Sven Lübeck
Från Rilpedia
 Sveriges riksdag |
||
| Sven Lübeck | ||
|---|---|---|
 |
||
| Parti | Högerpartiet | |
| Mandatperiod(er) | 1915-1917 1918-1920 1921 1922-1924 |
|
| Valkrets | ||
| Uppdrag i riksdagen: | ||
| Ledamot av andra kammaren (1915-1924) Suppleant i statsutskottet (1916-1920) Ledamot i statsutskottet (1921) Suppleant i Utrikesnämnden (1922-1923) |
||
| Yrke/Titel | Officer | |
| Födelsedatum | 2 juni 1877 | |
| Födelseplats | Stockholm | |
Sven Edward Julius Lübeck, född 2 juni 1877, död 14 februari 1941, svensk vattenbyggnadsingenjör, ämbetsman, politiker (Högern), riksdagsledamot 1915-24. Kommunikationsminister 1923-24 och socialminister 1928-30. Landshövding i Gävleborgs län 1922-41.
Lübeck, son till en sjökapten, blev student 1894, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnad 1898, inträdde samma år i Väg- och vattenbyggnadskåren, där han avancerade till major 1920 och varifrån han tog avsked 1922. Redan 1899 blev han biträdande ingenjör vid J.G. Richerts konstruktionsbyrå, sedermera AB Vattenbyggnadsbyrån, i vilket företag han intog en mycket framskjuten ställning, från 1902 som delägare och 1910-22 som VD. Som konsulterande ingenjör specialiserade sig han på vattenkraftområdet. Lübeck torde ha medverkat till lösningen av de tekniska uppgifterna vid flertalet av Sveriges större vattenkraft- och vattenregleringsföretag samt anlitades ofta för utländska vattenkraftanläggningar, särskilt i Norge och Finland. Han var även en av initiativtagarna till bildande av Svenska vattenkraftföreningen, vars sekreterare han var 1909-22.
Åren 1915-24 var han högerrepresentant i Andra kammaren för Stockholms stad, var suppleant (1916-20, 1922) och ledamot (1921) av statsutskottet, ledamot av särskilt utskott (1918-19, 1922) och suppleant i utrikesnämnden (1922-23). Han gjorde sig starkt gällande, särskilt i näringspolitiska och tekniska frågor.
År 1922 utnämndes han till landshövding i Gävleborgs län, en befattning som han behöll fram till 1941. Under perioden 19 april 1923-18 oktober 1924 var han kommunikationsminister i Ernst Tryggers ministär och tog som sådan initiativ bl.a. i vägfrågan och väg- och vattenbyggnadsväsendets omorganisation.
Han var ledamot i kommittéerna för skyddande av konsumenters av elektrisk ström intressen (1911), för Väg- och vattenbyggnadskårens omorganisation (1914), kommissionen för ordnande av Stockholms bangårdsförhållanden (1915), vattenlagssakkunniga (1915), flottstationskommittén, vintersjöfartskommittén, kraft- och bränslesakkunniga, kommunikationsverkens lönekommitté, ostkustbanekommittén och kommittén för interskandinaviskt kraftutbyte samt ordförande i kommittén för Chalmers Tekniska instituts ombildning. Han var 1909-11 ordförande i Svenska Teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst och 1912–14 i föreningen samt 1917–19 i Svenska konsulterande ingenjörers förening. Han var en bland initiativtagarna till bildande av såväl Sveriges tekniskt industriella skiljedomsinstitut som Svenska pansarbåtsföreningen.
Lübeck publicerade, bland annat i "Teknisk tidskrift" och Svenska vattenkraftföreningens "Meddelanden" ett stort antal uppsatser och avhandlingar samt skrev åtskilliga artiklar i Nordisk familjebok. Han blev ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien 1919.
Gift med Alma Maria Warfvinge 1905 med vilken han fick fyra barn.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
| Företrädare: Anders Örne |
Sveriges kommunikationsminister 1923–1924 |
Efterträdare: Viktor Larsson |
| Företrädare: Jakob Pettersson |
Sveriges socialminister 1928–1930 |
Efterträdare: Sam Larsson |
