Birgitta Dahl
Från Rilpedia
- Denna artikeln handlar om politikern Birgitta Dahl. För journalisten med samma namn, se Birgitta Dahl (journalist).
Rut Birgitta Dahl, född 20 september 1937 i Råda, Härryda i Göteborg och Bohus län, är en svensk politiker (socialdemokrat). Hon var riksdagsledamot 1969-2002, biträdande industriminister 1982-1987, miljö- och energiminister 1987-1990, miljöminister 1990-1991 samt riksdagens talman 1994-2002. Dahl var under många år medlem i det socialdemokratiska partiets verkställande utskott. Hon är sedan den 24 maj 2005 ordförande i UNICEF Sverige.
Innehåll |
Biografi
Birgitta Dahl är dotter till folkhögskolerektor Sven Dahl och hushållsläraren Anna-Britta, född Axelsson. Hon blev fil kand i Uppsala 1960, därefter 1:e byråsekreterare vid SIDA 1964-68, kursassistent på Nordiska Afrikainstitutet 1964-65, anställd vid Dag Hammarskjölds minnesfond 1965-67 samt som ordförande för Svenska kommittén för Vietnam 1971-77.
Under studietiden var Dahl aktiv i Uppsala studentkår, bland annat som ordförande i kårens sociala utskott 1963-1964, i vilket Anna-Greta Leijon var sekreterare. Birgitta Dahl var en av ledarna för Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraft 1980 och lade, sedan socialdemokraterna åter fick regeringsmakten 1982, mycket kraft på att upprätta trovärdigheten i Linje 2:s slogan "Avveckling, men med förnuft" genom satsning på alternativ elproduktion (även kolkraft och naturgas)och genom riksdagsbeslut om avveckling av två reaktorer. Detta beslut som hon beskrev som "oåterkalleligt" hade uttalat stöd av statsminister Ingvar Carlsson, finansminister Kjell-Olov Feldt, och av en mycket stor riksdagsmajoritet (s, vpk, mp och c). Men efter en mycket omfattande lobbying och propagandakampanj 1989 revs beslutet ändå upp, och i januari 1990 fick Dahl lämna ifrån sig energiministerposten till den kärnkraftsvänlige Rune Molin, som kom från LO.
Under sin tid som energiminister blev Birgitta Dahl upphovsman till Lagen om kärnteknisk verksamhet, som trädde i kraft 1984 och bland annat förbjöd såväl uppförande som planering av nya kärnreaktorer i Sverige, men som inte innebar några restriktioner mot forskning och utveckling eller export av kärnkraft. Som miljöminister var hon bland annat med och drev igenom förbudet mot användande av freoner, som tidigare varit vanliga i bland annat kylanläggningar.
Röda khmererna
Dahl var under perioden 1971-1977, då hon också var riksdagsledamot, ordförande i Svenska kommittén för Vietnam (från 1975 känd som Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja). Under perioden 1975-1979, då Kambodja styrdes av en regim under ledning av Pol Pot och dennes kommunistiska rörelse Röda khmererna, dog (enligt uppskattningar) omkring 1,7 milljoner kambodjaner (cirka 25 % av den dåvarande befolkningen) i vad som senare har blivit känt som folkmordet i Kambodja. Hösten 1976, när folkmordet pågått i över två år, medverkade Dahl i en debatt i Sveriges Radios OBS-Kulturkvarten om situationen i Kambodja. Dahl sade då bland annat:
” | Alla vet vi ju att mycket, ja kanske det mesta, av det som nu sägs och skrivs om Kambodja är lögn och spekulation. Det var helt nödvändigt att evakuera Phnom Penh. Det var nödvändigt att snabbt få igång livsmedelsproduktionen och det skulle komma att kräva stora offer av befolkningen. Men det är ju inte det som nu är vårt problem. Problemet är att vi faktiskt inte har kunskaper, direkta vittnesbörd, för att kunna avvisa alla lögner som sprids av Kambodjas fiender.[1] |
” |
Dahl framförde även dessa ståndpunkter vid flera senare tillfällen, bland annat i en artikel i tidskriften Vietnam Nu (utgiven av Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja) 1977.[2]
1997 publicerades Per Ahlmarks bok Det öppna såret, där bland annat Dahls tidigare uttalanden om Röda khmererna och folkmordet i Kambodja uppmärksammades.[3] Detta ledde till en debatt om Dahls demokratiska trovärdighet och lämplighet som talman i riksdagen. Dahl skrev efter detta en debattartikel i Dagens Nyheter, i vilken hon bland annat förklarade:
” | Problemet var att jag – och andra – samtidigt ändå trodde oss veta att mycket av det som skrivits om Kambodja varit lögn eller spekulation. Vi trodde – felaktigt – att det ingick i propagandan att beskylla den nya regimen i Kambodja för ännu värre brott än de som tidigare hade begåtts. Jag hade också svårt att föreställa mig att något så gräsligt kunde vara sant. Det finns därför några uttalanden av mig som jag ångrar djupt. Sedan den förfärliga sanningen stod klar för mig har jag plågats av att jag inte tillräckligt snabbt begrep och tog avstånd från Pol Pot-regimens grymheter.[4] | ” |
Under en debatt på ABF-huset i Stockholm våren 2005 om revolutionerna i Kambodja och Vietnam sade dock Dahl, enligt författaren Peter Fröberg Idling: "Det är en lögn att vi stödde Pol Pot".[5]
Familj
Birgitta Dahl är gift med Enn Kokk och mor till Anna Berger Kettner.
Referenser
Noter
- ↑ OBS-Kulturkvarten. Sveriges Radio. 1976-11-10.
- ↑ Dahl, Birgitta (1977). "". Vietnam Nu (2).
- ↑ Ahlmark, Per (1997). Det öppna såret : om massmord och medlöperi. Stockholm: Timbro, 378-380. ISBN 91-7566-326-0.
- ↑ Dahl, Birgitta (1997-08-23). ”n/a”. Dagens Nyheter.
- ↑ Fröberg Idling, Peter (2006). Pol Pots leende : om en svensk resa genom röda khmerernas Kambodja. Stockholm: Atlas, 271. ISBN 91-7389-204-1.
Tryckta källor
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 71
Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Birgitta Dahl
Företrädare: Carl-Axel Petri |
Sveriges energiminister 1982–1990 |
Efterträdare: Rune Molin |
Företrädare: Ingvar Carlsson |
Sveriges miljöminister 1986–1991 |
Efterträdare: Olof Johansson |
Företrädare: Ingegerd Troedsson |
Talman i Sveriges riksdag 1994–2002 |
Efterträdare: Björn von Sydow |
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.