Göta hovrätt
Från Rilpedia
Göta hovrätt är en svensk hovrätt med säte i Jönköping. Göta hovrätt instiftades under drottning Kristinas förmyndarregering den 5 november 1634. Domstolen fick sin kansliort i Jönköping. Den är den näst äldsta av Sveriges sex hovrätter. Den första hovrätten i Sverige var Svea hovrätt som inrättades 1614.
Innehåll |
Historia
Hovrättens verksamhetsområde var från början Götaland i dess dåvarande omfattning samt Värmland. Efter frederna i Brömsebro år 1645 och i Roskilde 1658 tillfördes landskapen Blekinge, Bohuslän, Halland och Skåne. I syfte att avlasta Göta hovrätt inrättades år 1820 Hovrätten över Skåne och Blekinge och 1948 Hovrätten för Västra Sverige. År 1992 överfördes Örebro län till hovrättens domkrets.
Domkretsen omfattar numera Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Östergötlands och Örebro län samt gamla Skaraborgs län.
Tingsrätter under Göta hovrätt finns i Karlskoga, Örebro, Mariestad, Lidköping, Skövde, Norrköping, Linköping, Jönköping, Eksjö, Växjö och Kalmar.
Byggnad
Hovrättsbyggnaden i Jönköping togs i bruk år 1650 och är därmed den byggnad i Sverige som under längst tid används för rättsskipning.
Heraldiskt vapen
Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden krönt med kunglig krona. Vapnet antogs år 2003
