Edinburgh

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

För andra betydelser, se Edinburgh (olika betydelser).

Edinburgh

Basisdata
Stat	Storbritannien
Riksdel	Skottland
Region	City of Edinburgh
Area	114,75[1] km²
Befolkning 2004	435 540[2]
Webbplats	www.edinburgh.gov.uk
Övrigt
Tidszon	UTC+0

Vy över New Town och Firth of Forth sett från Edinburgh Castle.

Edinburgh (ˈɛdɪnb(ə)rə, skotsk gäliska: Dùn Èideann) är huvudstad i Skottland och är den näst största staden efter Glasgow. Edinburgh ligger 72 kilometer från Glasgow, 24 från Livingston och 160 kilometer från Carlisle och Aberdeen. Centralorten hade 435 540 invånare år 2004, medan hela tätortsområdet hade 457 420 invånare, inklusive den närbelägna orten Musselburgh.^[2][3]

Edinburgh ligger i sydöstra Skottland, på östkusten av Skottlands "Central Belt", på sydstranden av Firth of Forth på Nordsjön och på grund av sin hårda placering och med sin väldiga samling av medeltida och georgiansk arkitektur med bland annat flera stenbostäder, är det en av de mest dramatiska städerna i Europa.

Edinburgh har varit huvudstad i Skottland sedan 1437 (då Scone ersattes) och är platsen för Skotska parlamentet. Staden var en av de främsta under Upplysningstiden, lett av University of Edinburgh, och har fått smeknamnet Athens of the North. Old Town- och New Towndistrikten i Edinburgh finns med på UNESCOs lista över världsarv. De båda sattes upp 1995. Det finns mer än 4 500 bevarade byggnader i staden.^[4]

Edinburgh är känd för den årliga Edinburghfestivalen, en samling officiella och självständiga festivaler som hålls årligen under omkring fyra veckor från början av augusti. Antalet besökare till festivalerna i Edinburgh är nästan lika många som de som bor i staden. Den mest kända delarna under festivalerna är Edinburgh Fringe (den största framförande konstfestivalen i världen), Edinburgh International Festival, Edinburgh Military Tattoo och Edinburgh International Film Festival.

Andra anmärkningsvärda händelser är Hogmanays gatufest (31 december), Burns Night (25 januari), St. Andrew's Day (30 november) och Beltanefirandena (30 april).

Staden är en av Europas främsta turistdestinationer med omkring 13 miljoner besökare varje år, och är Storbritanniens andra största turistdestination efter London.^[5]

Etymologi

Detaljer på Hereford Mappa Mundi där Edinburgh tydligt finns utmärkt på kartan över de brittiska öarna. Kartan är från omkring 1300-talet.

Stadens engelska namns ursprung tros komma från det brythonska Din Eidyn (Eidyns slott) från den tid då den var Gododdins bergsslott.^[6] Från första århundradet sparade romarna Votadini som en brythonsk stam i området, och från 600 efter Kristus i dikten Y Gododdin används det brythonska namnet för att beskriva att krigare festar "i Eidins stora hall".^[6]

Det engelska namnet, Edinburgh, refereras till 600-talskungen Edwin of Northumbria. Från början kallades staden för Edin-burh. Burgh-suffixet betyder slott eller samlad grupp av byggnader, vilket är en brittisk variant för stad likt tyskans Burg, latinets parcus, eller grekiskans pyrgos. Burh är en enkel översättning av brythonska Din; Edin är oöversatt.

Andra namn

Staden kallas ibland Auld Reekie^[7] (scots för Old Stinky eller Old Smoky), på grund av de öppna kloaker som finns i Old Town, vilket leder till starka odörer i staden, och eftersom byggnader värmdes upp med kol och vedeldning. Detta ledde till stora rökmoln i luften.

Några kallar Edinburgh för Nordens Athen, och Auld Greekie för dess historia. Topografin i Old Town i Edinburgh kan sägas ha en liknande roll som Athens Akropolis.^[8]

Panorama över Old Town och Southside från Nelsonmonumentet. Panorama myntades från början av den irländske konstnären Robert Barker för att beskriva hans panoramamålningar över Edinburgh

Edinburgh är också känt under Dunedin, vilket kommer från det skotsk-gäliska namnet Dùn Èideann. Dunedin i Nya Zeeland kallades från början New Edinburgh, och kallas fortfarande för "Söderns Edinburgh". De skotska poeterna Robert Burns och Robert Fergusson använde ibland stadens latinska namn, Edina. Ben Jonson beskrev staden som Britain's other eye^[9], och Sir Walter Scott kallade staden för yon Empress of the North.^[10]

Områden

Huvudartikel: Edinburghs stadsområden

Centrala områden

Vy åt nordöst över Princes Street Gardens

Royal Mile i Old Town under Edinburgh Festival

Edinburghs historiska centrum delas i två delar av grönområdet Princes Street Gardens. I söder domineras vyn av Edinburgh Castle, beläget på toppen av en slocknad vulkan med Old Town längs sidan. I norr ligger Princes Street och New Town. Grönområdet upprättades 1816 på ett myrland som kom från Nor Loch.

I direkt anslutning till slottets västra del ligger finansdistriktet, samt försäkrings- och bankbyggnader. En av de mest kända byggnaderna i området är den runda sandstensbyggnaden Edinburgh International Conference Centre.

Old Town

Old Town har bevarat sin medeltidsplan och flera reformationstidsbyggnader. En ände avslutas med slottet och från den platsen börjar huvudgatan Royal Mile samt flera mindre gator (kallade closes eller wynds) som går ner på varje sida längs bergväggen. Stora torg visar den stora handelsplats, eller de stora omringande allmänna husen som St Giles Cathedral och Law Courts. Andra anmärkningsvärda platser i området är Royal Museum of Scotland, Surgeons' Hall och McEwan Hall. Gatuupplägget är typiskt för äldre områden i städer i norra Europa, och där slottet ligger på ett klippigt berg, leder Royal Mile längs bergsryggen ner för berget.

Trots det begränsade utrymmet Old Town har på grund av "svansen" har Old Town några av de tidigaste högbyggda bostadshusen. Stora bostadshus kallade lands blev vanligare från 1500-talet och framåt med tio och elva våningar. Ett hus har även 14 våningar. Förutom flervåningshusen finns flera valv under gatorna där folk bodde. Dessa beboddes främst av irländska immigranter under den industriella revolutionen. Dessa källarutrymmen finns fortfarande bevarade och än idag kan Edinburgh kallas för en underjordisk stad.^[11]

New Town

New Town var en nödlösning från 1700-talet som skulle lösa problemet med en kraftig befolkningsökning i Old Town. Staden hade fortsatt att vara mycket kompakt, med slottet i längst bort. En tävling hölls 1766, som gick ut på att designa New Town. Tävlingen vanns av James Craig, en 22 år gammal arkitekt. Staden som byggdes skapade ett stelt, bestämt rutnät, vilket passade bra med Upplysningstidens idéer. Huvudgata blev George Street, som följer den naturliga höjdsträckningen till norra Old Town. På de andra sidorna av New Town löper huvudstråken Princes Street och Queen Street. Princes Street har sedan dess blivit Edinburghs främsta shoppingstråk, med några georgianska byggnader som kvarstår. Länken mellan dessa huvudgator utgjordes av några mindre, vinkelräta gator. Vid de östra och västra ändarna ligger St. Andrew Square respektive Charlotte Square. Den sistnämnda ritades av Robert Adam och klassas ofta som ett av de finaste georgianska torgen i världen. Bute House, den officiella bostaden för Skottlands premiärminister, ligger på nordsidan av Charlotte Square.

Mellan Old och New Town låg en gång Nor' Loch som under den tiden var hela stadens vattenreservoar och en plats där man kunde dumpa kloakvatten. Under 1820-talet torkades denna ut. Några ritningar visar att en kanal skulle byggas,^{[källa behövs]} men Princes Street Gardens byggdes istället. Överflödig jord från bygget dumpades i sjön, något som idag har blivit The Mound. Under mitten av 1800-talet byggdes National Gallery of Scotland och Royal Scottish Academy Building på The Mound, och tunnlar från Waverley Station skapades i den.

New Town blev så lyckat att det byggdes ut flera gånger. Det strikta rutnätet behölls inte, utan staden kom att följa en mindre strikt layout. Idag anses New Town vara ett av de bästa exemplen på en stadsplanering i georgiansk arkitektur.

Sydsidan

The Mound, Edinburgh

Ett populärt bostadsområde i staden är sydsidan, innehållande flera områden som Saint Leonards, Marchmont, Haymarket, Newington, Sciennes, The Grange, Bruntsfield, Morningside och Merchinston. Sydsidan är också det område som täcks av Burgh Muir och ökade i popularitet som bostadsområde då South Bridge öppnade. Dessa områden är främst bebodda av barnfamiljer (med flera finare statliga skolor och privatskolor i området), studenter (University of Edinburghs centrala campus ligger runt George Street strax norr om Marchmont och the Meadows, Napier University har flera stora campus runt Merchinston och Morningside). Områdena är också populära i fiktiva verk: Ian Rankins "Inspector Rebus" bor i Marchmont och arbetade vid St Leonards; och Morningside är hem till Muriel Sparks Miss Jean Brodie. Idag finns den litterära kopplingen kvar, då bland annat J. K. Rowling, Ian Rankin och Alexander McCall Smith alla bott i något av områdena.

Leith

Leith är Edinburghs hamnområde. Den har kvar sin unika identitet från Edinburgh, och var tidigare en egen stad fram tills Edinburghområdet och Leith slogs ihop på 1920-talet.^[12] Än idag kallas det parlamentariska sätet för "Edinburgh North and Leith". Med Leith har Edinburghs turism ökat kraftigt då kryssningsfartyg avgår bland annat till Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna. Leith är också bas för Royal Yacht Britannia vid Ocean Terminal samt hem för fotbollsklubben Hibernian FC.

Utsiktsplatser

Scottmonumentet

Den varierande terrängen i staden inkluderar flera platser som ger bra utsikt över Edinburgh.

I sydöstra centrum ligger Arthur's Seat, med utsikt över Holyroodhouse och Old Town bredvid. Klippan är uppbyggd efter utbrott från vulkanen staden byggdes på. Sluttningarna på vulkanen gör att detta är den högsta punkten på flera kilometers avstånd. Arthur's Seat är idag en del av Holyrood Park, från början ägt av monarken och en del av grunderna till Palace of Holyroodhouse. Den innehåller Storbritanniens största samling av geologiska SSSI:er, samtidigt som den ger Edinburghs turister och invånare spektakulära vyer av och från Arthur's Seat.

I nordöst, med vy mot New Town, ligger Calton Hill. Den toppas av byggnader och monument: två observatorier, Nelson's Monument (ett torn dedikerat till amiral Horatio Nelson), den gamla Royal High School, och det ofärdiga National Monument, vilket är en modell på Parthenon från det athenska Akropolis och kallas "Edinburgh's Disgrace". Stadens smeknamn, "Nordens Athen", härstammar delvis från detta monument. Calton Hill är värdplats för Beltane Fire Festival som firas 30 april varje år.

Royal Observatory ligger vid Blackford Hill, den tredje och sydligaste utsiktsplatsen i staden.

Geografi

Klimat

Som övriga Skottland har Edinburgh ett tempererat maritimt klimat, som är relativt milt, trots dess nordliga latitud. Vintrarna är särskilt milda, trots att Moskva och Labrador i Newfoundland och Labrador ligger på samma latitud. Dagstemperaturerna sjunker sällan under 0°C. Sommartemperaturerna är normalt medelmåttiga med upp mot 28°C. Stadens närhet till havet mildrar de extrema klimatförändringarna som annars kunnat ske. Edinburgh ligger mellan kusten och bergiga områden, vilket gör den till en blåsig stad, med kraftigare vinddrag från sydväst, vilket tar med sig varm, ostadig luft från Golfströmmen, som kan föra med sig en del regn. Trots närheten till Golfströmmen regnar det inte lika mycket här som i de västra delarna av Skottland, som till exempel i Glasgow. Edinburgh har mindre regn per år än flera städer i Storbritannien i sydöst, och över 100 millimeter mindre regn än Dublin. Vindar från en östlig riktning är oftast torrare, men kallare. Regnet är jämnt fördelat under året, men de europeiska stormarna kan slå till mot staden mellan oktober och mars.

Geologi

Omkring 350 till 400 miljoner år sedan, kyldes härdan av flera vulkaniska utbrott ner och bildade basaltvulkaniska klippor. Senare, under istiden flyttades glaciärer från väst till öst och eroderade området till det område där staden idag ligger.

Old Town

Castle Rock är en av dessa klippor, som vilken under istider skyddade den mjukare bergarten till öst och formade den milslånga svansen av material till öst. Denna struktur, samt ravinen i söder och en träskig dal i norr, bildade en naturlig borg och vid senare utgrävningar har man där hittat material daterade till senare bronsåldern, runt 850 f.Kr.^[13]

Under de senaste hundra åren intogs området av sin geologiska karakatär, något som idag kallas Old Town. Edinburgh Castle står på klippan och Royal Mile följer den avsmalnande toppen av den stupsidade svansen, som faller från slottet för att nå grundnivån vid Holyrood Palace. Grassmarket och Cowgate löper från öst till väst genom ravinen i söder, medan Nor Lochs träskområde nu torkats för att bilda Princes Street Gardens, och förenar Edinburgh Waverley järnvägsstation.

Arthur's Seat

Likt slottklippan där Edinburgh Castle byggts, bildades Arthur's Seat av ett slocknat vulkansystem från karbontiden, vilket eroderades av en glaciär som flyttade från väst till öst under kvartärtiden, vilket exponerade klippor i väst och efterlämnade sig en svans av material svept till öst.^[14] På detta sättet bildades Salisbury Crags och skapade klippor mellan Arthur's Seat och stadens centrum.^[15]

Panoramavy över Edinburgh från toppen av Arthur's Seat

Demografi

Portobello Beach

Edinburghs centralort täcker en yta av 114,75 km²,^[1] och hade 435 540 invånare år 2004.^[2] Hela tätortsområdet, Settlement of Edinburgh, omfattar även orten Musselburgh i East Lothian, och hade vid samma tidpunkt 457 420 invånare på en yta av 120,11 km².^[3][1]

Många i närregionen arbetar och studerar i Edinburgh, vilket gör att dagbefolkningen är cirka 14 procent högre än den bofasta befolkningen. Vid folkräkningen 2001 var den bofasta befolkningen i Edinburghs tätortsområde 452 193 invånare, medan folkmängden under dagtid låg på totalt 515 414 invånare.^[1]

Enligt General Register Office for Scotland hade kommunen City of Edinburgh, vilken omfattar Edinburghs centralort samt viss del landsbygd, 457 830 invånare år 2005.^[16] Den nationella folkräkningen 2001 visade en siffra på 448 624 invånare, vilket gjorde staden till den sjunde största i Storbritannien.^[17] Siffrorna från 2005 visade också att invånarna var fördelade på 220 094 män och 237 736 kvinnor. City of Edinburgh hade ökat till 463 510 invånare år 2006.^[18]

Trots att Edinburghs befolkning åldras har stadens många studenter fått siffran att sjunka. Studenter från hela världen söker till något av Edinburghs alla universitet, och idag räknas det att runt 100 000 studenter studerar på alla Edinburghs högre utbildningsväsen.^[19]

I Edinburghs storstadsregion bor omkring 1,25 miljoner invånare, vilket förväntas växa till 1,33 miljoner till 2020. City of Edinburgh Council hoppas att siffran växer ytterligare till 1,5 miljoner invånare till 2040.^[20]

Kultur

Festivaler

Kulturellt är Edinburgh främst känd för Edinburgh Festival, trots att det egentligen är en serie av separata evenemang som löper från slutet av juli till början av september varje år. Den äldsta festivalen är Edinburgh International Festival som första gången hölls 1947. Den internationella festivalen koncentrerar sig på teaterproduktioner och klassiska musikframträden, med bland annat internationella regissörer och teaterbolag.

International Festival har under senare år minskat i både storlek och popularitet då Edinburgh Fringe startade. Edinburgh Fringe började som ett program med akter som har blivit en av världens största konstfestivaler i världen, med 1867 olika shower under 2006 på totalt 261 arenor. Komedi är idag det största inom Fringe-festivalen, med flera kända komiker.

Vid sidan av de stora festivalerna finns också Edinburgh Art Festival, Edinburgh International Film Festival, Edinburgh Jazz and Blues Festival, samt Edinburgh International Book Festival. "T on the Fringe", ett populärt musikevenemang under Fringe-festivalen, startade 2000, vilket ersatte de mindre Flux och Planet Pop-serierna. Tigerfest är en independentmusikfestival som gick samtidigt som Fringe 2004 och 2005, men flyttade till maj månad 2006.

Samtidigt som de stora sommarfestivalerna ockuperar Edinburgh Military Tattoo den öppna platsen framför Edinburgh Castle varje kväll, med orkestrar och fyrverkerier.

Edinburgh International Science Festival hålls varje år i april och är en av de populäraste forskningsfestivalerna i världen.

Firanden

Ett vikingskepp under Edinburghs Beltane-festival.

Särskilt känd är det årliga Hogmanayfirandet. Från början var händelsen endast en gatufest på Princes Street och Royal Mile, men har sedan 1993 varit officiellt organiserad. Över 300 000 personer besökte festligheterna 1996, vilket ledde till att biljetter infördes och begränsades till 100 000 biljetter. Hogmanay täcker idag fyra dagar av framträdanden, konserter och fyrverkerier, och evenemanget attraherar flera tusen personer. Kvällen den 30 april hålls Beltane Fire Festival på Edinburghs Calton Hill.

Museer och bibliotek

Edinburgh har flera museer och bibliotek, främst de som hör till de nationella institutionerna. De främsta museerna är Museum of Scotland, Royal Museum, National Library of Scotland, National War Museum of Scotland, Museum of Edinburgh, Museum of Childhood och Royal Society of Edinburgh.

Litteratur och filosofi

Edinburgh har en lång litterär tradition, vilken går tillbaka till den skotska upplysningstiden. Författare som James Boswell, Robert Louis Stevenson, sir Arthur Conan Doyle och Sir Walter Scott bodde eller levde alla i Edinburgh. Under senare tid har Edinburgh blivit mer förknippat med kriminalnoveller av Ian Rankin samt böcker av Leithinvånaren Irvine Welsh, som utspelar sig i staden och ofta är skriven på scots. Två av Edinburghresidenten Alexander McCall Smiths bokserier har utspelat sig i staden. Edinburgh förklarades som den första litteraturstaden av UNESCO. J K Rowling bor också i staden.

Musik, teater och film

Vid sidan av festivaler är Edinburgh känd för sina teatrar och produktionsföretag. Royal Lyceum Theatre har sitt eget företag, medan King's Theatre, Edinburgh Festival Theatre och Edinburgh Playhouse har stora turnéshower. Traverse Theatre har ett modernare program än de flesta i staden. Amateur Theatre Companies-produktioner återfinns på Bedlam Theatre, Church Hill Theatre och King's Theatre.

Usher Hall är Edinburghs främsta arena för klassisk musik, samt vissa populärmusiksframträdanden. Andra scener för konserter och teater är The Hub, Assembly Rooms samt Queen's Hall. Scottish Chamber Orchestra är baserad i Edinburgh.

Edinburgh har en stor och välmående populärmusikscen. Vissa stora framträdanden hålls på Murrayfield, The Liquid Room, Meadowbank och Edinburgh Corn Exchange.

Staden är hem för flera nutida kompositörer som Nigel Osborne, Peter Nelson, Lyell Cresswell, Hafliði Hallgrímsson, Edward Harper, Robert Crawford, Robert Dow och John McLeod^[21] vilkas musik främst kan höras på BBC Radio 3.

Visuell konst

National Gallery of Scotland

I Edinburgh finns Skottlands fem nationalgallerier. Den nationella samligen är baserad i National Gallery of Scotland, belägen på The Mound, bredvid Royal Scottish Academy vilka ofta håller stora konstutställningar. De nutida samlingarna visas i Scottish National Gallery of Modern Art, och den närbelägna Dean Gallery. Scottish National Portrait Gallery fokuserar sig på porträtt och fotografering.

Det stadsägda City Arts Centre har flera utställningar per år. På andra sidan gatan City Arts Centre ligger Fruitmarket Gallery som erbjuder stora samlingar modern konst, där såväl brittiska som internationella konstnärer visar upp sin konst.

Nelson's Monument på toppen av Calton Hill

Edinburgh är bas för flera av Skottlands gallerier och organisationer som arbetar med samtid konst.

Nattliv

Edinburgh har ett stort antal pubar, klubbar och restauranger. Traditionella områden är Grassmarket, Lothian Road och omkringliggande gator, Rose Street och dess omgivningar samt Bridges. Under senare år har George Street i New Town ökat i popularitet, där flera nya allmänna hus och nattklubbar öppnat, samt flera på Queen Street. Stockbridge och havsområdena vid Leith är också mycket populära områden att vistas i, där flera pubar, klubbar och restauranger ligger.

Likt många andra städer i Storbritannien har Edinburgh flera nattklubbar som spelar populär- och listmusik. Andra nattklubbar inriktar sig på techno, house, electronica och drum & bassmusik.

Sport

Fotboll

Edinburgh har två professionella fotbollsklubbar.: Heart of Midlothian FC och Hibernian FC. De är lokalt kända som Hearts och Hibs. Båda lagen spelar för närvarande i Scottish Premier League: Hearts vid Tynecastle Stadium i Gorgie, och Hibernian vid Easter Road Stadium, vilken ligger på den tidigare gränsen mellan Edinburgh och Leith.

Edinburgh var också hem för klubbar som St Bernad's, Ferranti Thistle F.C., och nyligen Meadowbank Thistle tills 1995 då klubben flyttade till Livingston och bytte sitt namn till Livingston F.C.. Skottlands fotbollslandslag spelar främst på Hampden Park i Glasgow, även om flera av deras vänskapsmatcher har spelats på Easter Road och Tynecastle under senare år.

Lag som inte spelar i någon professionell liga är bland annat Spartans och Edinburgh City F.C., som spelar i East of Scotland League, samt Civil Service Strollers F.C., Lothian Thistle F.C., Edinburgh University A.F.C., Tynecastle F.C., Craigroyston F.C. och Heriot-Watt University F.C.. Det finns bara ett lag som spelar i Scottish Junior Football Associations östra region: Edinburgh United F.C..

Övriga sporter

Skottlands rugbylandslag spelar på Murrayfield Stadium vilken ägs av Scottish Rugby Union och även används som arena för andra evenemang, bland annat musikkonserter. Edinburghs professionella rugbylag, Edinburgh Rugby, spelar i den keltiska ligan på Murrayfield. Det är den största stadion i Skottland till kapacitet. Raeburn Place är känd för att ha varit den första rugbyarenan för en internationell match mellan Skottland och England.

Skottlands cricketlag, som representerar Skottland i cricket internationellt samt i C&G Trophy, spelar sina hemmamatcher på The Grange i Stockbridge.

Edinburgh Capitals är Edinburghs senaste framgångsrika ishockeylag. Tidigare har staden representerats av Murrayfield Racers och Edinburgh Racers. Klubben spelar sina hemmamatcher på Murrayfield Ice Rink och är Skottlands enda representant i ishockeyligan.

Heart of Midlothian

Edinburgh Diamond Devils är en baseballklubb som vann det första skotska mästerskapet 1991 som "The Reivers". 1992 återkom det som nationella hjältar och var det första laget i ligans historia som gjorde detta. Klubben skapade en ungdomsenhet, kallad Blue Jays. Namnet på klubben ändrades 1999.

Edinburgh har också varit värdstad för flera nationella och internationella sportevenemang, bland annat World Student Games, British Commonwealth Games 1970, Commonwealth Games 1986 samt Commonwealth Youth Games 2000. För spelen 1970 lät staden bygga olympiska standardarenor och faciliteter, bland annat Royal Commonwealth Pool och Meadowbank Stadium.

I amerikansk fotboll spelade Scottish Claymores WLAF/NFL Europe-spelen på Murrayfield. Från 1995 till 1997 spelade alla sina matcher där, och från 1998 till 2000 växlade de sina hemmamatcher mellan Murrayfield och Glasgows Hampden Park, för att slutligen flytta till Glasgow helt, med en finalmatch på Murrayfield 2002. Stadens främsta icke-professionella lag är Edinburgh Wolves.

Edinburgh Marathon hålls i staden varje år sedan 1999 med omkring 13 000 deltagare årligen.

Staden har också ett speedwaylag: Edinburgh Monarchs, som är baserat vid Lothian Arena i Armadale, West Lothian.

Ekonomi

Edinburgh har Storbritanniens starkaste ekonomi efter London.^[22] Edinburghs starka ekonomi syns på dess GDP per capita, vilket mättes till £27 600 (ungefär 370 000 SEK) 2004. Ekonomin i Edinburgh och dess tillhörande områden har nyligen sagts vara en av Europas snabbast växande ekonomier.^[23] Utbildning och sjukvård, finans och affärstjänster, försäljning och turim är de främsta arbetsgivarna.^[24] Edinburghs ekonomi grundas främst på servicesektorn – centrerad kring banktjänster, finansiella tjänster, högre utbildning och turism. Arbetslösheten i Edinburgh är så låg som 2,2% vilket är under Skottlands medelvärde.^[25]

Det återstående av Holyrood Abbey.

Banktjänster har varit en del av det ekonomiska livet i Edinburgh i över 300 år då kapitalismen kom till Edinburgh. Banken Bank of Scotland grundades under det skotska parlamentet 1695. Deras högkvarter ligger i The Mound med utsikt över Princes Street. Idag, tillsammans med den blomstrande finansiella tjänsteindustrin, med bland annat försäkringsbolag och investment samt Edinburghbaserade firmor som Scottish Widows och Standard Life, har Edinburgh blivit Europas sjätte största ekonomiska centrum.^[26] Royal Bank of Scotland, vilken är den femte största i världen efter marknadsvärde, öppnade sina nya globala högkvarter vid Gogarburn i västra Edinburgh i oktober 2005; deras registrerade kontor är dock vid St. Andrew Square.

Fabriksindustrin har aldrig varit stark i Edinburgh i jämförelse med Glasgow; bryggerier, media, och elektronik har dock en roll i ekonomin. Bryggerierna har minskat under senare år, främst då McEwan's Brewery stängde 2005. Caledonian Brewery är idag det största. Scottish and Newcastles bryggeri har sitt huvudkontor i staden.

Turism är en viktig inkomstkälla till staden. Som ett av världens världsarv kommer turister till Edinburgh för att uppleva Edinburgh Castle, Palace of Holyroodhouse och den georgiska New Town. Turismen ökar i augusti månad varje år då Edinburgh Festivals hålls. Totalt bidrar festivalen med omkring 100 miljoner brittiska pund till stadens ekonomi.^[27]

Som centrum för Skottlands regering, tillsammans med dess lagsystem, spelar också den privata sektorn en roll i Edinburghs ekonomi. Flera avdelningar av Scottish Executive ligger i staden. Andra stora arbetsgivare är NHS Scotland och den lokala adminstrativa enheten.

Politik

Som Skottlands huvudstad har Edinburgh den nationella unikamerella legislativa makt, det Skotska parlamentet. Skotska parlamentbyggnaden, i Holyroodområdet, öppnade i september 2004.

Scottish Government, den självstyrande regeringen i Skottland, har kontor i St Andrew's House på Calton Hill i stadens centrum, och Victoria Quay i Leith. Bute House på Charlotte Square är den officiella residensen för Skottlands premiärminister.

Staden har varit värd för flera internationella evenemang, bland annat Commonwealth Heads of Government Meeting och Europarådet.

Förutom val till det skotska parlamentet väljs också mandater från staden in i City of Edinburgh Council samt House of Commons i Storbritanniens parlament. Vid val till Europaparlamentet ligger Edinburgh inom Skottlands valkrets.

Lokal regering

Edinburgh är en av de 32 förvaltningsområdena som finns i Skottland som representeras som City of Edinburgh Council, en lokal enhet bestående av 58 valda styresmedlemmar där varje representerar en valkrets i staden. Förvaltningen sköts av Lord Provost.

Liberaldemokraterna och Scottish National Party sköter just nu förvaltningen genom en koalition. Lord Provost av Edinburgh, George Grubb (som ersatte Lesley Hinds den 16 maj 2007), och ledaren av kommunfullmäktige, Jenny Dawe, är båda liberaldemokrater.

Val till kommunfullmäktige hålls vart fjärde år, det senaste var 3 maj 2007.

Skotska parlamentet

Det nya Skotska parlamentet öppnade i oktober 2004.

Vid val till Skotska parlamentet (Holyrood) är staden indelad mellan sex av de nio valkretserna i Lothians valregion. Varje valkrets väljer en medlem av det skotska parlamentet genom ett majoritärt valsystem, och regionen väljer sju extra medlemmar genom ett proportionellt valsystem.

Fem av Edinburghs sex valområden, Edinburgh North and Leith, Edinburgh Central, Edinburgh Pentlands, Edinburgh South och Edinburgh West ligger helt inom stadsområdet. Musselburgh, i East Lothian, inkluderas i det sjätte, Edinburgh East and Musselburgh.

Storbritanniens parlament

Vid val till House of Commons i Storbritanniens parlament (Westminster) är staden indelat mellan fem majoritära valsystemsområden, alla helt inom stadsområdet, där varje väljer en parlamentsledamot: Edinburgh South, Edinburgh West, Edinburgh South West, Edinburgh North and Leith och Edinburgh East.

Vänorter

Edinburgh har följande vänorter:^[28]

• Mall:Landsdata Danmark Aalborg, Danmark (1991)
• Mall:Landsdata Nya Zeeland Dunedin, Nya Zeeland (1974)
• Mall:Landsdata Italien Florence, Italien (1964)
• Mall:Landsdata Ukraina Kiev, Ukraina (1989)
• Mall:Landsdata Polen Kraków, Polen (1995)
• Mall:Landsdata Tyskland München, Tyskland (1954)
• Mall:Landsdata Frankrike Nice, Frankrike (1958)
• Mall:Landsdata USA San Diego, USA (1977)
• Mall:Landsdata Kanada Vancouver, Kanada (1977)
• Mall:Landsdata Kina Xi'an, Kina (1985)
• Mall:Landsdata Spanien Segovia, Spanien (2003)

Transport

Waverley Station (sedd från Scott Monument), ligger i ravinen mellan Gamla och Nya staden i den nu torkade Nor Loch.

Edinburgh Airports kontrolltorn

Edinburgh är en stor transportknut i östra och centrala Skottland, med motorvägar och järnvägslinjer som kopplar samman staden med resten av Skottland och med England. Den kopplas ihop med norra Skottland av de kända teniska byggnadsverken Forth Rail Bridge och Forth Road Brigde.

Bussar

Den största delen av kollektivtrafiksresorna i Edinburgh görs med buss, där Lothian Buses och First Bus har ett stort system som kopplar ihop större delen av staden, förorter och orter i närheten.

Spårvagnar

Efter omröstning i Skotska parlamentet i juni 2007,^[29] har arbetet nu påbörjats med att bygga Edinburgh Tram Network, en snabbspårvagnslinje som går från Edinburgh Airport och Granton via stadens centrum och Leith Walk. En annan linje kan komma att koppla ihop centrum med de norra områdena Leith och Granton - områden som upprustas och utvecklas.

Järnvägar

Edinburgh Waverley är den främsta järnvägsstationen i staden. Den ligger på East Coast Main Line och är på så sätt kopplad till övriga Storbritannien. Från stationen finns en linje till King's Cross station i London som sköts av GNER, samt till Euston station som sköts av Virgin Trains och First ScotRail. Linjer inom Skottland sköts av First ScotRail. Haymarket Station är en mindre järnvägsstation belägen i västra centrum.

Luftfart

Edinburgh har en flygplats, Edinburgh Airport (EDI), belägen omkring 1