Slaget vid Köpenhamn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Slaget vid Köpenhamn
Del av franska revolutionskrigen
PocockBattleOfCopenhagen.jpg
Slaget vid Köpenhamn.
Datum 2 april 1801
Plats Köpenhamn, Danmark
Utfall Brittisk seger
Stridande
Mall:Landsdata Storbritannien Storbritannien Mall:Landsdata Danmark Danmark
Befälhavare
Mall:Landsdata Storbritannien Hyde Parker
Mall:Landsdata Storbritannien Horatio Nelson
Mall:Landsdata Danmark Olfert Fischer
Mall:Landsdata Danmark Steen Bille
Styrka
Nelson:
12 linjeskepp
5 fregatter
7 bombskepp
6 övriga
Parker:
8 linjeskepp (reserver)
Fischer:
7 linjeskepp
10 övriga
Bille:
17 skepp
1 landbatteri
Förluster
264 döda
689 sårade
2 215 döda och sårade
12 skepp erövrade
2 skepp sänkta
1 skepp exploderade

Slaget vid Köpenhamn (eng. Battle of Copenhagen), (da. Slaget på Reden) var ett sjöslag under Franska revolutionskrigen som utspelade sig den 2 april 1801Köpenhamns redd.

Upptakt

Amiralerna Hyde Parker och Horatio Nelson seglade till Öresund med en flotta på över 50 fartyg. Den engelska flottan, med Nelson ombord på "Elephant", angrep Danmark för att tvinga landet att gå ut ur det väpnade neutralitetsförbundet.

Det hade rått oenighet beträffande vilken väg man skulle segla för att nå Köpenhamn - via Stora Bält eller Öresund; britterna hyste rädsla för att bli attackerade när de passerade Kronborg slott, såväl från danskt håll som från Helsingborg i Sverige (som stod på dansk sida). Nelson lär ha sagt "I don't care a damn by which passage we go, so we go fight them!", och slutligen beslutade sig britterna för att ta den kortare vägen via Öresund. De passerade så Kronborg kl. 07.00 på morgonen den 31 mars, utan att något som helst hände varken från dansk eller svensk sida.

Slaget

Nelson undersökte personligen farvattnen utanför Köpenhamn och erhöll tillstånd av Parker att anfalla på morgonen den 2 april. Tre brittiska skepp gick på grund nästan omgående och efter tre timmars strid hade ännu inget danskt skepp gett upp.

Två engelska skepp signalerade om undsättning vilket ledde till att amiral Parker i sin tur signalerade till Nelson att upphöra med anfallet. Nelson (som var andrebefälhavare), lär då ha sagt till kaptenen på flaggskeppet: "Jag har bara ett öga så det kan tillåtas att jag är blind då och då", och han satte så kikaren till sitt högra blinda öga, sade "Jag kan verkligen inte se signalen!", och fortsatte anfallet till dess att den danska flottan var helt besegrad.

Slutsiffrorna i Slaget vid Köpenhamn är:

  • Danmark:
    • 790 döda, 910 sårade
  • Storbritannien:
    • 253 döda, 688 sårade

Trots sin överlägsenhet vann engelsmännen ingen avgörande seger, men den dansk-norske prinsregenten gick med på att träda ur förbundet.

Personliga verktyg