Sveriges domstolsväsen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagens talman
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Monarkin
Myndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Administrativ indelning
Län
Kommuner

Sveriges domstolsväsen är en samlande beteckning för domstolarna i Sverige. Domstolarna kan indelas i tre grupper uppdelade efter vilken typ av mål de dömer i nämligen de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. I de två första grupperna handläggs målen – åtminstone teoretiskt – i tre instanser. I den tredje gruppen varierar möjligheterna att överklaga.

Innehåll

De allmänna domstolarna

Huvudartikel: Allmänna domstolar

Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

Tingsrätten är första instans. Det finns 53 tingsrätter av varierande storlek (våren 2008).[1]

Hovrätterna, som är sex till antalet, är andra instans.[2] Dessa är

Högsta domstolen är högsta instans. [3] Högsta domstolens dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen, det vill säga skapa prejudikat.

De allmänna domstolarna är behöriga att handlägga alla typer av tvistemål, brottmål och ärenden, som inte uttryckligen har undantagits från deras kompetens. Behörigheten för en allmän domstol följer oftast av lag men en allmän domstol kan även ha behörighet att ta upp mål på grund av den så kallade restkompetensen. En allmän domstol kan således vara behörig att pröva en fråga om det inte finns någon annan domstol som är direkt behörig.

Vanligen inleds handläggningen i tingsrätten men det finns också ärenden som inleds hos en förvaltningsmyndighet. En viss del av tvistemålen är så kallade familjemål som kan avse äktenskapsskillnad, vårdnad om barn, umgängesrätt och underhåll. Andra tvistemål kan avse fordringar eller skadestånd eller tvister om avtal, klander av bodelningar eller arvskiften. I de allmänna domstolarna handläggs även vissa ärenden där någon tvist mellan parterna normalt inte råder. Exempel på sådana ärenden är registrering av äktenskapsförord och förordnande av bodelningsförrättare.

För de allmänna domstolarna finns regler om processordningen i rättegångsbalken och lagen om domstolsärenden.[4] För vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i andra lagar.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

Länsrätten är första instans. Det finns 23 länsrätter. Regeringen har i mars 2009 föreslagit att de svenska länsrätterna ska slås samman till tolv domstolar. Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans ska enligt förslaget bli ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten.[5]

Kammarrätterna är andra instans. De är fyra till antalet och utgörs av

Regeringsrätten är högsta instans inom de allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringsrätten dömer huvudsakligen i mål som ska leda rättstillämpningen det vill säga skapa prejudikat.

De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger främst mål som rör mellanhavanden mellan det allmänna och enskilda. Exempel på sådana mål är skattemål, mål om tvångsingripande mot psykiskt sjuka och missbrukare samt socialförsäkringsmål. Framför allt handlägger de allmänna förvaltningsdomstolarna överklaganden från förvaltningsmyndighet, exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna finns motsvarande regler i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen.[6] [7] För vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i andra lagar.

Specialdomstolarna

Huvudartikel: Specialdomstol

En form av specialisering inom de allmänna domstolsslagen är särskilda domstolar som är knutna till de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. De särskilda domstolarna är specialiserade på en eller flera måltyper och är ensamma behöriga att pröva dessa måltyper. De är

Den mest uttalade formen av specialisering är specialdomstolar som är organisatoriskt fristående från de allmänna domstolsslagen. Det finns numera tre sådana domstolar:

Domstolsliknande nämnder

För vissa typer av hyres- och arrendetvister finns det hyresnämnder och arrendenämnder. Dessa har bland annat medlande roller i tvister mellan fastighetsägare och hyresgäster eller arrendatorer.

Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar.[8]

Riksdagens ansvarsnämnd prövar vissa frågor om anställningar inom riksdagsförvaltningen. Det kan handla om att skilja någon från dennes anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, anmälan om åtal eller avstängning av en anställd.

Det finns även förvaltningsmyndigheter som arbetar på ett sätt som liknar domstolar, till exempel Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Domstolarnas administration

Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet som har inrättats för att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt service åt allmänheten.

Fotnoter

  1. 1 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  2. 2 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  3. 3 kap. rättegångsbalken (1942:740)
  4. Lag (1996:242) om domstolsärenden (1996:242)
  5. Regeringens proposition En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (prop.2008/09:165)
  6. Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (1971:289)
  7. Förvaltningsprocesslag (1971:291)
  8. Instruktion för Statens ansvarsnämnd (2007:831)

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg