Från Rilpedia

Utbildningsminister är i Sverige beteckning på det statsråd som är chef för Utbildningsdepartementet. Befattningen skapades som en ombildning av ecklesiastikministerämbetet, som bytte namn 1 januari 1968.

Den siste ecklesiastikministern och tillika förste utbildningsministern var Olof Palme. Befattningen var 2005-2006 ombildad till Utbildnings- och kulturminister. Thomas Östros (S) har innehaft ämbetet längst tid, 6 år och 26 dagar, vilket är 26 dagar längre än Jan-Erik Wikström (FP). Jan Björklund (FP) är den förste utbildningsminister som har en biträdande minister med ansvar för forsknings- och högskolepolitik. Tidigare utbildningsministrar har själva varit ansvariga för dessa områden. Däremot har de ofta haft biträdande ministrar för skola och vuxenutbildning. Bengt Göransson var ursprungligen biträdande minister för skola och kulturpolitik (en fråga som på den tiden ingick i utbildningsdepartementets ansvarsområde).

Statsråd och chef för Utbildningsdepartementet 1967-2006

• Olof Palme - 1968-1969
• Ingvar Carlsson - 1969-1973
• Bertil Zachrisson - 1973-1976
• Jan-Erik Wikström - 1976-1982
• Lena Hjelm-Wallén - 1982-1985
• Lennart Bodström - 1985-1989
• Bengt Göransson - 1989-1991
• Per Unckel - 1991-1994
• Carl Tham - 1994-1998
• Thomas Östros - 1998-2004
• Leif Pagrotsky - 2004-2006
• Lars Leijonborg - 2006-2007
• Jan Björklund - 2007-