Romerska riket
Från Rilpedia
Romerska riket, Romarriket, Romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell och politisk enhet som utgick från staden Rom, antagligen grundad omkring 753 f. Kr.[1] Från att ha varit en stad under etruskiskt styre förklarade romarna sig självständiga omkring 509 f.Kr. och grundade den romerska republiken. Med tiden kom staden att växa sig allt starkare, ingå allianser med närliggande stadsstater och utmana det etruskiska riket till norr. År 396 f.Kr. erövrade romarna en av etruskernas viktigaste städer, Veii, efter sex års belägring. Expansionen fortsatte och år 264 f.Kr. kontrollerade Rom hela det italienska fastlandet söder om Poslätten. Den största militära utmaningen under denna tid kom från staden Karthago i Nordafrika. Mellan åren 264-146 f.Kr. fördes de tre så kallade puniska krigen mellan dessa makter. Det sista kriget slutade med att Rom jämnade Karthago med marken.
År 83 f.Kr. utbröt ett inbördeskrig mellan de två generalerna Lucius Sulla och Gaius Marius. Sulla invaderade Rom och utropade sig själv till diktator, men avgick efter två år. År 60 f.Kr. bildade Julius Caesar, Pompejus och Marcus Licinius Crassus ett triumvirat som innebar att de tre delade på makten. Stridigheter utbröt dock mellan de tre och Caesar kunde, efter att ha besegrat sina konkurrenter, styra riket som diktator mellan från 47 f.Kr. till 44 f.Kr. då han mördades av sina rivaler. Han hade sedan innan utsett sin syster Julias barnbarn Gaius Octavius till sin efterföljare på tronen. Octavius styrde framgångsrikt Romerska riket i femtiosex år; han stabiliserade gränserna, omstrukturerade den statliga administrationen, förbättrade infrastrukturen, underlättade handeln och genomförde betydelsfulla kulturella projekt. År 27 f.Kr. gav senaten honom namnet Augustus som betyder "helig" eller "ärevördig". Detta markerar övergången från republik till kejsardöme i Roms historia.[2] Från och med denna tidpunkt är Rom ett enat imperium med makten i händerna på kejsaren.
Kejsartiden brukar indelas i principatet och dominatet. Principatet, som sträcker sig mellan 27 f.Kr.-284 e.Kr., har fått sitt namn från kejsarens beteckning princeps senatus ("förste man"). Dominatet sträcker sig mellan 284-305. År 324 blev kristendomen officiellt erkänd och en rikskyrka grundades. Romarriket plågades vid denna tid av oroligheter kring gränserna. Efter ett stort antal krig och invasioner avsattes slutligen den sista västromerska kejsaren år 476 av germanen Odovakar. Det Östromerska riket skulle dock komma att bestå ända till 1453.
Innehåll |
Historia
| Romerska riket |
|---|
| Historia |
| Organisation |
| Kultur |
Kungariket Rom
Enligt traditionen hade Kungariket Rom sju kungar, innan den romerska republiken infördes 509 f.Kr.
Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr., vilket nutida historiker och arkeologer anser kan stämma på ett ungefär, av Romulus, den ene av de två bröderna Romulus och Remus, vilka hade blivit uppfödda av en varginna och sedan vuxit upp hos herden Faustulus.
Språket som talades av romarna var latin och det talades på den tiden bara just där, även om småstater i närheten förmodligen talade ganska likartade språk. Språkets spridning skulle visa sig bli en bidragande orsak till Romarrikets varaktighet.
Stadens sju kullar var bebodda redan under företruskisk tid och alltsedan 900-talet f.Kr. av latinare. Romulus, den första av Roms kungar, började sin regeringstid år 753 f.Kr.
Sju kungar uppges ha härskat i Rom under en tid av 243 (enligt andra 240) år. Deras "historia" som den berättas av Livius med flera är nog i många stycken en dikt men innehåller dock mycket av historiskt värde. Omkring 650 f.Kr. hamnade den ännu oansenliga bosättningen under starkt etruskiskt inflytande och omslöts enligt etruskisk sed av ett "pomerium", en obebodd gränszon, och uppkallades efter den etruskiska ätten Rumina. En annan teori är att ordet härleds från det etruskiska ordet för flod, rumon, och ytterligare en att ätten istället kallades gens Romilii eller gens Romana. Roms tre sista kungar var etrusker och kallas tarquinerna efter Tarquinius Priscus som sägs ha invandrat till Rom från etruskernas huvudstad Tarquinii, nuvarande Tarquinia. Det etruskiska inflytandet upphörde inte förrän den romerska republiken bildades genom att Tarquinius Superbus avsattes 509 f.Kr. Rom förblev dock latinsk vad gällde språk och rättsordning.
| Kung | Regeringstid |
|---|---|
| Romulus | 753 f.Kr. - 716 f.Kr. |
| Numa Pompilius | 715 f.Kr. - 672 f.Kr. |
| Tullus Hostilius | 672 f.Kr. - 640 f.Kr. |
| Ancus Marcius | 640 f.Kr. - 616 f.Kr. |
| Tarquinius Priscus | 616 f.Kr. - 578 f.Kr. |
| Servius Tullius | 577 f.Kr. - 534 f.Kr. |
| Tarquinius Superbus | 533 f.Kr. - 510 f.Kr. |
Romerska Republiken
Den romerska republiken existerade från 509 f.Kr. och gick upp i Romerska Riket 27 f.Kr. då Augustus blev kejsare. Ordet republik härstammar just från Rom och då i formen res publica, direktöversatt "offentlig sak".
Romerska kejsardömet
Kejsardömet avlöste den romerska republiken år 31 f.Kr.. Skillnaden mellan de två låg framför allt i styrelseskicket, även republiken kontrollerade lydstater. Båda hade staden Rom som sitt centrum. Under sin erövring av Europa var romarriket oftast känt under förkortningen SPQR. Under sin höjdpunkt omfattande det romerska riket med romarna cirka en fjärdedel av jordens dåvarande befolkning, vilket gör romerska riket till det relativt sett mest folkrika imperium som någonsin existerat.
Under många år gjorde historiker en distinktion mellan principatet, perioden från Augustus till den romerska krisen under 200-talet under dominatet, och perioden från Diocletianus till slutet på Västrom. Enligt denna distinktion ska under principatet (latin: princeps, "den första", den enda titel som Augustus unnade sig) diktaturens verklighet ha hållits dold bakom en republikliknande kuliss; medan dominatet (dominus, "mästare") öppet exponerade sin makt med gyllene kronor och överlastade kejserliga ritualer. Idag vet vi att verkligheten var mer nyanserad: Delar av den romerska administrationen levde vidare i det bysantinska riket mer än tusen år efter att de skapats och att kejserligt majestät knappast var okänt i kejsartidens inledning.
Se även
Referenser
Noter
- ↑ Spodek (1996), s. 163
- ↑ Vissa källor anger emellertid år 31 f.Kr. som inledningen på kejsartiden. Se exempelvis uppslagsordet romerska riket, kejsartiden, principatet från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 13 februari 2009.
Trycka källor
- Spodek, Howard, The World's History (1996), 3 uppl. 2006, ISBN 0-13-177318-6
