Från Rilpedia

Se även Elias Magnus Fries (1917-1987).

Elias (Magnus) Fries, född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847-1878 (stol 14), samt Rector Magnificus för Uppsala Universitet 1839 samt 1853-1854.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi), han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. Han är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (3 delar, 1821-1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844-1845 och 1847-1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.

Elias Fries var styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846-1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Fries var son till prosten och kyrkoherden Thore Fries (1762-1839) från Femsjö i Småland, och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769-1837). Hans släkt, den så kallade "Eliassläkten", härstammar från Adam Jonsson Fries (1640-1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet "Frijs" kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683-1732) - "Fris", "Friese", "Frijs eller "Fries".

Han gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809-1862).

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.

Familjen Fries brukar omnämnas som "The Fries Family of Botanics".

Barn

• Theodor (Thore) Magnus Elias (1832-1913), professor i Botanik vid Uppsala Universitet från 1859. Gift med Gustava Katarina Anjou (1844-1927).
• Elias Petrus (1834-1858). Fil mag i mykologi och en skicklig svamptecknare, 70 stycken av hans planscher finns bevarade i Uppsala.
• Sara (Sally) Lovisa Ulrika (1836-1905). Gift med Carl Robert Stellan Mörner (1833-1875).
• Johan Otto (1838-1931), lantmätare. Emigrerade till USA 1871, där han skickade mycket växtmaterial till den Botaniska institutionen i Uppsala.
• Oscar Robert (1840-1908), med dr och kunnig mykolog. Han gifte sig 9 november 1872^[1] med Sofia Elisabeth Bergman (1853-1895), och har fått ett torg i södra Guldheden uppkallat efter sig, Doktor Fries Torg (1949).
• Susanna (Sanna) Christina (1841-1919). Hon tecknade svampar och sju originalplanscher finns kvar i Uppsala. Gift med August Almén (1833-1903), professor i medicinsk och fysiologisk kemi och generaldirektör i Medicinalstyrelsen.
• Linnéa Johanna (1841-1846).
• Junia Gustava Elisabeth (1845-1906).

Externa länkar

• Elias Fries ättlingar - hemsida

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 107

Källor

• Dr Robert Fries - en minnesskrift, Göteborgs Stad 2002
• Göteborgs gatunamn, Greta Baum 2001
• Smålands nations inspektorslängd

Företrädare: Erik Gustaf Geijer	Svenska Akademien, Stol nr 14 1847-1878	Efterträdare: Carl Rupert Nyblom
Företrädare: Adolf Törneros	Uppsala universitets rektor Vt 1839	Efterträdare: Vilhelm Fredrik Palmblad
Företrädare: Per Erik Bergfalk	Uppsala universitets rektor 1852-1853	Efterträdare: Christopher Jacob Boström
Företrädare: Per Sjöbring	Inspektor vid Smålands Nation i Uppsala 1842–1850	Efterträdare: Otto Fredrik Tullberg
Företrädare: Otto Fredrik Tullberg	Inspektor vid Smålands Nation i Uppsala 1853–1858	Efterträdare: Wilhelm Lilljeborg

Auktorsnamnet Fr. kan användas för Elias Fries i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)