Lågskotska
Från Rilpedia
| lågskotska Scots |
|
| Talas i | Skottland, Nordirland och republiken Irland |
|---|---|
| Region | Skottland: Skotska låglandet, Caithness, Orkneyöarna, Shetlandsöarna. Irland Ulster. |
| Antal talare | Skottland: 1,5 miljon Ulster: 30 000 |
| Klassificering | indoeuropeiskt skotska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | ingen Skottland: ett traditionellt språk enligt det skotska parlamentet och ett officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Storbritanniens parlament. Irland: ett traditionellt språk enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999. |
| Språkmyndighet | Skottland: ingen, men Dictionar o the Scots Leid har stor betydelse. Irland: Tha Boord o Ulstèr-Scotch |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | - |
| ISO 639-2 | sco |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | SCO |
Lågskotska eller scots (Lallans, Lowland Scots), är ett västgermanskt språk talat i Skottland och i Ulster, den nordligaste av Irlands fyra provinser. Ulster omfattar alla sex grevskapen i Nordirland och tre grevskap i Irländska republiken (Cavan, Donegal och Monaghan), och Ulster Scots-dialekten talas på båda sidorna av gränsen (till exempel i County Donegal i republiken).
Lågskotska är erkänt som ett officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk (tillsammans med fem keltiska språk: manx-gaeliska, irisk gaeliska, skotsk gäliska, kymriska (walesiska) och korniska) enligt Europarådskonventionen om landsdelsspråk och minoritetsspråk, 1992, godkänd av Storbritanniens parlament. Lågskotska och skotsk gaeliska betecknas som traditionella språk av skotska parlamentet.
Ulster Scots-dialektens status erkändes på Nordirland i fredsavtalet Långfredagsavtalet 1998. Enligt avtalet är Ulster Scots part of the cultural wealth of the island of Ireland (en del av ön Irlands kulturella rikedom). Genomförandet av avtalet skapade lågskotska språkets enda officiella myndighet - Tha Boord o Ulstèr Scotch - Ulster-Scots Agency.
Efter allmänna valet 2003 utlovade Skottlands regering i koalitionsöverenskommelsen (Partnership for a Better Scotland) en ny nationell språkstrategi (National Language Strategy) för att ge stöd till Skottlands språk: We will develop a plan to support our traditional and other languages (Vi kommer att utveckla en plan för att stödja våra traditionella och andra språk).
Innehåll |
Dialekter
- Nordliga (Doric) - Caithness, Aberdeen, Dundee, nordöstra Skottland.
- Centrala (Lallans): Fife, Perthshire, Edinburgh, Stirling, Glasgow, Lothian, Strathclyde och sydvästra Skottland.
- Sydliga: längs gränsen mot England.
- Insular: Orkneyöarna och Shetlandsöarna
- Ulster Scots eller Ullans: Nordirland och County Donegal i Irland (vissa akademiker anser att Ulster Scots ska klassificeras tillsammans med de centrala dialekterna).
- Storstäderna Edinburgh, Dundee och Glasgow har lokala stadsvarianter av de centrala dialekterna blandat med skotsk engelska, men i Aberdeen talar man Mid Northern Scots, en nordlig dialekt.
Status
Det är ibland omdiskuterat om lågskotskan är en engelsk dialekt eller ett eget språk. Anhängare av skotsk självstyrelse brukar hävda att det är ett språk och pekar då på skillnaderna mellan skotsk och engelsk ljuduppsättning, grammatik, ordförråd och litteraturhistoria med mera.
Lågskotska får absolut inte förväxlas med skotsk gaeliska som är ett keltiskt språk, eller med skotsk engelska (Scottish Standard English).
Ordförråd
Det finns många samband mellan det lågskotska och de nordiska språken. Detta härstammar ifrån urnordiska och handelsutbytet under medeltiden.
| svenska | norska | skotska | engelska |
| att flytta | tae flit | to move | |
| att gråta (gråter, grät, gråtit) | tae greet (greet, grat, grutten) | to weep (weep, wept, wept) | |
| karta | kart | cairt | map |
| kyrka | kirke | kirk | church |
| barn | bairn (dialekter på ostkusten) (wean på västkusten) | child | |
| ja | ay | yes | |
| att minnas | tae mynd | to remember | |
| "Minns du?" | "Mynds du?" (Shetlandsdialekt) | "Do you remember?" | |
| dis | haar | sea mist | |
| mulet, duggregn | dreich | dull | |
| "Jag går och lägger mig." | "A'm awa tae ma bed." | "I'm going to bed." | |
| två | twa | two | |
| "Vad är du ute efter?" | "Whit ye efter?" | "What are you looking for?" | |
| rönn | rowan | mountain ash | |
| björk | birk | birch | |
| ek | aik | oak | |
| backe | brae | hill | |
| bäck | burn | stream | |
| armhåla | oxter | armpit | |
| damma | støv | stour | dust |
| mycket | gey | very | |
| liten | wee | small | |
| bro | brig | bridge |
Exempeldialog
MacSleepy: -Can ye lend me a poond, pal?
MacSiller: -Ay, A can shuir lend ye a poond!
MacSleepy: -Hou nice o ye!
MacSiller: -Thanks, but ye hae tae pey me twa poond!
MacSleepy: -Whit for?
MacSiller: -A am a Glutton!
MacSleepy: -Sae ye are gutsie?
MacSiller: -Ay, that is richt!
MacSleepy: -A am no gaun tae pey ye at aw!
MacSiller: -A am no gaun tae lend a poond tae ye!
MacSleepy: -Fareweel!
MacSiller: -Guid!
Referenser
- Aitken, A.J. (1977) How to Pronounce Older Scots in Bards and Makars. Glasgow, Glasgow University Press.
- Aitken, A. J. (1987) The Nuttis Schell: Essays on the Scots Language. Aberdeen, Aberdeen University Press. ISBN 0-08-034530-1
- Caldwell, S.J.G. (1974) The Pronoun in Early Scots. Helsinki, Société Néophilique.
- Corbett, John; McClure, Derrick; Stuart-Smith, Jane (Editors)(2003) The Edinburgh Companion to Scots. Edinburgh, Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1596-2
- Eagle, Andy (2005) Wir Ain Leid. Scots-Online. Available in full at http://www.scots-online.org/airticles/WirAinLeid.pdf
- Jones, Charles (1997) The Edinburgh History of the Scots Language. Edinburgh, University of Edinburgh Press. ISBN 0-7486-0754-4
- Jones, Charles (1995) A Language Suppressed: The pronunciation of the Scots language in the 18th century. Edinburgh, John Donald. ISBN 0-85976-427-3
- Kingsmore, Rona K. (1995) Ulster Scots Speech: A Sociolinguistic Study. University of Alabama Press. ISBN 0-8173-0711-7
- McClure, J. Derrick (1997) Why Scots Matters. Edinburgh, Saltire Society. ISBN 0-85411-071-2
- Niven, Liz; Jackson, Robin (Eds.) (1998) The Scots Language: its place in education. Watergaw Publications. ISBN 0-9529978-5-1
- Robertson, T.A.; Graham, J.J. (1991) Grammar and Use of the Shetland Dialect. Lerwick, The Shetland Times Ltd.
- Ross, David; Smith, Gavin D. (Editors)(1999) Scots-English, English-Scots Practical Dictionary. New York, Hippocrene Books. ISBN 0-7818-0779-4
- Scottish National Dictionary Association (1999) Concise Scots Dictionary . Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-01-0
- Scottish National Dictionary Association (1999) Scots Thesaurus. Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-03-7
- Warrack, Alexander (Editor)(1911) Chambers Scots Dictionary. Chambers.
- Yound, C.P.L. (2004) Scots Grammar. Scotsgate. Finns i fulltext på http://www.scotsgate.com/scotsgate01.pdf
Externa länkar
- Ethnologue språkrapport för Scots (15:e upplagan) 2005
- The Rosetta Project - Language Overview - Scots
- Omniglot - Scots
- Language Museum - Scots (standard)
- Language Museum - Scots (Braid Scots-dialekt - centrala Skottland)
- Language Museum - Scots (Doric-dialekt - omkring Aberdeen och i nordöstra Skottland)
- Dictionar o the Scots Leid - Dictionary of the Scots Language
- Tha Boord o Ulstèr-Scotch - Ulster-Scots Agency
- dialektkarta
- Scots-online
- The Scots Language Society
- Scottish Language Dictionaries
- ScotsteXt—böcker, poesi och prosa på skotska
- Skotskans fonetik
- Skotska i skolan
- Skotska på universitetet
- Skotska ord - illustrerad
- Scots Language Resource Centre
- BBC - Language, Identity and Politics in Northern Ireland
- Ulster-Scots voices (BBC webbsida)
- Pronunciation of Ulster Scots
- Words Without Borders Peter Constantine: Scots: The Auld an Nobill Tung
- Ullans
- Ulster-Scots Research Council and Ullans-L e-postlista
- Ulster-Scots Online
