Studentliv vid Uppsala universitet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Valborgsfirandet nedanför Carolina Rediviva; en av studentlivets höjdpunkter i Uppsala

Studentlivet vid Uppsala universitet är omfångsrikt tack vare bland annat universitetets långa historia och dess utvecklade studentnationer.

Innehåll

1 Nationerna
- 1.1 Historiska, ej längre existerande nationer
2 Studentkårer
3 Andra föreningar vid universitetet
4 Evenemang
5 Studentbostäder
6 Referenser
7 Externa länkar

Nationerna

Se även Studentnation.

Vid Uppsala universitet finns fjorton studentnationer. Dessa leder - med undantag för Skånelandens nation - sitt ursprung till 1600-talet men är i sin nuvarande skepnad i flera fall resultatet av sammanslagningar av mindre nationer under 1800-talet. En våg av sådana sammanslagningar inleddes 1805, då de södermanländska och närkiska nationerna förenade sig till en. 1829 skedde den sista, varigenom antalet blev tretton. Under loppet av 1800-talet kom alla nationerna även att skaffa sig egna hus. Uppsalas nationer samarbetar sedan 1831 genom Kuratorskonventet. Sedan 2007 levererar Flogsta Nation^[1] - på uppdrag av Kuratorskonventet - nationernas gemensamma och officiella sajt Nationsguiden^[2].

V-Dala nation

Nationerna ses ofta som en homogen grupp av studentföreningar. Det finns många gemensamma drag, men det finns också stora skillnader. Varje nation är en egen studentförening med egen ekonomi och styrelse. De har alla sitt eget hus, sitt eget tillblivelseår och historia. Även när det gäller antalet medlemmar är skillnaderna stora. Norrlands är den största nationen följt av Västmanlands-Dala nation, till de minsta nationerna hör Gotlands och Göteborgs nation. Antalet medlemmar, storleken på hus och hur god ekonomin är påverkar starkt hur mycket och vilken typ av verksamhet som nationerna bedriver. De största nationerna kan ha flera anställda, och därmed en betydligt större verksamhet än de minsta nationerna, som ofta även har en sämre ekonomi. Förutom kuratelet har nationerna ett stort antal ideellt arbetande ämbetsmän som bekläder olika poster, allt från nationsfotograf, nationskaplan och bibliotekarie till redaktörer för nationstidningen samt ledamöter av olika nämnder. Nationerna har beroende på antal medlemmar och storlek på verksamheten från 50 till över 100 ämbetsmän, alla valda av respektive nations landskap. Nationerna ordnas av tradition enligt stiftsordningen, och följaktligen går de nationer som tillhör det gamla ärkestiftet först, och sedan de andra i stiftsordningen, när fanborgen är ute i officiella sammanhang, exempelvis vid doktorspromotioner. (Nationernas "daglignamn" inom parentes.)

Norrlands nation

SNerkes nation

Stockholms nation (Stockholms, Stocken)
Uplands nation (Uplands)
Gästrike-Hälsinge nation (GH)
Östgöta nation (Östgöta, ÖG)
Västgöta nation (Västgöta, VG)
Södermanlands-Nerikes nation (Snerke)
Västmanlands-Dala nation (V-dala)
Smålands nation (Smålands)
Göteborgs nation (Göteborgs)
Kalmar nation (Kalmar)
Värmlands nation (Värmlands)
Norrlands nation (Norrlands)
Gotlands nation (Gotlands)

Utöver dessa tretton nationer finns en fjortonde, Skånelandens nation, som utgör en sorts "legal fiktion". Den har varken hus eller verksamhet, men genom att för en symbolisk inträdesavgift ansluta sig till den kan den som av något skäl inte vill vara medlem i någon nation ändå uppfylla kravet på obligatoriskt nationsmedlemskap. Skånelandens nation har formellt en kurator, men är inte företrädd i Kuratorskonventet.

Historiska, ej längre existerande nationer

Adelsnationen (1768-1780). En nation endast för adelsstudenter.
Bottniska nationen (1800-1827). Sammanslogs med Medelpado-Jämtländska nationen till Norrlands nation.
Finska nationen (1663-1835) Äldre nation för finländska studenter i Uppsala
Fjärdhundralands nation (1642-1823). Sammanslogs med Uplands nation.
Gästrike nation (?-1811). Sammanslogs med Hälsinge Nation.
Germanska nationen, Uppsala (cirka 1663-?). Historisk nation för tyska studenter.
Hälsinge nation (cirka 1646-1811). Sammanslogs med Gästrike Nation.
Livländska nationen, Uppsala (cirka 1663-?). Historisk nation för baltiska studenter.
Medelpado-Jämtländska nationen (1685-1827). Utbrytning ur Ångermanländska nationen som senare sammanslogs med den Bottniska nationen till Norrlands nation.
Närkes nation (?-1805). Sammanslogs med Södermanlands nation.
Roslags nation (1640-1829). Sammanslogs med Uplands nation.
Skånska nationen (cirka 1747-?)
Södermanlands nation (1595-1805). Sammanslogs med Närkes nation.
Viborgs nation, Uppsala (1684-?). Ibland kallad Kareliskt-Ingermanländska nationen.
Växjö nation (1663-1690-tal). Smålands nation delades 1663 i Växjö- och Kalmar nation. Växjö bytte på 1690-talet namn till Smålands nation.
Västerbottniska nationen (1647-1800). Sammanslogs med Ångermanländska nationen till den Bottniska nationen samt senare till Norrlands nation.
Ångermanländska nationen (1646-1800). Den äldsta föregångaren till Norrlands nation. Sammanslogs med Västerbottniska nationen till Bottniska nationen.
Österbottniska nationen (cirka 1656-1781)Uppgick senare i den Finska nationen.

Studentkårer

Kårhuset

Uppsala studentkår bildades 1849 som en sammanslutning av samtliga nationer, för att arbeta med gemensamma frågor. Studenter vid farmaceutisk fakultet, det vill säga de som läser till apotekare eller receptarie, tillhör istället Farmacevtiska Studentkåren. Detta har historiska orsaker: denna fakultet utgjorde fram till 1971 ett eget institut med placering i Stockholm, och när detta uppgick i Uppsala universitet valde studenterna att behålla sin egen kår snarare än att ansluta sig till Uppsala studentkår.

Båda kårerna har som huvuduppgift att företräda studenterna i frågor som rör utbildningen eller studenternas sociala villkor. Farmacevtiska Studentkåren har också social verksamhet, liksom nationerna.

Medlemskapet i kår och nation är idag inte längre kopplade till varandra, även om båda är obligatoriska för studenter i Uppsala, liksom för studenter i Lund. Nationsmedlemskap är dock inte obligatoriskt för farmaceutstudenter.

Andra föreningar vid universitetet

De flesta föreningar som vänder sig till studenter är även öppna för andra intresserade och många förutvarande studenter kvarstår som medlemmar även sedan de övergått till en forskarkarriär eller helt lämnat universitetet. Beträffande vetenskapliga föreningar som är direkt knutna till inom universitetet förekommande studie- och forskningsområden, se dock artikeln Vetenskapliga föreningar vid Uppsala universitet.