Konstitutionsutskottet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Utskott i Sveriges riksdag

Konstitutionsutskottet (KU) är utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen.

Utskottets ordförande är Berit Andnor (s). Vice ordförande är Per Bill (m).

KU består av sjutton folkvalda riksdagsledamöter med alla riksdagspartier representerade, och till sig har de ett kansli med tjänstemän knutet.

Första gången ett konstitutionsutskott tillsattes var inför riksdagen i maj 1809. Det spelade en mycket betydelsefull roll i arbetet med att ta fram en ny regeringsform, vilken antogs 6 juni samma år. Dess förste sekreterare var Hans Järta. Det bildades permanent med 1809 års regeringsform 53 §, där det stadgas att riksdagen ska tillsätta utskott och däribland ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarna och yttranden deröfver till riksens ständer afgiva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll. Dess uppgifter fastställdes även i densamma regeringsform 105-107 §§ och riksdagsstadgan; funktionen är i princip oförändrad, fastän uppgifterna anpassats till det moderna samhällets förutsättningar och statsskickets förändring.

Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av kontrollmakten. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken eller Riksgäldskontoret), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet.

KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande, förut kallat "dechargebetänkandet". Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är sedan 1988 offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Senaste gången ett statsråd åtalades var under mitten av 1800-talet, vilket togs upp i den numera avskaffade riksrätten. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut.

Nuvarande ledamöter

Ordförande

  • Baltzar von Platen 1823
  • Jakob Cederström 1834 - 1835
  • Carl Henrik Anckarsvärd 1840 - 1841
  • Thomas Munck af Rosenschiöld 1859 - 1860
  • Thomas Munck af Rosenschiöld 1862 - 1863
  • Gustaf af Ugglas 1871U
  • Magnus Hallenborg 1876 - 1887B
  • Gunnar Wennerberg 1888
  • Oscar Bergius 1888 - 1898
  • Gustaf Åkerhielm 1899
  • Hugo Blomberg 1902 - 1905L
  • Hugo Blomberg 1906 - 1908
  • Karl Staaff 1909 - 1910
  • Ernst Trygger 1911
  • Theodor af Callerholm 1912
  • Nils Edén 1913 - 1917
  • Sam Clason 1922 - 1923
  • Knut von Geijer 1925 - 1929
  • Harald Hallén 1939L - 1958B
  • Bengt Elmgren 1959 - 1964
  • Georg Pettersson 1965 - 1976
  • Karl Boo 1976 - 1979
  • Beril Fiskesjö 1979 - 1982
  • Olle Svensson (s) 1982-91
  • Thage G. Peterson (s) 1991-94
  • Birgit Friggebo (fp) 1994-97
  • Bo Könberg (fp) 1997-98
  • Per Unckel (m) 1998-02
  • Gunnar Hökmark (m) 2002-04
  • Göran Lennmarker (m) 2004-06
  • Berit Andnor (s) 2006-

Huvudsakliga källor

Personliga verktyg
På andra språk