Allmänna Sången

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Allmänna Sångens anförare
Från Till Namn
1830 1835 Otto Fredrik Tullberg
1835 1837 du Bruyn (tillförordnad)
1837 1838 Otto Fredrik Tullberg
1839 1843 Carl Johan Laurin
ht 1843 C. J. Björck
vt 1844 Jacob Axel Josephson
1844 1845 Christopher Ludvig Anjou
ht 1845 Fredrik Oscar Meijerberg
vt 1846 Gunnar Wennerberg
ht 1846 vakant
1847 1850 J. L. Engström
ht 1850 August Melcher Myrberg
1851 1852 Jacob Axel Josephson
1852 1871 Oscar Arpi
1871 1875 C. A. Forssman
1875 1901 Ivar Eggert Hedenblad
vt 1902 Ruben Liljefors
1902 1907 Gottfrid Kallstenius
1907 1909 Ivar Eggert Hedenblad
1909 1919 Wilhelm Lundgren
1919 1931 Hugo Alfvén
1932 1934 Torsten Sundelin
1938 1956 Henry Weman
1956 1968 Nils Olof Berg
1968 1969 Carl Rune Larsson
vt 1970 Ingemar Braennstroem (tillförordnad)
1970 1989 Robert Sund
1988 Cecilia Rydinger Alin

Allmänna Sången grundades 1830 och är därmed Skandinaviens äldsta studentkör. Den finns i Uppsala och var från början en manskör knuten till Uppsala studentkår men blev en blandad kör 1963 efter häftiga diskussioner. Kören består av ca 50 sångare. Dirigent är för närvarande Cecilia Rydinger Alin.

Kören har vunnit flera stora körtävlingar har, såsom Béla Bartók i Debrecen 2004 och European Grand Prix i Varna 2005. Kronprinsessan Victoria är sedan 2005 beskyddare av kören.

Innehåll

Historia

Svensk manskörssång grundades i Uppsala år 1808 av Johann Christian Friedrich Haeffner då han tonsatte Samuel Ödmanns sång Under Svea banér. Detta resulterade i en mängd olika sångargrupper som sjöng nationalromantiska sånger. Ett av dessa sällskap var den allmänna sången som sjöng sporadiskt och i olika konstellationer. Sällskapet var inte speciellt strukturerat i sina sammankomster och flera olika sånganförare ledde kören samtidigt. När en av dessa, J U Ekmarck, avled 1830 sjöng kören ett flertal sånger vid hans begravning, detta sägs vara starten för den mera varaktiga organiserade verksamheten.

Kören strukturerades för första gången ordentligt ombord på ångfartyget Upsala av Otto Fredrik Tullberg. Tullberg manade fram alla män och ynglingar som kunde sjunga på båten och de stämde upp i ett flertal sånger såsom Vikingasäten (Atterbom/Haeffner), O yngling med flera. Efter sångerna höll han så ett anförande där han menade att det skulle finnas en gemensam kör, över nationsgränserna som skulle bli mera mantalig och aktningsvärd. Alla skulle få kunna delta utan något sång- eller lämplighetsprov, därav namnet den allmänna sången. Efter talet anmodades deltagarna infinna sig på Gustavianum nästa dag, vilket ca 250 sångare också gjorde .

Den 30 november 1830 väckte den "nya" Allmänna Sången stor uppmärksamhet för första gången offentligt genom att fira Karl XII högtidligt med fosterländska sånger. Under de nästkommande 15 åren bestod körens framföranden främst av hyllningar till honoratiores som kungar, professorer, ärkebiskopen, landshövdingen och framförallt universitetets rektor Erik Gustaf Geijer. Dock blev de ständigt kritiserade av kuratorskonventet för att missbruka studenternas goda namn och rykte. Kritiken bestod främst i att det inte passade sig att titulera sig studenter och sjunga högt och brett om forna dagar. (Betänk här att studentmössan precis var ett nytt och nästan revolutionerande påfund). Flera gånger blev kören tillrättavisad och reprimerad av konventet, dock utan att någonsin förändra antalet eller strukturen på sina framträdanden.

Vid Gustaf-Adolfsjubileet den 6 november 1832 hade studentsången en mycket framträdande roll, bl. a. med nya hymner av Haeffner, Tullberg och Geijer. Jubileet omnämndes med en lång artikel i första numret av Aftonbladet den 6 december. (sid 2-3 av totalt 4 sidor)

Det traditionella upsaliensiska valborgsmässoaftonfirandet med körsång på aftonen vid Uppsala slott startade 1823 då Våren är kommen av Kapfelmann framfördes. Från början var det en mängd studenter som genomförde denna hälsning till våren. Med tiden övertogs traditionen av Allmänna Sången och förvaltas än idag. I samma studentsångaranda firas våren även i Lund med konsert av Lunds Studentsångförening.

Carl Johan Laurin var sånganförare under 1839 till 1843. Under hans första verksamma år skapade han Allmänna Sång-Föreningen i Upsala med de första riktiga stadgarna för kören.

1840-talet var det decennium då studentromantiken var som störst, 1843 anordnades ett stort skandinaviskt sångarmöte med representanter från Lund och Uppsala samt Köpenhamn. De norska studentsångarna blev tvingade att lämna återbud av danskarna då målet var ett enat Skandinavien och Norge inte erkändes som en egen nation. Spektaklet utvecklade sig till en regelrätt väckelse där Allmänna Sången spelade en av huvudrollerna som tolkare och förmedlare av de högstämda skandinaviska poemen. Efter mötet lovades det dyrt och heligt att man skulle mötas varje år, närmast i Köpenhamn. Dock så skedde detta inte då den danske kungen inte ville se några radikala svenska studenter hos sig. Uppsala universitets dåvarande rektor E G Geijer anmodades av den svenska kungen att uppmana studenterna att stanna hemma vilket han också gjorde. Stark kritik riktades därför mot honom från de egna, stenar kastades in i hans trädgård och hotbrev skickades. Den värsta skymfen mot honom var ändå när den traditionella sångaruppvaktningen uteblev vid hans rektorsavgång samma år.

Sommaren 1845 tillträdde Fredrik Oscar Meijerberg. Under hans epok började Allmänna Sången ge regelbundna konserter. Dessa skedde helt ideellt och betitlades med: för danskarna, för Nordbloms änka osv. där ev. biljettinkomster skänktes bort. Efter denna termin avgick Meijerberg och ersättes av Gunnar Wennerberg som dirigerade när "Sången" gav sin första vårkonsert annandag pingst; en idag 150-årig tradition. Ursprungligen var konserten planerad till pingstdagen men då ärkebiskop Wingård fick reda på att hednisk musik skulle framföras förbjöds konserten. Studenterna svarade med att utnämna ärkebiskopen till motståndare av "Studentföreningen" som konserten hölls till förmån för. Vid förhandlingar mellan å ena sidan curator curatorum Svedelius och Meijerberg och å andra sidan ärkebiskopen framkom kompromissen att flytta konserten till annandag pingst som sågs som mindre helig.

Studentföreningen ombildades 1849 och tog namnet Upsala studentkår samtidigt som körens officiella namn blir: Upsala studentkårs allmänna sångförening, ett namn som förblir Allmänna Sångens ända in på 1970-talet.

1867 åkte Allmänna Sången på sin första turné vilket ledde dem till Parisutställningen. Det hela hade börjat med att den franska baronen I J S Taylor utbringat att hela den civiliserade världens musik och sångföreningar skulle deltaga i en musikalisk tävlan vid världsutställningen. Det enda villkoret var att man minst måste vara 150 man starka. Ursprungligen så räknade man med över 1 500 skandinaviska sångare. Dock lyckades ingen samla det kritiska antalet sångare då allt skedde under sommarmånaderna. Den dåvarande sånganföraren Oscar Arpi lyckades skramla ihop 99 man och bad baronen att de skulle få komma ändå. Detta gick de franska arrangörerna med på, glada att åtminstone en skandinavisk kör skulle komma. Efter en nedresa med ett flertal lyckade konserter så anlände man så till Paris den 24 augusti. Tävlingen hölls i Salle Vauxhall och den enda konkurrenten i samma klass, Prix supérieure unique, var en belgisk kör. Dock så drog sig denna ur tävlingen efter att ha hört den svenska kören repetera. En ny klass instiftades: Prix d' excellence unique, skänkt av självaste kejsarinnan, för "Sångens" räkning. Tävlingen var alltså en promenadseger och nyheten om segern skapade stor hänförelse i Svea rike. Återresan blev ett segertåg: I Falköping bildade skarpskyttarna häck, i Södertälje blev Arpi överfallen av en hop med flickor som överräckte lagerkrans och blommor. I Stockholm bjöd kungen på dejeuner i Ulriksdal. Arpi fick Nordstjärneorden och en stor fest hölls på Hasselbacken. Väl hemma i Uppsala möttes de vid centralstationen såsom hjältar.

Diskografi

Candlelight Carols (2005) Dirigent: Cecilia Rydinger Alin

Innehåll:

  1. Gören portarna höga. Gunnar Wennerberg.
  2. Gläns över sjö och strand. Ivar Widéen.
  3. Julsång. Hugo Alfvén.
  4. Julvisa (Giv mig ej glans). Jean Sibelius.
  5. Hodie Christus natus est. Jan Pieterzoon Sweelinck.
  6. Det är en ros utsprungen. Michael Prætorius (arr. Jan Sandström).
  7. Innan gryningen. Benny Andersson.
  8. Guds Son är född (Gammal julvisa). Trad. (arr. Otto Olsson).
  9. O, helga natt. Adolphe Adam.
  10. Stilla natt. Franz Gruber (arr. Anders Öhrwall).
  11. Barnens julafton 1. Niels W. Gade.
  12. Barnens julafton 2. Niels W. Gade.
  13. Barnens julafton 3. Niels W. Gade.
  14. Barnens julafton 4. Niels W. Gade.
  15. Barnens julafton 5. Niels W. Gade.
  16. Sheperd's Pipe Carol. John Rutter.
  17. Candlelight Carol. John Rutter.
  18. A Spotless Rose. Herbert Howells.
  19. Hark, the Herald Angels Sing. Felix Mendelssohn Bartholdy.


Årstider (1998) Dirigent: Cecilia Rydinger Alin

Innehåll:

  1. Glad såsom fågeln. Prins Gustaf (arr. Robert Sund).
  2. Majsång. Frederik Kuhlau (arr. Robert Sund).
  3. Längtan till landet. Otto Lindblad (arr. Robert Sund).
  4. Vårsång. E.J.A. v Kapfelman.
  5. Dofta, dofta vit syrén. David Wikander.
  6. Våren kom en Valborgsnatt. Wilhelm Peterson-Berger.
  7. Vårliga vindar. Jacob Axel Josephson (arr. Robert Sund).
  8. Våren. Sven-Erik Bäck.
  9. Det första vårregnet. Hildor Lundvik.
  10. Verlaine - stämning. Hildor Lundvik.
  11. Som ett blommande mandelträd. Hildor Lundvik.
  12. Förvårskväll. David Wikander.
  13. Under linden. Hans-Ola Ericsson.
  14. Kihnu Island Wedding Songs. Veljo Tormis.
  15. Bara du går över markerna. Karin Rehnqvist.
  16. Shall I compare thee to a summer's day. Nils Lindberg.
  17. Sommarpsalm. Nils Lindberg.
  18. Titania. Håkan Parkman.
  19. Till Österland. Traditional (arr. Håkan Parkman).
  20. Autumn Landscape. Veljo Tormis.
  21. Stjärngossar. Knut Håkansson.
  22. Vintervisa. Sven-Eric Johanson.
  23. Snabbt jagar stormen våra år. Sven-Eric Johanson.


Carmina Burana, Carl Orff, Chamber Version (1995) Dirigent: Cecilia Rydinger Alin


Vårmusik och Romantik (1990) Dirigent: Cecilia Rydinger Alin

Innehåll:

  1. När den sköna maj. August Söderman.
  2. Mellan friska blomster. August Söderman.
  3. Minna satt i lunden. August Söderman.
  4. Tjuv och tjuv det ska du heta. Hugo Alfvén.
  5. Glädjens blomster. Hugo Alfvén.
  6. Och jungfrun hon går i ringen. Hugo Alfvén.
  7. Pingst. Oscar Lindberg.
  8. Stjärntändningen. Oskar Lindberg.
  9. Havets hand. Gösta Nystroem. Ur tre havsvisioner.
  10. Vid havet. Gösta Nystroem. Ur tre havsvisioner.
  11. Havet. Gösta Nystroem. Ur tre havsvisioner.
  12. Glad såsom fågeln. Prins Gustaf (arr. Robert Sund).
  13. Majsång. Frederik Kuhlau (arr. Robert Sund)
  14. Längtan till landet. Otto Lindblad.
  15. Vårsång. E.J.A. v Kapfelman
  16. Dofta, dofta vit syrén. David Wikander.
  17. Våren kom en Valborgsnatt. Wilhelm Peterson-Berger.
  18. Vårliga vindar. Jacob Axel Josephson (arr. Robert Sund).
  19. Folkvisa från Gotland. (bearb. Hugo Alfvén).
  20. Om alla berg och dalar (bearb. Hugo Alfvén).
  21. Kung Liljekonvalje. David Wikander.


När gräset blir grönt (1988) Dirigent: Robert Sund

Innehåll:

  1. Now is the month of maying. Thomas Morley
  2. The slow spring. John Hoeby
  3. Este. Zoltán Kodály.
  4. Psalmo Brasileiro. Jean Berger.
  5. Belle et ressemblante. Francis Poulenc, ur Sept Chansons.
  6. Marie. Francis Poulenc, ur Sept Chansons.
  7. Nachtwache Nr 1. Johannes Brahms.
  8. Nachtwache Nr 2. Johannes Brahms.
  9. Snabbt jagar stormen. Sven-Eric Johanson
  10. Det är vackrast när det skymmer. Kaj-Erik Gustafsson.
  11. Som ett blommande mandelträd. Hildor Lundvik.
  12. När gräset blir grönt. Robert Sund.
  13. Hallelujah! Vincent Youmans.


African Sanctus, Mässa av David Fanshawe. (1987) Dirigent: Robert Sund.

Innehåll:

  1. African Sanctus.
  2. Kyrie - Call to prayer.
  3. Gloria.
  4. Recitative.
  5. Love song - Interlude.
  6. Et in spiritum sanctum.
  7. Crucifixus.
  8. African Sanctus.
  9. The Lord's Prayer.
  10. Recitative - Milking song, Cattle songs.
  11. Agnus Dei.
  12. Prayer call - Kyrie.
  13. African Sanctus - Gloria.

Källor

Ett Blandat Sällskap, Allmänna Sången 150 år, ISBN 91-7260-378-X

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Allm%C3%A4nna_S%C3%A5ngen"
Personliga verktyg
På andra språk