Bodelning
Från Rilpedia
Familjerätt |
---|
Äktenskap och partnerskap |
Äktenskapsförord · Äktenskap |
Samkönat äktenskap |
Registrerat partnerskap |
Samboförhållande |
Bodelning |
Bodelning |
Upplösning av äktenskap |
Upplösning av äktenskap |
Skilsmässa |
Upphörande av samboförhållande |
Underhållsstöd |
Arvsrätt |
Arv · Testamente |
Ärvdabalken · Dödsbo |
Bröstarvinge · Särkullbarn |
Frågor rörande barn |
Faderskap · Adoption |
Förmyndare |
Barnomsorg |
Övriga legala områden |
Våld i nära relationer |
Barnmisshandel |
Bigami · Incest · Otrohet |
Bodelning är den delning mellan makars egendom som skall ske vid äktenskapets upplösning genom den ene makens död eller äktenskapsskillnad. Delningen avser bara makarnas giftorättsgods, inte deras enskilda egendom. Samma regler gäller vid registrerat partnerskap.
Grundregeln är alltså att makarnas giftorättsgods, efter avdrag för eventuella skulder, delas lika mellan makarna. Om resultatet framstår som oskäligt så kan det jämkas (om till exempel makarna varit gifta endast en kort tid).
Om båda makarna är ense kan också bodelning ske under äktenskapet (utan att äktenskapsskillnad begärs). Detta innebär alltså att giftorättsgodset delas på samma sätt som vid bodelning förorsakad av äktenskapsskillnad.
Bodelning kan ske också vid upphörande av samboförhållande men omfattar då bara s.k. samboegendom, d.v.s. bostad eller bohag som förvärvats för gemensamt begagnande.
Om parterna inte kan enas om en bodelning, ska allmän domstol på ansökan av någon av dem förordna en bodelningsförrättare.
Vid bodelning kan även reglerna om öppen eller dold samäganderätt vara tillämpliga. Makar och sambor kan vara samägare till viss egendom, till exempel den gemensamma bostaden.