Riksdagsvalet i Sverige 1988

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Riksdagsvalet i Sverige 1988 hölls den 18 september 1988.

Innehåll

Valkampanjen

Med en högkonjunktur i ryggen, endast 2,3 procent arbetslösa och statsfinanser i balans hade den socialdemokratiska regeringen i maj-juni ett gott utgångsläge. Då utbröt den så kallade Ebbe Carlsson-affären den 1 juni när Expressen kunde avslöja att Ebbe Carlsson var inblandad i utredningen om mordet på Olof Palme. När tidningen frågade justitieminister Anna-Greta Leijon om hon hade skrivit ett rekommendationsbrev till Carlsson förnekade hon först detta, men samma dag diariefördes just ett sådant brev och hemligstämplades genast. De borgerliga partierna hotade med misstroendeförklaring och den 7 juni avgick justitieministern.

Under mitten av 1988 uppmärksammades den försämrade miljön: algblomning i Östersjön, säldöd och avstängda badstränder. Debatten om hur miljögifter påverkar naturen gynnade miljöpartiet som ställde upp i riksdagsvalet för tredje gången och kom in. Miljöpartiets intåg innebar att riksdagen fick ett nytt politiskt parti för första gången sedan 1932.

Vid ett valmöte i Vasaparken i Stockholm den 4 september påstod socialdemokraternas Sten Andersson med anledning av folkpartiets förslag till marginalskatter att folkpartiledaren Bengt Westerberg hade en "felprogrammerad hjärna": Hur välmodulerad en hjärna än är, så hjälper det inte om den är felprogrammerad.

En annan politisk affär var att LO:s ordförande Stig Malms dotter fick en lägenhet hos Riksbyggen i Stockholm trots att hon inte stod i bostadskön. Malm satt i Riksbyggens styrelse. En annan sak som uppmärksammades stort var folkomröstningen i Sjöbo kommun om kommunens flyktingmottagning.

Valresultat

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Ingvar Carlsson 2 321 826 43,21 −1,47 156 −3
  Moderata samlingspartiet Carl Bildt 983 226 18,30 −3,03 66 −10
  Folkpartiet Bengt Westerberg 655 720 12,20 −2,03 44 −7
  Centerpartiet Olof Johansson 607 240 11,30 −1,12 42 −2
  Vänsterpartiet kommunisterna Lars Werner 314 031 5,84 +0,48 21 +2
  Miljöpartiet Eva Goës och Birger Schlaug 296 935 5,53 +4,03 20 +20
  Kristen demokratisk samling Alf Svensson 158 182 2,94 +2,94
  Övriga partier 36 559 0,68
Antal giltiga röster 5 373 719 100,00   349  
Ogiltiga röster 67 331  
Totalt 5 441 050
(85,96 %)

Av 6 330 023 röstberättigade deltog 5 441 050 personer i valet, vilket ger ett valdeltagandet på 85,96 procent, en nedgång med 3,89 procent.

Efter valet var 132 av 349 riksdagsledamöter kvinnor (38 procent).

Kds hade satsat på att nå minst 12 procent i Jönköpings läns valkrets, för att kunna få ett riksdagsmandat för sin partiledare Alf Svensson, men nådde med 10,6 procent inte riktigt ända fram.

Mandatfördelning mellan blocken

Socialdemokraterna, vpk och miljöpartiet fick tillsammans 197 mandat mot de tre borgerliga partierna som fick 152 mandat.

Regeringsbildning

Regeringen Carlsson I satt kvar. I regeringsförklaringen uttalade statsminister Ingvar Carlsson att det var regeringens föresats att söka breda lösningar i frågor som var av betydelse för vår nationella säkerhet. Vidare anförde han att det var regeringens ansvar och strävan att ta till vara alla goda initiativ och att verka för breda lösningar (prot. 1988/89:2).

Se även


Personliga verktyg
På andra språk