Vilhelm Fredrik Palmblad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Vilhelm Fredrik Palmblad (16 december 1788 - 2 september 1852) i Uppsala. Docent i historia 1822 och professor i grekiska 1835 vid Uppsala universitet, författare. Son till krigskommissarien Carl Fredrik Palmblad och Eva Katarina Fahlstedt. Gift 1828 med Mariana Rebecka Loenbom.

En felaktigt behandlad [källa behövs] höftsjukdom gjorde Palmblad halt så att han inte kunde leka normalt med jämnåriga. Han läste mycket.

Som student i Uppsala 1806 blev han vän med Per Daniel Amadeus Atterbom. 1807 intogs han i Musis amici, vars mål var att åstadkomma en pånyttfödelse av den svenska litteraturen. Han förändrade dess organisation och namn till Auroraförbundet. Tillsammans med en annan student, Axel Stenhammar, köpte han 1810 Akademiska boktryckeriet i Uppsala, från vilket redan samma år första häftet utgavs av förbundets tidskrift Phosphoros. Efterhand utgick därifrån även skolans andra skrifter: P.D.A. Atterboms Poetisk Kalender och Svensk Litteraturtidning, i vilka båda Palmblad var en verksam medarbetare, liksom senare i Hermes, Svea, Skandia, Mimer och Litteraturföreningens tidskrift aom alla bar spår av den fosforistiska andan.

Han blev filosofie doktor 1815 och tillträdde 1822 en tjänst som docent i historia. Under flera terminer förestod han professuren i detta ämne och han utnämndes, efter att 1825 ha blivit befordrad till extra ordinarie adjunkt, 1827 till ordinarie adjunkt i historia och statistik. Eftersom någon befordran på det historiska fältet inte var att vänta, sökte han professuren i grekiska och fick den 1835.

Från det han anställdes såsom akademisk lärare, hade Palmblad mest ägnat sin förmåga åt geografisk och historisk forskning och publicerade flere epokgörande och pedagogiska arbeten:

  • Palaestina, geografisk-arkäologisk och historisk beskrifning (1823)
  • Handbok i physiska, äldre och nyare geographien (1826-1837)
  • Lärobok i physiska och politiska äldre och nyare geographien (1825)
  • Utkast till fäderneslandets geografi (1829)
  • Berättelser ur gamla historien (1830)
  • Minnestafla öfver Sveriges regenter (1831)
  • Lärobok i nyare historien (1832) med flera.

Såsom exempel från den grekiska lärostolen gav han bland annat 1834 ut en metrisk översättning av Sofokles' sorgespel Oidipus. Detta poetiska översättningsförsök ökades sedermera med andra nya översättningar av samme skald 1838-1841 samt av Aeschylos' sorgespel (1841-45). För studenter i grekiska skrev han Grekisk Fornkunskap (1843-45).

Palmblad var således en både flitig och mångsidig författare men hans arbetsförmåga räckte även till andra områden, framför allt skönlitteratur.

Efter att i ungdomen ha bidragit till Poetisk Kalender med flera noveller, till exempel Fjällhvalfvet, Amala, Holmen i sjön Dall (alluderar på "Heimdal" - ett kärt ämne för Phosphoristerna), producerade han under senare delen av sin levnad två större romantiska arbeten Familjen Falkensvärd - en omarbetning av en del ungdomsberättelser (1844-45) samt Aurora Königsmark och hennes slägt (1846-49). Så som han under sina tidiga år med liv och värme deltagit i den tidens litterära strider, deltog han senare i den politiska diskussionen, i vilken han förde konservatismens talan i den av honom redigerade tidningen Tiden.

Slutligen bör nämnas hans betydande andel vid författandet av det stora arbetet Biographiskt Lexikon öfver namnkunnige svenska män samt hans talrika bidrag till Brockhaus konversationslexikon, Ersch och Grubers Encyklopädie med flera. Palmblad, som i grunden var ett mera praktiskt än "spekulativt" geni, var på många sätt en betydande kraft. Ingen av de svenska nyromantikerna var så uthållig i försvaret av skolans politiska och samhälliga åskådning.



Företrädare:
Elias Fries
Uppsala universitets rektor
Ht 1839
Efterträdare:
Erik August Schröder
Företrädare:
Jöns Svanberg
Inspektor vid Östgöta Nation i Uppsala
1841–1852
Efterträdare:
Gustaf Svanberg
Personliga verktyg