Östgöta nation, Uppsala

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°51′18.43″N 17°38′16.74″O / 59.8551194, 17.6379833

Östgöta nation

Östgöta nation1.jpg


   
Latinskt namn Natio Ostrogothica
Tidigaste kända årtal 1595
Inspektor Ulf Pettersson
Antal medlemmar ca 2600
Adress Trädgårdsgatan 15
753 09 UPPSALA
Webbplats ostgotanation.se


 

UppsalaUniversitetsSigill.png


Studentnationer vid
Uppsala universitet

 


  Stockholms |  Uplands |  Gästrike-Hälsinge |  Östgöta |  Västgöta |  Södermanlands-Nerikes |  Västmanlands-Dala |  Smålands |  Göteborgs |  Kalmar |  Värmlands |  Norrlands |  Gotlands | 

Östgötas nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Orangeriet i Linnéträdgården var Östgöta nations hus 1817-1885
Östergötlands vapen med krona.JPG

Östgöta nation, i dagligt tal Östgöta eller ÖG är en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades 8 november 1646, men är trots det känd genom konsistoriets protokoll sedan 1595. Nationen har idag runt 2 600 medlemmar.

Själva byggnaden, belägen på Trädgårdsgatan 15 i Uppsala, invigdes 1885 av Oscar II och är ritad av Carl August Kihlberg, samme man som ritat presidentpalatset i Buenos Aires, Casa Rosada. Salen har högt till tak och stilen är i tidstypisk nyrenässans. Stora salen tar upp till 300 sittande gäster.

Tage Danielsson var medlem under 1950-talet och satte upp flera pjäser, bl a det legendariska spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller i Fara i Mora. Andra kända östgötar som passerat nationen under åren är Jöns Jacob Berzelius, Jakob Wallenberg, Henrik Bernhard Palmær, Louis De Geer, Albert Engström, Karl Gustaf Westman, Hatte Furuhagen och Ejnar Haglund

Innehåll

Historia

Den 8 november 1646 samlades i Uppsala en skara studenter från Östergötland till ett konstituerande landskap för att skriva de första stadgarna till Östgöta nation. Nationen hade funnits redan innan, men det hade blivit allt vanligare med pennalism mot yngre studenter och därför samlades man för att en gång för alla driva ut dessa influenser ur sina led. Införandet av stadgarna år 1646 är det som idag räknas som nationens grundande. Stadgarna finns fortfarande bevarade i universitetsbiblioteket Carolina Redivivas arkiv.

Nationerna var dock inte alltid välsedda av universitetet utan förbjöds två gånger. Medlemmarna fortsatte att samlas ändå. Universitetet beslöt då att man skulle ha tillsyningsmän och instiftade därför inspektorer, en på varje nation. Dessa inspektorer var oftast professorer som kom från samma landsdel som nationen vände sig till, i detta fall alltså Östergötland. 1667 beslöt konsistoriet att alla studenter skulle tillhöra en nation och nationsobligatoriet var därmed fött.

Nationshuset

Östgötarna hade under 1600-talet och 1700-talet inget eget hus men väl en pantkammare och nationssal. Dessa var inte ämnade för sammankomster utan där förvarades nationens tillhörigheter, och under sommaren även studenternas kvarlämnade tillhörigheter. På hösten 1816 beslöt sig nationen, på förslag av dåvarande inspektor Jacob Åkerman, för att skaffa en tomt för att bygga ett eget hus. Då det visade sig bli alldeles för dyrt att bygga ett bad man istället att få arrendera Linnés gamla orangeri i nuvarande Linneträdgården, vilket man också fick. Efter stora reparationer kunde man hålla ett föreningsmöte, ett så kallat landskap, där första gången den 12 november 1817.

Då det gamla orangeriet visade sig ha en vattensjuk tomt blev nationens möbler och böcker fuktskadade, och därför beslöt man sig 1834 för att samla till en byggnadsfond. 1881 ritade Carl August Kihlberg det hus som idag står på Trädgårdsgatan och 1885 blev det en pampig invigning med nationens förste hedersledamot Oscar II närvarande. På grund av stora skulder blev man tvungen att ta in Uppsala studentkår som gäster, vilka installerade sig på övervåningen under åren 1901-1936. Man renoverade även huset och det nuvarande biblioteket inrättades.

I början av 1990 iordningställdes nationens källarpub och fick då namnet Tages Källare. 1996 firade nationen 350-årsjubileum med stor bal på Uppsala slott. Man passade också på att renovera nationen från källare till vind.

Verksamhet

Mjölkbaren

Mjölkbaren är ÖGs fik. Fiket drivs av studenter som valts till ämbetet Fikavärd. Mjölkbaren har öppet vardagar. På lördagar driver Lördagsfikavärdarna även Lördagsfikat.

Tages

Tages är namnet på kvällspuben på Östgöta nation. Puben öppnades under hösten 2000. Namnet är hämtat från den förra Pubverksamheten, Tages källare, som slog igen på den senare delen av 1990-talet. Den påbörjades efter att nationens källare gjordes i ordning i början av 1990-talet. Puben drivs av studenter som är valda till ämbetet Klubbverkare. Puben är uppkallad efter Tage Danielsson som var aktiv på nationen på 1950-talet.

Klubbar

Sedan flera år har nationen kunnat upprätthålla sin idé med fredagsklubb. Upplägget går ut på att fyra olika klubbararrangörer har var sitt klubbkoncept var fjärde vecka och har roterande schema. Under vårterminen 2008 fanns följande arrangörer.

  • Första fredagen varje månad: Dakapo! & It's all good (pop & electro)
  • Andra fredagen varje månad: Bubba Klubba & Rub-A-Dub (techouse & reggae)
  • Tredje fredagen varje månad: Vigilante & Soulville (indie & soul)
  • Fjärde fredagen varje månad: Knas (hiphop).

Andra klubbar som tidigare arrangerats inom ovanstående koncept: Velocity (pop), Salt (hiphop), Two Tons of Fun (house), Amplified (rock)

Övrig verksamhet

Nationen har förutom den traditionella festverksamheten även egen orkester, Östgöta Nationskapell, en nationskör, Sånggripen, en dansgrupp Dekadansen, idrottsverksamhet, ett bibliotek med utlåning, ett kulturutskott, en fotoförening, en spexförening samt en teaterförening. Den senare satte 2005 upp Guy de Maupassants Fettpärlan i nationens bibliotek.

Äldre Verksamhet

  • Club Ostro
  • Pocorn(Klubb) Onsdagar
  • Hard Räk(Klubb) Onsdagar - VT 1993
  • Den Gyldene Grepen (Restaurang) Lördagar
  • Bullostro (Café) Vardagar VT 1993
  • Piraya (Klubb) Onsdagar HT 1993 - VT 2000
  • Farbror Ejnars(Restaurang)Lördagar HT 1993 - VT 1994
  • Krögar´n(Restaurang)Lördagar HT 1994 - VT 1998
  • Babar (Klubb) Fredagar HT 1995 - VT 1996
  • Musikbaren(Restaurang)Fredagar VT 1996
  • Heavenly (Dans) Söndagar VT 1996
  • Dr Nej (Klubb)Fredagar VT 1997
  • Plåt (Restaurang)Fredagar HT 1997 - VT 1999
  • Stella (Klubb)Fredagar HT 1999 - HT 2001
  • Bob (Klubb)Onsdagar HT 2000 - VT 2001
  • After School (Restaurang)Fredagar HT 2001 - VT 2003
  • Kärlek (Disco)Fredagar HT 2001 - VT 2003
  • Club Ostro (sommarklubb) Sommaren 2002
  • Salt (Klubb)Fredagar HT 2003 - VT 2005

Traditionella Gasquer

  • Recentiorsgasque (september och februari)
  • Baklängessexa (oktober)
  • Gåsmiddag (november)
  • Luccegasque (december)
  • Marsgasque (mars)
  • Majmiddag (1 maj)
  • Vårbal (maj)

Tidning

Nya Phosphoros utkommer till alla medlemmar med 4 nummer per år. Namnet anspelar på litteraturtidskriften Phosphoros som nationsmedlemmarna Per Daniel Amadeus Atterbom och Vilhelm Fredrik Palmblad gav ut på 1810-talet.

Bostäder

Östgöta nation erbjuder genom stiftelsen Östgötagården flera centralt belägna bostäder till sina medlemmar. Nära själva nationshuset på adresserna Nedre Slottsgatan, Munkgatan och Trädgårdsgatan finns det studentbostäder. Det finns också bostäder på Sturegården som ligger på Sturegatan i centrala Luthagen samt vid Kronåsen nära Ulleråker och Banérgatan i Kåbo. Varje termin ställer man sig i en kö under en så kallad köteckningsdag. I början av varje termin lottas rum ut till nya studenter, i de fall det finns lediga rum i nationens bostäder. Utlottningen äger då rum på recentiorsgasquen.

Vännationer

Östgöta nation har utbyte med följande vännationer och vänföreningar:

Bemärkta äldre kuratorer

Inspektor

Nationens inspektor är Ulf Pettersson, professor i medicinsk genetik och vicerektor för Uppsala Universitet.

Bland tidigare inspektorer märks


Östgöta nations inspektorer
Östergötlands vapen med krona.JPG
Johannes Laurentii Stalenius 1645-1650 | Lars Fornelius 1650-1663 | Jonas Fornelius 1663-1679 | Olof Verelius 1679-1681 | Klas Örnhiälm 1681-1693 | Jakob Arrhenius 1693-1721 | Fabian Törner 1721-1731 | Matthias Asp 1731-1763 | Petrus Ekerman 1763-1779 | Johan Ihre 1779-1780 | Jacob Axelsson Lindblom 1781-1786 | Jacob Fredrik Neikter 1786-1802 | Samuel Liljeblad 1802-1815 | Jacob Åkerman 1815-1829 | Jacob Edvard Boethius 1829-1830 | Jöns Svanberg 1830-1841 | Vilhelm Fredrik Palmblad 1841-1852 | Gustaf Svanberg 1852-1875 | Carl Alfred Cornelius 1876-1886 | Frithiof Holmgren 1886-1897| Carl Sundberg 1897-1900| Olof August Danielsson 1900-1910 | Axel Wirén 1910-1925 | Axel Hägerström 1925-1933 | Tor Andræ 1933-1937 | Adolf Natanael Lindqvist 1937-1947 | Hjalmar Lindroth 1947-1960 | Kai Siegbahn 1960-1969 | Karl-Gustaf Hildebrand 1969-1974 | Olof Beckman 1974-1981 | Carl Göran Andrae 1981-1992 | Anna Sågvall Hein 1992-2005 | Ulf Pettersson 2005-

Litteratur

  • Den första historiska uppteckningen skrevs av Constans Falk 1885: Östgöta i Upsala studerande Nations historia. Utgiven av P.M. Sahlströms bokhandel i Linköping och tryckt av Lund&Anderssons boktryckeri i Stockholm
  • Nationen har 1926-2004 utgivit 15 volymer av skriftserien Acta Ostrogothica. Volym 14 utgörs av 1646-1996: Östgöta nations jubileumsskrift (1996).
  • Före nationens bildande inskrivna östgötar samt nationsmedlemmar inskrivna fram till 1900 återfinns i Klas Odén: Östgötars minne: biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, Stockholm, 1902. Senare inskrivna studenter återfinns i ett supplement samt i flera med några års mellanrum utgivna matriklar.

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk