Från Rilpedia

Den här sidan handlar om politikern. För jazzmusikern, se Lasse Werner.

Lars Helge Werner, född 25 juli 1935 i Sofia församling i Stockholm, är en svensk politiker (vänsterpartist). Han var riksdagsledamot 1965–1994. Han är son till ombudsmannen Hjalmar Werner och kokerskan Signe, född Olsson och var gift med Berit Margareth Werner.

Lars Werner tog realexamen 1951, gick på yrkesskola 1951-53 för att bli murare och därefter på teknisk aftonskola (husbyggnadsteknisk linje) 1954-56. Han arbetade som byggnadsarbetare och mätningsman till 1968 och blev därefter ombudsman för Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd. 1, 1968. Åren 1951-68 var Werner styrelseledamot för Unga Örnar i Stockholm, ordförande för Murarnas kommunistiska klubb i Stockholm 1957-65, styrelseledamot i Stockholms kommunistiska arbetarekommun 1958-64 och ordförande i vpk, Stockholm 1971-73. Han satt i kommunfullmäktige i Tyresö 1962-73 och blev riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stad 26 maj 1965 och fram till 1970. Werner var suppleant i civilutskottet 1971-76, i finansutskottet 1974-76 och i utrikesutskottet från 1982. Han var ledamot av riksdagens valberedning 1971-75, av talmanskonferensen 1974-75 och av riksdagens krigsdelegation från 1982 samt ordförande i riksdagsgruppen från 1975.

Werner blev partiordförande för dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna 1975, men hade från 1967 varit bland annat vice ordförande i partiet. Han var en drivande kraft bakom reformerna i Vänsterpartiet (Eurokommunismen) och även namnbytet. Werner framstod som folklig och var ganska populär^{[källa behövs]}, vilket var en tillgång för partiet.

Lars Werner var en av många kommunister och socialister som deltog vid DDR:s 40-årsfirande år 1989.

Werner efterträddes i januari 1993 av Gudrun Schyman som ställde upp som motkandidat och vann på partistämman över honom. Werner hade alkoholproblem vilket skapade stridigheter om partiledarskapet i slutet av hans tid som partiledare. Han framträdde vid några tillfällen berusad. Han bad dock tydligt om ursäkt för detta och kritiserade Schyman för att hon inte på ett tidigare stadium konfronterade sin egen, tilltagande alkoholism.

Företrädare: Carl-Henrik Hermansson

Vänsterpartiet kommunisternas partiledare 1975–1993

Efterträdare: Gudrun Schyman

Referenser

Källor

• Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 286
• Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003