Från Rilpedia

Knut Hugo Blomberg, född 9 februari 1850 på Axmars bruk i Gävleborgs län, död 27 oktober 1909 i Uppsala, var en svensk statsrättslärare och politiker.

Blomberg blev 1869 student i Uppsala, 1873 filosofie kandidat samt 1875 filosofie doktor på avhandlingen Studier öfver det nuvarande svenska landstinget. Han övergick sedermera till juridiska studier, avlade 1879 juris kandidatexamen och kallades 1880 till docent i svensk statsrätt och rättshistoria efter att hava speciminerat med avhandlingen Om Sveriges högsta domstols statsrättsliga ställning och betydelse (i Uppsala univerisitets årsskrift, 1880). Efter att sedan 1880 årligen hava förestått professur inom juridiska fakulteten, vars notarie han var 1882–1891, utnämndes han 1891 till extra ordinarie professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt och 1894 till ordinarie professor i samma ämnen. Vid jubelfesten 1893 kreerades han till juris hedersdoktor. För nationalekonomiska och statsrättsliga studier besökte Blomberg Köpenhamn (1877, 1880–1881), Kristiania (1880–1881) och Strassburg (1884). År 1880 meddelade han kronprins Gustaf undervisning i statsrätt.

Från 1884 var Blomberg stadsfullmäktig i Uppsala samt därunder 1888–1892 ordförande i drätselkammaren och från 1903 i stadsfullmäktige. Från 1889 var han ledamot av Uppsala läns landsting och 1894-1909, invald i Kopparbergs läns valkrets, var han ledamot av riksdagens första kammare, som från och med 1897 valde honom till ledamot av konstitutionsutskottet, vars ordförande han var från och med 1902. Blomberg var anhängare av tullskydd och en av förkämparna för kammarmajoritetens uppfattning i unionella spörsmål.

Böcker och artiklar

Av hans skrifter må till de förut nämnda läggas

• Den nordiska förvaltningsrätten (i Nord. retsencykl.. V, 1887–1889),
• Om svenskt statsborgarskap (1891–1893),
• Gewerbegesetzgebung in Skandinavien im 19. jahrhundert (i Handwörterbuch der staatswissenschaften, Jena 1891; 2:a uppl. 1900),
• Om de konstitutionella garantierna för domstolarnes oafhängighet och själfständighet (i Tidsskr. f. retsvidenskab, 1896) och
• Svensk statsrätt (I, 1904).
• Svensk statsrätt (II, 1906).

Källa

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Blomberg, 1904–1926 ^(Not).