Från Rilpedia

En morgondröm är en kärleksdikt av Gustaf Fröding, från avdelningen "Två glädjedikter" i samlingen Stänk och flikar från 1896. Dikten skildrar ett samlag, och själva samlagsbeskrivningen var så realistisk att många av Frödings samtida förskräcktes. Han åtalades till och med för dikten, men frikändes sedan.

Det berömda avsnittet i dikten börjar såhär:

<poem> Och som knoppen av Ariens ros en vår sina skylande blad från pistillerna slår inför sol, inför vindar och frön låg hon naket och utslaget skön och med vittskilda knän och med skälvande sköte var den älskades åtrå i möte.

Själ i flamma, blod i dans han var hennes, hon var hans han blev hon, hon blev han, ett och allt och tvenne, när hans unga makt av man trängde in i henne </poem>

Efter publiceringen av sin debutbok Guitarr och dragharmonika fick Fröding kontakt med författaren Verner von Heidenstam, en person som inspirerat Fröding. När Heidenstam gifte sig med Olga Wiberg på Blå Jungfrun i juli 1896 var Fröding ditbjuden med sin syster Cecilia. De flesta av bröllopsgästerna träffades åter hos Heidenstam i Sandhamn senare samma sommar. Fröding hade med sig ett korrektur till sin kommande diktsamling Stänk och flikar. Hans förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna, En morgondröm, och bad Fröding att överväga att stryka dikten. I Sandhamn blev Fröding uppmanad att låta dikten stå kvar.^[1]

När diktsamlingen publicerades på hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet. När Karl Warburg recenserade samlingen skrev han: "Här sparas inga ord, ej ens de grövsta [...] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra [...] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi.". Den 9 oktober beordrade justitieministern kvarstad av upplagan och Fröding åtalades. Vid rättegången den 27 november blev Fröding frikänd efter endast två timmars överläggning av juryn.^[2]

Externa länkar

Fotnoter

1. ↑ Per Gedin: Verner von Heidenstam - ett liv, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2006, sid. 328-338. ISBN 91-0-011132-5. 
2. ↑ Per Gedin: Verner von Heidenstam - ett liv, Albert Bonniers förlag, Stockholm 2006, sid. 340-356. ISBN 91-0-011132-5.