Värmlands nation, Uppsala
Från Rilpedia
Värmlands nation
| Latinskt namn | Natio Wermelandicae |
|---|---|
| Tidigast omnämnd | 1660 |
| Inspektor | Lars Burman |
| Antal medlemmar | |
| Adress | Nedre Slottsgatan 2 753 09 Uppsala |
| Webbplats | www.varmlandsnation.se |
Studentnationer vid
Uppsala universitet
Stockholms | Uplands | Gästrike-Hälsinge | Östgöta | Västgöta | Södermanlands-Nerikes | Västmanlands-Dala | Smålands | Göteborgs | Kalmar | Värmlands | Norrlands | Gotlands |
Värmlands nation, en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Värmlands nations upptagningsområde motsvarar Karlstad stift, det vill säga landskapen Värmland och Dalsland. Något formellt krav på anknytning till något av dessa landskap finns numer inte. Nationen har ett brett utbud av verksamheter, förutom nationens restaurang och festverksamhet finns även ett bibliotek att låna skön- och kurslitteratur. Dessutom finns möjigheter att söka stipendier, erhålla handlån, fika eller surfa på internet. Övriga verksamheter är: fotografering, idrott, körsång och spex. Nationshuset i rött tegel är ritat av Ragnar Östberg och stod färdigt 1930.
Innehåll |
Historia
Värmlandsstudenter slöt sig samman så tidigt som i slutet av 1500-talet men först 1660 bildas ett organiserat nationsliv i och med att Värmlands nations stadgar skrevs. Nationen hade sina sammankomster hemma hos sin inspektor den första tiden. När medlemsantalet växte så var man tvungen att leta efter egna lokaler. Man förde till att börja med ett kringflackande liv i olika tillfälliga lokaler runt om i Uppsala tills man slutligen fick mer permanenta lokaler i det Oxenstiernska huset. Det finns dokument som tyder på att värmlänningarna i Uppsala förde ett gemensamt nationsliv redan i slutet av 1500-talet, men mera rättmätigt dateras nationens födelse till år 1660 då de första stadgarna skrevs. Till en början träffades man hemma hos inspektor, men snart blev man för många. Efter att ha fört ett kringflackande liv, inhysta i tillfälliga lokaler, köptes Oxenstiernska huset vid Riddartorget. År 1826 initierade Erik Gustaf Geijer, dåvarande inspektor, bygget av ett eget nationshus åt värmlänningarna genom att starta en fond för ändamålet. Hans tanke var att huset skulle hysa nationens boksamlingar och ge rum för sammankomster, "litterära, musikaliska och gymnastiska öfningar".
Det finns tidiga skisser på att en storstilad tennisbana. Möjligheten gavs när den trogne värmlänningen Jonas Bjurzon år 1883 donerade den betydande summan av 30.000 kronor till "uppbyggandet af ett NationsHus af sten". Men alla planer blev inte verklighet och det dröjde drygt hundra år innan huset stod färdigt. Först den 11 oktober 1930 invigde Kung Gustav V Värmlands nationshus vid Riddartorget. Arkitekten var Ragnar Östberg, som även ritat Stockholms Stadshus.
Föreningar
På nationen finns följande föreningar: -Benwermarna -Idrottsföreningen -Kören -Teaterföreningen -Wermeslaget -Fotoföreningen -Spelföreningen
Bostäder
På Torsgatan och Götgatan, inte långt ifrån från nationshuset, ligger nationens studenthem; Phyllebo och Dygdebo. Phyllebo består av studentrum i korridorer. Dygdebo kallas de nio lägenheter som finns i studenthemmen. Sedan hösten 2008 så har nationen även 50 lägenheter i ekomikumparken i ett hus som kallas för Rackarbo.
Inspektorer
Efter sedvanligt befordringstrassel blev Jordan Edenius professor vid teologiska fakulteten och Värmlands nations förste inspektor.
| Värmlands nations inspektorer |
 |
| Jordan Edenius 1663–1667 | Gabriel Emporagrius 1667–1670 | Johan Gartmannus 1670–1684 | Petrus Lagerlöf 1684–1699 | Carl Gyllenborg 1699 | Carl Lundius 1699–1714 | Olof Celsius 1714–1756 | Lars Benzelstjerna 1756–1760 | Johan Låstbom 1760–1797 | Emanuel Ekman 1797–1801 | Pehr von Afzelius 1801–1824 | Erik Gustaf Geijer 1824–1846 | Gustaf Svanberg 1846–1852 | Sigurd Ribbing 1852–1885 | Carl Yngve Sahlin 1885–1894 | Per Adolf Geijer 1895–1905 | Karl Reinhold Geijer 1905–1914 | Nils Johan Göransson 1914–1925 | Gustaf Vilhelm Lizell 1925–1935 | Östen Undén 1935–1937 | Arvid Runestam 1937–1938 | Sune Lindqvist 1938–1949 | Arne Fredga 1949–1956 | Bror Rexed 1956–1968 | Gunnar Arpi 1968–1987 | Åke Frändberg 1987–2004 | Lars Burman 2004– |
Bemärkta äldre kuratorer
- Erik Fernow (1735-1791), Värmlandshistoriker och präst. Kurator 1762.
- Gunnar Arpi. Kulturgeograf m.m. Inspektor under 1980-talet.
Vännationer
- Nylands nation, Helsingfors
- Savolainen osakunta, Helsingfors
- Eteläsuomalainen osakunta, Helsingfors
- Wermlands nation, Lund
- Värmlands nation, Linköping
- Wermland-Dalslands nation, Umeå
- Studenterforeningen, Köpenhamn
- Det norske studentersamfund, Oslo
- Korp! Fraternitas Estica, Estland
- EÜS Põhjala, Estland
- St John's College, Cambridge
Andra vänorganisationer
Externa länkar
Litteratur
- Eva Ahl m.fl. (red.): Minns du hur ödet oss förde tillhopa ...? Nylands nations och Värmlands nations gästvänskapsförbund 125 år, Nyland; samlingar utgivna av Nylands nation XI, Helsingfors 2000. ISBN 952-90-4925-5, ISSN 99-0853328-2.
- Lars Burman m.fl. (red.): Nödder att bo vid Fyris å. Värmlänningar i Uppsala under fyra århundraden, Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVII, Uppsala 2006. ISBN 91-631-9033-8, ISSN 0349-1900.
- E.H. Lind: Värmlands nations historia. Jämte förteckning öfver dess medlemmar från år 1595 till 1877, Uppsala 1877.
- Birger Lindskog m.fl. (red.): Värmlands i Uppsala. En nationshistorik, Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XI, Karlstad 1979. ISSN 0349-1900.
- Erik Gren, Ernst Öman: Värmlands nation i Uppsala 1595–1677 : matrikel, med register, Nationen och hembygden; skriftserie utgiven av Värmlands nation i Uppsala och Värmlands nations kamratförening XVI, Uppsala 2000. ISBN 91-630-9233-6, ISSN 0349-1900.
