Riksdagsvalet i Sverige 1970
Från Rilpedia
Riksdagsvalet i Sverige 1970 hölls den 20 september 1970.
Innehåll |
Valkampanjen
Både socialdemokraterna och folkpartiet hade nya partiledare - Olof Palme respektive Gunnar Helén.
Valdebatten dominerades av ekonomiska frågor och Sveriges ekonomiska situation - ökande priser, löneglidning, negativ handelsbalans och kreditstopp till följd av den ekonomiska högkonjunkturen. Socialdemokraterna hävdade att den höga räntan och prisökningarna på importvaror berodde på förhållanden utomlands. I augusti infördes dock ett prisstopp på livsmedel. Folkpartiets ledare Gunnar Helén lovade att en borgerlig regering skulle sänka räntan. Finansminister Gunnar Sträng replikerade att detta löfte var både ovanligt och ansvarslöst.
I Kramforsmanifestet lovade socialdemokraterna bl.a. ökad jämlikhet, sänkt pensionsålder och utbyggda socialförsäkringar. Den socialdemokratiska regeringens beslut att ge tillstånd för ett oljeraffinaderi i Brofjorden vid Lysekil utsatte den dock för kritik att låta näringslivets intressen gå före värnandet om miljön.
I samband med Högerpartiets namnändring till Moderata samlingspartiet fick partiet också ett blått stiliserat "M" som partisymbol, formgiven av Carl Göran Craaford. Hösten 1969 ändrades färgen till röd och det var detta röda "M" som användes i valkampanjen.
Partiernas valaffischer:
- (bild på Gunnar Sträng) Prisökningarna ska bekämpas med stram ekonomi. Inte med arbetslöshet! - Socialdemokraterna
- Ökad jämlikhet - 20 september bestämmer du 70-talets politik! - Socialdemokraterna
- Samverkan rättvisa ansvar - Moderata Samlingspartiet
- Sänk priserna! Bort med moms på maten. - I år röstar vi med Vänsterpartiet kommunisterna
Röstresultat
Parti | Partiledare | Röster | Mandatfördelning | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | % | +− % | Antal | +− | |||
Socialdemokraterna | Olof Palme | 2 256 581 | 45,34 | −4,8 | 163 | — | |
Centerpartiet | Gunnar Hedlund | 990 921 | 19,91 | +4,2 | 71 | — | |
Folkpartiet | Gunnar Helén | 806 893 | 16,21 | +1,9 | 58 | — | |
Moderata samlingspartiet | Yngve Holmberg | 573 811 | 11,53 | −1,4 | 41 | — | |
Vänsterpartiet kommunisterna | C.-H. Hermansson | 236 653 | 4,75 | +1,8 | 17 | — | |
Kristen demokratisk samling | Birger Ekstedt | 89 770 | 1,80 | +0,3 | 0 | — | |
KFML | Bo Gustafsson | 21 232 | 0,43 | +0,4 | 0 | — | |
Övriga partier | — | 1 475 | 0,03 | — | — | — | |
Antal giltiga röster | 4 977 336 | 100,00 | 350 | ||||
Ogiltiga röster | 6 871 | ||||||
Totalt (varav poströster: 698 296) | 4 984 207 (88,3 %) |
Siffrorna över röster till de olika partierna kommer från dagstidningen Folkbladet Östgöten 27 september 1970. Totalsiffran kommer från SCB
Valdeltagande
Detta var det första valet till enkammarriksdagen och det var även gemensam valdag för val till riksdag, landsting och kommuner. Valet administrerades av Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden som betalade 19 miljoner kronor för genomförandet (11 miljoner för information till väljarna, 8 miljoner för administration).
En av de valtekniska frågorna var om Vänsterpartiet kommunisterna skulle hålla sig kvar. Den nya riksdagsordningen hade en spärr på 4 procent medan VPK endast fått 3 procent i riksdagsvalet 1968.
Valdeltagandet uppgick till 88,3 procent. Antalet röstberättigade var cirka 5 643 000 och antal röstande var 4 984 207. Valets förlorare var socialdemokraterna och moderaterna medan centerpartiet och VPK gick framåt. Socialdemokraterna och VPK fick 180 mandat medan de tre borgerliga partierna fick 170 mandat tillsammans.
Vid en dramatisk extra partistämma den 14 november valdes Gösta Bohman till ny partiledare för Moderata samlingspartiet efter Yngve Holmberg.
Regeringsbildning
Regeringen Palme I satt kvar. I riksdagens andra kammare hade socialdemokraterna haft egen majoritet men efter valet förlorade de den och var tvungna att förlita sig på stöd från VPK. VPK:s partiledare CH Hermansson förklarade att VPK aldrig tänkte fälla en "arbetarregering" medan Palme förklarade att socialdemokraterna inte tänkte låta VPK få något inflytande.
Se även
|