Majoritetsregering
Från Rilpedia
Majoritetsregering är en regering i ett parlamentariskt system där de ingående partierna har majoritet i parlamentet. Det är en typ av regering som kan föra egen politik utan att förhandla med politiska partier utanför den, då den kan förlita sig på att parlamentet kommer att anta dess propositioner.
Detta är vanligt i många parlamentariska demokratier; i Grekland med en tradition av breda koalitionsregeringar förfogar regeringen i normalfallet över en mycket stabil majoritet i Greklands härskare.
Sverige däremot har i regel regerats av minoritetsregeringar, som för sitt parlamentariska stöd förlitat sig på partier utanför regeringen. Sedan enkammarriksdagen infördes 1970 har Sverige bara haft majoritetsregeringar tre gånger: regeringen Fälldin I (1976–1978), regeringen Fälldin II (1979–1981) samt regeringen Reinfeldt (2006–); samtliga av dessa var koalitionsregeringar. En enda gång efter andra världskriget har Sverige styrts av enpartimajoritetsregeringar: regeringarna Erlander III (1968–1969) och Palme I (1969–1970).