statsråden är vanligtvis riksdagsledamöter men de behöver inte vara det. Statsråd som är riksdagsledamöter, inklusive statsministern, ger upp sin plats i riksdagen under den tid de är ministrar och ersätts då av en annan representant från samma parti. Under sina besök i riksdagen - till exempel under interpellationer (frågor till regeringen från riksdagsledamöterna) - sitter ministrarna på särskilt utsedda platser i det nedre vänstra hörnet av riksdagens plenisal.

Nuvarande regering

Se även: Regeringen Reinfeldt
Statsrådsberedningen
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Jordbruksdepartementet
Kulturdepartementet
Miljödepartementet
Näringsdepartementet
Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Sveriges regeringar sedan representationsreformen 1866

Fram till år 1876 var konungen inte bara statschef utan i princip även regeringschef. Regeringarna (statsråden) skiftade även på den tiden.

Regering Justitiestatsminister Period Typ av regering / koalition Politiskt parti / politiska partier
De Geer d.ä. I Louis De Geer d.ä. 7 april 18583 juni 1870 Ämbetsmannaregering Obunden liberal
Adlercreutz Axel Gustaf Adlercreutz 3 juni 18708 april 1874 Ämbetsmannaregering Obunden konservativ
Carleson Eduard Carleson 4 maj 187411 maj 1875 Ämbetsmannaregering Obunden konservativ
De Geer d.ä. II Louis De Geer d.ä. 11 maj 187519 mars 1876 Ämbetsmannaregering Obunden liberal


Här listas de regeringar som Sverige har haft sedan statsministerposten infördes 1876 och statsministern formellt blev regeringsschef.

Färgkoder: Socialdemokratisk Konservativ/moderat Liberal Center/agrar Obunden
Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet.


Regering Statsminister Period Typ av regering / koalition Politiskt parti / politiska partier
De Geer d.ä. II Louis De Geer d.ä. 20 mars 187619 april 1880 Ämbetsmannaregering Obunden liberal
Posse Arvid Posse 19 april 188013 juni 1883  ? Lantmannapartiet
Thyselius Carl Johan Thyselius 13 juni 188316 maj 1884  ? Obunden konservativ
Themptander Robert Themptander 16 maj 18846 februari 1888  ? Obunden liberal
Gillis Bildt Gillis Bildt 6 februari 188812 oktober 1889  ? Obunden konservativ
Åkerhielm Gustaf Åkerhielm 12 oktober 188910 juli 1891  ? Protektionistiska majoritetspartiet
Boström I Erik Gustaf Boström 10 juli 189112 september 1900  ? Lantmannapartiet
von Otter Fredrik von Otter 12 september 19005 juli 1902 Ämbetsmannaregering Obunden
Boström II Erik Gustaf Boström 5 juli 190213 april 1905  ? Lantmannapartiet
Ramstedt Johan Ramstedt 13 april 19052 augusti 1905 Expeditionsministär Obunden
Lundeberg Christian Lundeberg 2 augusti 19057 november 1905 Samlingsregering Protektionistiska majoritetspartiet
Staaff I Karl Staaff 7 november 190529 maj 1906 Minoritetsregering Liberala samlingspartiet
Lindman I Arvid Lindman 29 maj 19067 oktober 1911 Minoritetsregering Lantmanna- och borgarepartiet
Staaff II Karl Staaff 7 oktober 191117 februari 1914 Minoritetsregering Liberala samlingspartiet
Hammarskjöld Hjalmar Hammarskjöld 17 februari 191430 mars 1917 Ämbetsmannaregering Obunden konservativ
Swartz Carl Swartz 30 mars 191719 oktober 1917 Minoritetsregering Nationella partiet
Edén Nils Edén 19 oktober 191710 mars 1920 Koalitionsregering Liberala samlingspartiet, Socialdemokraterna
Branting I Hjalmar Branting 10 mars 192027 oktober 1920 Minoritetsregering Socialdemokraterna
De Geer d.y. Louis De Geer d.y. 27 oktober 192023 februari 1921 Expeditionsministär Obunden liberal
von Sydow Oscar von Sydow 23 februari 192113 oktober 1921 Expeditionsministär Obunden konservativ
Branting II Hjalmar Branting 13 oktober 192119 april 1923 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Trygger Ernst Trygger 19 april 192318 oktober 1924 Minoritetsregering Nationella partiet
Branting III Hjalmar Branting 18 oktober 192424 januari 1925 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Sandler Rickard Sandler 24 januari 19257 juni 1926 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Ekman I Carl Gustaf Ekman 7 juni 19262 oktober 1928 Koalitionsregering Frisinnade folkpartiet, Sveriges liberala parti
Lindman II Arvid Lindman 2 oktober 19287 juni 1930 Minoritetsregering Lantmanna- och borgarepartiet
Ekman II Carl Gustaf Ekman 7 juni 19306 augusti 1932 Minoritetsregering Frisinnade folkpartiet
Hamrin Felix Hamrin 6 augusti 193224 september 1932 Minoritetsregering Frisinnade folkpartiet
Hansson I Per Albin Hansson 24 september 193219 juni 1936 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Pehrsson-Bramstorp Axel Pehrsson-Bramstorp 19 juni 193628 september 1936 Minoritetsregering Bondeförbundet
Hansson II Per Albin Hansson 28 september 193613 december 1939 Majoritetskoalition Socialdemokraterna, Bondeförbundet
Hansson III Per Albin Hansson 13 december 193931 juli 1945 Samlingsregering Socialdemokraterna, Bondeförbundet, Högerpartiet, Folkpartiet
Hansson IV Per Albin Hansson,
Östen Undén[1]
31 juli 194511 oktober 1946 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Erlander I Tage Erlander 11 oktober 19461 oktober 1951 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Erlander II Tage Erlander 1 oktober 195131 oktober 1957 Majoritetskoalition Socialdemokraterna, Bondeförbundet
Erlander III Tage Erlander 31 oktober 195714 oktober 1969 Minoritetsregering (1957-1968)
Majoritetsregering (1969)
Socialdemokraterna
Palme I Olof Palme 14 oktober 19698 oktober 1976 Majoritetsregering (1969-1970)
Minoritetsregering (1971-1976)
Socialdemokraterna
Fälldin I Thorbjörn Fälldin 8 oktober 197618 oktober 1978 Majoritetskoalition Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
Ullsten Ola Ullsten 18 oktober 197812 oktober 1979 Minoritetsregering Folkpartiet
Fälldin II Thorbjörn Fälldin 12 oktober 19795 maj 1981 Majoritetskoalition Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
Fälldin III Thorbjörn Fälldin 5 maj 19818 oktober 1982 Minoritetskoalition Centerpartiet, Folkpartiet
Palme II Olof Palme
Ingvar Carlsson [2]
8 oktober 198212 mars 1986 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Carlsson I Ingvar Carlsson 12 mars 198627 februari 1990 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Carlsson II Ingvar Carlsson 27 februari 19904 oktober 1991 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Carl Bildt Carl Bildt 4 oktober 19917 oktober 1994 Minoritetskoalition Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokratiska samhällspartiet
Carlsson III Ingvar Carlsson 7 oktober 199422 mars 1996 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Persson Göran Persson 22 mars 19966 oktober 2006 Minoritetsregering Socialdemokraterna
Reinfeldt Fredrik Reinfeldt 6 oktober 2006 Majoritetskoalition Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna

Svenska statsråd

De fem med längst ämbetsperiod

Namn Statsrådstid Ämbetslängd
  Gunnar Sträng 31 juli 19456 oktober 1976 31 år, 69 dagar
  Sven Andersson 24 september 19486 oktober 1976 27 år, 345 dagar
  Östen Undén 19 oktober 191730 juni 1920
18 oktober 19247 juni 1926
24 september 193219 juni 1936
31 juli 194519 september 1962
26 år, 76 dagar
  Torsten Nilsson 31 juli 194530 juni 1971 25 år, 334 dagar
  Tage Erlander 30 september 194414 oktober 1969 25 år, 14 dagar
Längsta ämbetstid för ett kvinnligt statsråd
  Lena Hjelm-Wallén 4 januari 19746 oktober 1976
8 oktober 19824 oktober 1991
7 oktober 199421 oktober 2002
19 år, 256 dagar

De fem med kortast ämbetsperiod

Namn Statsrådstid Ämbetslängd
  Maria Borelius 6 oktober14 oktober 2006 8 dagar
  Cecilia Stegö Chilò 6 oktober16 oktober 2006 10 dagar
  Sture Henriksson 22 mars22 april 1957 31 dagar
  Börje Andersson 6 oktober11 december 1982 54 dagar
  David Hall 1 juli17 oktober 1949 108 dagar

Äldst och yngst vid tillträde

Namn Statsrådstid Ålder vid tillträde
  Ulrica Messing 22 mars 19966 oktober 2006 28 år, 51 dagar
  Sven Romanus 8 oktober 197612 oktober 1979 70 år, 263 dagar

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. Efter Per Albin Hanssons bortgång fungerade Östen Undén som tillförordnad statsminister från 6 oktober till 11 oktober 1946. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
  2. Efter Olof Palmes bortgång fungerade Ingvar Carlsson som tillförordnad statsminister från 1 mars till 12 mars 1986. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
Personliga verktyg