Horatio Nelson
Från Rilpedia
Viceamiral Horatio Nelson, 1:e viscount Nelson, 1:e hertig av Bronté, KB, född 29 september 1758 i Burnham Thorpe, Norfolk, död 21 oktober 1805 ombord på HMS Victory vid Trafalgar utanför Spaniens kust, var en brittisk sjömilitär, viceamiral 1801. Räknas som en av Storbritanniens största nationalhjältar.
Innehåll |
Barndomen och början på karriären
Horatios far var kyrkoherde och hans mor dog då sonen var bara nio år. Redan som tolvåring, år 1770, gick han med i flottan med stöd av sin morbror, och tjänstgjorde såväl på örlogsfartyg som handelsfartyg. 1777 kom han till Västindien, där han året därpå, som 20-åring, avancerade till kapten på fregatten "Hichinbrook". Under en expedition till Nicaragua drabbades han av feber och skickades hem till England. Då han tillfrisknat 1781 var han bl.a. chef på fregatten "Albemarle" i Öresund innan han 1783 åkte till Frankrike för språkstudier - det sägs att han då fattade en motvilja mot allt franskt.
1784-1787 tjänstegjorde han ånyo i Västindien och där gifte han sig 11 mars 1787 med doktorsänkan Fanny Nesbit.
Napoleonkrigen
Nelson var i aktiv tjänst i Medelhavet åren 1793-1800. Han tillbringade nästan ett helt år i Neapel, där han hjälpte till att slå ned ett uppror, och det var där som han 1793 för första gången träffade Emma Hamilton, som var gift med det brittiska sändebudet i Neapel.
Under koalitionskrigen mot Frankrike förlorade han synen på höger öga 1794 under belägringen av Bastia på Korsika.
14 februari 1797 tillintetgjorde den brittiska flottan under amiral John Jervis en spansk-fransk flotta utanför Kap S:t Vincent i Portugal. Största förtjänsten av segern hade den djärve linjeskeppskaptenen Nelson. Han blev nationalhjälte och utnämndes till konteramiral.
I juli samma år sändes han med linjeskepp och fregatter för att anfalla Teneriffa - där blev han under en nattlig expedition så svårt sårad i höger armbåge att man tvingades amputera armen.
1798 överrumplade denne enögde och enarmade man den franska flottan när den låg för ankar vid Abukir, öster om Alexandria i Egypten, och krossade den nästan fullständigt i Slaget vid Nilen. Han återvände sedan till Neapel och inledde den berömda kärleksaffären med Emma Hamilton, vilken resulterade i dottern Horatia Nelson (född 1801, död 1881).
År 1800 återvände han till England och samtidigt separerade han från sin hustru.
1801 blev han viceamiral och skickades till Östersjön. Tack vare Nelson besegrade Storbritannien danskarna i Slaget vid Köpenhamn 2 april 1801 och Nelson lyckades förhandla fram fred.
Då han kom tillbaka till hemlandet utnämndes han till "viscount" och fick befälet över Medelhavet. Han höll staden Toulon under blockad i nästan två år. När Nelsons motståndare, den franske amiralen Pierre-Charles de Villeneuve, bröt sig ut 30 mars 1805 fick Nelson underrättelse om att han seglat genom Gibraltar sund. Han misstänkte att Villeneuve seglade mot Västindien med syfte att lägga under sig de brittiska besittningarna där. Han jagade de Villeneuve fram och tillbaka över Atlanten.
Den sista och största triumfen
Den 21 oktober 1805 ägde ett våldsamt sjöslag rum utanför Kap Trafalgar, mellan Cadiz och Gibraltar, känt som slaget vid Trafalgar. Då stridssignalen gick hissade Nelson den berömda signalen: "England expects that every man will do his duty" ('England förväntar sig att var man gör sin plikt").
Nelson utplånade så gott som totalt de förenade spansk-franska flottorna under Pierre de Villeneuve (denne ställdes senare inför krigsrätt men begick självmord i fängelset). Nelson blev dödligt sårad och stupade på sitt fartyg "Victory". Då han låg för döden och fick veta att 18 fientliga skepp gett upp striden, yttrade han sina sista ord: "Thank God! I have done my duty."
Denna seger kom att tillintetgöra Napoleons invasionsplaner och gav Storbritannien herraväldet på haven under hela 1800-talet.
Horatio Nelson står staty på en hög pelare på Trafalgar Square i London. Han är begravd i St Pauls-katedralen i London.
Litteratur
- Wetterholm, Claes-Göran: Nelson - mannen som aldrig dör, (2005), ISBN 91-7092-026-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Horatio Nelson
