Från Rilpedia

Koordinater: 59°51′40.33″N 17°38′45.09″O / 59.8612028, 17.6458583

Uppsala Konsert & Kongress (förkortat UKK), även kallat Musikens Hus eller Konserthuset är en 37 m hög konsert- och konferensbyggnad i kvarteret Gerd vid Vaksala torg i Uppsala om totalt 14 600 m². Den officiella invigningen av huset ägde rum lördagen den 1 september 2007. Byggprojektet hade föregåtts av den mest långdragna och infekterade politiska debatten någonsin i Uppsala kommun.^[1]

Innehåll 1 Historia 1.1 Förhistoria 1.2 Byggandet beslutat 1.2.1 Debatt 1.2.2 Byggande 1.3 För-invigning 1.4 Öppet hus 1.5 Inofficiell invigning 1.6 Invigningen 1.7 Tävlingar och utmärkelser 2 Finansiering 3 Kapacitet 4 Alternativa benämningar 4.1 Smeknamn och öknamn 5 Referenser 6 Externa länkar

Historia

Förhistoria

Förslaget att bygga ett konserthus i Uppsala har debatterats sedan 1910-talet, under den period då konserthus byggdes eller planerades i många andra medelstora svenska städer.

• De första diskussionerna om ett konserthus i Uppsala inleddes på allvar 1912.^[2]
• 1936 föreslog Uppsalas dåvarande stadsarkitekt Gunnar Leche en konserthusbyggnad vid Kungsgatan.
• 1960 lämnade dåvarande kulturredaktören i Svenska Dagbladet, Leif Carlsson (m), in en motion om att frågan om ett konserthus borde utredas.
• 1968 fick director musices Carl Rune Larsson i uppdrag att utreda musiklivets framtida organisation i Uppsala. Han konstaterade bland annat att universitetsaulan, Uppsalas då främsta arena för musikevenemang, hade en "vansklig akustik".
• I juli 1973 var Carl Rune Larssons omfattande utredning klar. Han påpekade bland annat att det saknades lämpliga arbetslokaler för stadens körer samt regionmusikavdelningen. Utredarens förslag innebar att en konsertsal för 2 000 åhörare samt en liten sal för 600 personer borde inrättas. Kvarteret Gerd var den överlägset bästa platsen, ansåg utredaren.^[3]
• I februari 1992 beslutade kommunfullmäktige att bolaget Musikens Hus AB skulle låta byggföretaget BPA uppföra ett Musikens Hus för 115 miljoner kronor. Förebilden skulle vara AROS arkitekters förslag "Samklang", det vinnande bidraget i en arkitekttävling. Huset skulle stå färdigt hösten 1995, var det tänkt.
• Under 1993 rasade debatten om förslaget och tonläget skruvades ständigt upp. I november samma år avgjorde så kommunfullmäktige, med endast ett par rösters övervikt, att förslaget skulle ratas.
• I maj 1994 gavs Arcum arkitekter uppdraget att utreda om gamla Nannaskolan kunde omvandlas till ett konserthus, med erforderliga tillbyggnader på skolgårdens utrymme.
• 1999 presenterade arkitekten Bo Karlberg från Göteborg ett förslag om ett kombinerat konsert- och kongresshus i Nannaskolan. Kongressverksamheten var tänkt att bidra till finansieringen av verksamheten. En majoritet av kommunpolitikerna ansåg emellertid att Nannaskolans läge var olämpligt.
• 2002 anordnades en ny arkitekttävling för ett tänkt kombinerat konsert- och kongresshus i Kvarteret Gerd. Vinnare blev den Köpenhamnsbaserade arkitekten Henning Larsens firma (Henning Larsens Tegnestue A/S) med en byggnad kallad "Uppsalakristallen". Den 28 oktober samma år beslutade kommunfullmäktige, med 49 röster mot 32, att planeringen för ett konsert- och kongresshus i Kvarteret Gerd skulle inledas.

Byggandet beslutat

För att ge plats åt den nya byggnaden revs kvarteret Gerds dåvarande 1800-talsbebyggelse under åren 2004–2005. 1800-talsbebyggelsen hade bland annat innefattat den sista kvarstående trähusgården från den gamla småfolksförstaden öster om järnvägen. Rivningen påskyndades av att delar av kvarteret drabbades av eldsvåda våren 2004. Det så kallade Bodénska huset (eller Bodénshuset), en välbevarad nyrenässansbyggnad med gaveln mot Vaksala torg, klarade sig dock oskatt från branden, men revs några månader senare.

Debatt

Bygget visade sig vara ifrågasatt bland Uppsalas befolkning. Även i kommunfullmäktige var projektet ifrågasatt men en majoritet bestående av vänsterpartiet, socialdemokraterna och folkpartiet beslutade om bygget. Sveriges Radios P4 Uppland ställde 15 april 2004 frågan: "Var det rätt att säga ja till Musikens hus?". Bland de 2 184 personer som deltog i undersökningen svarade 91 % nej och 9 % ja. Radiokanalen ställde 3 april 2003 den mer öppna frågan "Behöver Uppsala ett Musikens hus?"; då svarade 16 % ja medan 84 % svarade nej.^[4] Båda undersökningarna visade alltså på ett starkt motstånd mot Konserthuset bland uppsalaborna. Undersökningar på Upsala Nya Tidnings webbplats gav liknande resultat. Dessa opinionsundersökningars tillförlitligthet har emellertid ifrågasatts eftersom de inte var vetenskapliga.

Vid sidan av kontroversiella frågor som husets placering och byggnadens utseende så kretsade debatten om konserthuset främst kring frågan hur kommunen bör prioritera sina resurser. Åtskilliga menade att de miljoner som investerades i ett konsert- och kongresshus i stället borde ha använts inom vård, skola och omsorg. Andra hävdade tvärtom att pengarna var väl investerade eftersom de menade att en ökad kultur- och kongressverksamhet i regionen också kunde leda till ökade inkomster i det lokala näringslivet. En vanlig åsikt var också att en stad av Uppsalas storlek bör ha ett konserthus och att behovet av kulturella mötesplatser också är viktigt, utöver offentliga institutioner såsom vårdinrättningar och skolor. Man påpekade då också gärna att de flesta jämförbara svenska städer redan hade konserthus sedan länge.

Faktum är, att kommunen bantade husets projekterade storlek från 2 000 till 1 300 platser i konsertsalen – alltså åtskilligt färre än i aulan i universitetshuset (även om kringlokalerna blev ojämförligt bättre) och mycket få för en huvudkonsertsal. Det gav å andra sidan näring åt känslor av att man då lika gärna kunde ha sparat in hela huset, eftersom en så liten sal skulle bli ointressant för många artister eller inte ge tillräckliga publikintäkter (och ge dyrare biljetter).

Byggande

Fastighetskontoret utsåg 2003 Gabriel Vikholm till projektledare för projektering, byggande och samordning med Kulturkontoret och Gatu o trafikkontoret, samt för de verksamhetsanpassningar som slutfördes under 2008. När beslutet att bygga Konserthuset väl var fattat utsågs byggföretaget Peab till generalentreprenör 2004. Det första spadtaget togs den 5 april 2005. (Sex politiker höll i varsin spade och kastade sand mot pressfotografernas kameror).^{[källa behövs]} 2006 bytte byggnaden officiellt namn från "Musikens hus" till Uppsala Konsert & Kongress.

För-invigning

I mitten av augusti 2007 hölls en för-invigning för alla som hade varit involverade i bygget av Konserthuset. Över 500 personer deltog i festen. Allt avslutades med en brandövning då lokalerna utrymdes. Brandövningen förlöpte utan problem.^[5]

Öppet hus

Den 30 augusti 2007, två dagar före den officiella invigningen, hölls ett öppet hus i konserthuset. Innan den nyfikna allmänheten släpptes in, höll byggherrarna och ansvariga politiker tal på Vaksala torg. Evenemanget ackompanjerades av sambamusik och trumpeter. Under promenaden genom huset noterade flera besökare att betonggolvet i foajén hade långa sprickor.^[6]

Inofficiell invigning

Den 31 augusti 2007, dagen före den officiella invigningen, anordnades en festkväll i huset för "unga vuxna". Kulturutövare, arrangörer, medierepresentanter, studentaktiva och unga makthavare var inbjudna. Ett antal biljetter hade också funnits till försäljning och utlottning. Gästerna bjöds på en lättare supé och förfriskningar. Invigningstalare var Karolina Hilding och Magnus Graner. Under kvällen uppträdde bland andra Differnet, Juvelen, Kleerup, DJ Large, Kajfes Headspin, Organism 12, AFC och Dizzee Rascal.

Invigningen

Den officiella invigningen av Uppsala Konsert & Kongress ägde rum den 1 september 2007. Närvarande vid invigningen var bland andra byggprojektets chefsarkitekt Johnny Svendborg, Uppsala läns landshövding Anders Björck, UNICEF-ordföranden Birgitta Dahl och artisten Owe Thörnqvist.

Uppsala Kammarorkester under ledning av dirigenten Paul Mägi svarade för den musikaliska inledningen. Föreningen Musikens Hus Vänner hade skänkt en Steinwayflygel, som invigdes av Per Tengstrand. Därefter uppträdde bland andra operasångerskan Inger Dam-Jensen, fadosångerskan Mariza, pianisten Anders Widmark, folkmusikgruppen Väsen, Trio X, den kurdiske temburspelaren Sivan Perwer och Allmänna Sången.

Utanför huset visades en ljusinstallation av konstnären Katarina Löfström.

Invigningens konferencier var tv-profilen Tilde de Paula.

Tävlingar och utmärkelser

Henning Larsens förslag vann tävlingen om Musikens Hus i Uppsala trots att hans förslag avvek ifrån givna riktlinjer i tävlingen. Andra deltagare, som till exempel Gert Wingårdh, hade hörsammat önskemålen om bevarande av den äldre bebyggelsen i kvarteret och "stack" därmed inte "ut" vilket Larsens förslag istället gjorde. I arkitektkretsar hävdas att tävlingsjuryn därför insåg vem som stod bakom det spektakulära förslaget var och att Henning Larsen därmed vann på sitt eget namn och inte på sitt förslag.^{[källa behövs]}

Henning Larsen deltog för övrigt i tävlingen 2006–2007 om Smålands Musik och Teater i Jönköping med ett förslag som hade flera likheter med Musikens Hus i Uppsala. I Jönköping var det dock Gert Wingårdh som vann då juryn fann att hans förslag skulle fungera som man tänkt sig.^{[källa behövs]}

Musikens Hus blev nominerat till det prestigefyllda Kasper Salin-priset i arkitektur, men 2007 års pris gick istället till Gert Wingårdh för sitt Svenska hus i Washington. Däremot fick Musikens Hus en guldmedalj vid Biennalen i Miami Beach.^[7] Klassen som huset utmärkte sig i, klassen för större offentliga byggnader, kan sägas omfatta det man i allmänhet betraktar som "monument". Huset har också fått utmärkelsen "Stora Samhällsbyggarpriset 2008". 2007 gick priset till Vägverket för bygget av Götaleden och 2006 till Gårdstensbostäder för utvecklingen av ett miljonprogramsområde.

Svenska Fabriksbetongförenings utmärkelse "Helgjutet" tilldelades UKK vid en ceremoni vid Byggmässan i Älvsjö 2008.

Upsala Nya Tidning tilldelade Musikens Hus 2008 års Stadsmiljöpris.

Finansiering

Byggnaden kostade cirka 529 miljoner kronor att bygga, varav 200 miljoner kronor finansierades genom att kommunen sålde tillgångar. Resterande täcks med lån.

Kapacitet

Enligt Uppsala Konsert & Kongress är kapaciteten på de olika lokalerna:^[8]

Lokal	sittande	stående
Stora salen	1 150
Sal B	350	440
Sal C	110
Sal D		> 1 000
Konferensutrymmen på plan 3
styrgruppsrum	10–12
styrgruppsrum	10–12
konferensrum	54
konferensrum	42
konferensrum	42
konferensrum	30
Konferensutrymmen på plan 7
konferensrum	60
konferensrum	20
VIP-lounge

• Två av konferensrummen på plan 3 kan slås ihop till ett större, vilket ger plats för ca 90 personer.
• Sal D kan användas för t ex utställningar, med total yta på 950 m².
• Husets totala utställningsyta beräknas till ca 2 500 m².
• Fem och en halv miljoner stenar har lagts i marken runt Konserthuset.[1]

Alternativa benämningar

Uppsalas mest omdebatterade hus har fått en mängd smeknamn genom åren. Vissa av namnen bär en tydlig negativ prägel och är närmast att betrakta som öknamn:

Smeknamn och öknamn

• Borg-skeppet eller Borg-kuben (Efter ett skepp i Star Trek Voyager som påminner om byggnaden till utseendet - se Borg (Star Trek).)
• Diamanten (Huset blänker som en diamant i solen.)
• Fulhuset eller Fulkolossen (syftande på byggnadens utseende och storlek)
• Klanglådan
• Konserthuset (Används av många som en neutral och kortare variant av det officiella namnet Uppsala Konsert & Kongress.)
• Konserven (Metallbehållare fylld med konserter.)
• Musikens hus (Ett sedan länge använt namn, som också länge var det projekterade namnet.)
• Musikhuset (litet smidigare)
• Rubriken (Efter alla tidningsrubriker som huset har skapat, samt efter Rubiks kub.)
• Speldosan
• Ukkis (Efter förkortningen UKK. I analogi med det sedan länge etablerade smeknamnet för Akademiska sjukhuset i Uppsala: "Ackis".)
• Uppsalakristallen (Namnet på Henning Larsens Tegnestue A/S vinnande förslag samt anspelande på husets blänkande fasad, främst använt åren 2002–2005.)
• Vaksala borg
• Klaviaturen (Liknar en sådan, med svarta och vita tangenter – en del nertryckta.)
• Forsmark 4 (På grund av dess föregivna likhet med ett närbeläget kärnkraftverk; vissa åsyftar möjligen också projektets emotionella laddning.)
• Glashuset (Kasta sten i glashus?)
• Korthuset (Faller ihop som ett korthus, samt liknar ett höghus men är "för kort".)
• Klavertrampet
• Koko-huset (KOnsert KOngresshuset)
• Pengagraven (På grund av de många miljoner som investerades i huset.)
• Friedland (Utseendet liknar klangboxen till dörrklockan med detta namn.)
• Hartwigmonumentet (Efter en kommunpolitiker.)
• Companion Cube
• Moderskeppet
• Månbas alfa - för den utvändigt mycket futuristiska designen
• Forsmark 4

Referenser

1. ↑ ”Hartwig ångrar ingenting - nästan”. UNT. 1 september 2007. http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=647814,00.html?from=read_more. 
2. ↑ ”Tidslinje - Musikens hus”. UNT. 30 augusti 2007. http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=647069,00.html?from=read_more. 
3. ↑ Musikens hus' webbplats
4. ↑ Upplandsparlamentet, på sr.se
5. ↑ UNT : Intensivt putsade in i det sista
6. ↑ UNT : Tusentals ville se Musikens hus
7. ↑ Arkitekten: Uppsala konserthus vann guld, februari 2008
8. ↑ UKK om lokalkapacitet

Externa länkar

• Uppsala Konsert & Kongress – program m.m.
• Historia kring Musikens Hus i Uppsala
• Presentation av byggprojektet
• Uppsala kommuns informationssida om konsert- och kongresshusprojektet