Södertäljevägen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Södertäljevägen söderut i höjd med Fruängen, 2007.

Södertäljevägen är en vägförbindelse mellan Liljeholmsbron i Stockholm och Södertälje, största delen utgörs av motorvägen E4 / E20. Gamla Södertäljevägen i Huddinge kommun och sydvästra Stockholms kommuner är en kvarstående rest av denna huvudvägförbindelsen och numera en lokalgata.

Innehåll

Historia

Gamla Soedertaeljev minnessten 2008a.jpg
Gamla Södertäljevägen på 1940-talet norr om Häradsvägen

Om man på 1500-talet skulle färdas landvägen söderut från Stockholm, var Göta landsväg det enda alternativet. Vägen miste sin betydelse under senare delen av 1600-talet, när den "nya landsvägen" över Hornstull tillkom. Den "nya landsvägen" färdigställdes på 1670-talet och fick senare namnet Södertäljevägen. På Werner von Rosenfeldts karta över Stockholm från 1702 heter den "Wägen åth Södertällie och widare". Den sträckte sig från Hornstull till Fittja, där den anslöt till Göta landsväg. Enligt Årstafruns (Märta Helena Reenstierna 1753-1841) dagbok från 1819 var den dålig vid Segerstorp (Segeltorp) "sandig och gnisslande" och särskild svår var den på vintern.

Mellan 1922-1923 byggdes vägen till Södertälje om och fick en rakare sträckning. Arbetet var ett s.k. nödhjälpsarbete av södra Sveriges stadsarbeten, därom erinrar en minnessten vid avfarten till Sturehovs slott. Knappt tio kilometer längre västerut, vid Bergaholmens gravfält, finns en liten bit av den gamla landsvägen kvar, en kort återvändsgata som används för parkering men som bra illustrerar hur vägen såg ut på 1920-talet innan den rätades ut.

Gamla Södertäljevägen genom Huddinge, Botkyrka och Salem

Vid Häradsvägen mot syd
Vid Botkyrka kyrka mot sydväst
Cirkulationsplatsen vid Personnevägen i Västberga 1950

Genom Huddinge kommun och Segeltorp finns den gamla Södertäljevägen kvar i sin ursprungliga sträckning. Gamla Södertäljevägen var ökänt farligt för trafiken och många lastbilar hamnade i diket, särskild vintertid. Den 28 september 1946 "hetsade" kung Gustaf V sin chaufför, som råkade köra av vägen i en kurva på gamla Södertäljevägen och hamnade med sin Cadillac V8 av 1939 års modell i ett vattenfylld dike. Härav fick kurvan snart namnet Kungens kurva. Nårga år efter kungens missöde blev vägen också ersatt av stockholmstraktens första längre motorväg.

Genom bygget av motorvägen Södertäljevägen, E4 / E20 på 1960-talet, är den gamla landsvägen till Södertälje ingen huvudförbindelse längre och bara en kort bit finns kvar genom Segeltorp och Fruängen. Söderut, i Kungens kurva-området, är den helt borta och i Segeltorp är den sedan 2004 avstängd för genomfartstrafik. Längre norrut slutar den i Hägersten, vid Vantörsvägen.

Vid passagen över Albysjön vid Fittja lämnade vägen Huddinge kommun och fortsatte västerut förbi Botkyrka kyrka, sjön Aspen, Salems kyrka samt öster och söder om Bornsjön i Salems kommun. Vidare gick vägens sträckningen norr om sjön Tullan och sedan mot Södertälje. Fram till 1959-talet var detta även gamla Riksettans sträckning, sedan tog motorvägen E4 över trafiken.

Dagens Södertäljevägen

Motorway DK S.svg

När Södertäljevägen övertogs av gatunämnden 1920 hade den ungefär samma sträckning och utseende som 250 år tidigare. På grund av den alltmer ökande fordonstrafiken utfördes på 1920- och 1930-talen mindre förbättringar i form av breddningar, rakare vägföring och asfaltbeläggningar. Några mera omfattande förändringar gick inte att genomföra, eftersom Stockholm inte ägde marken längs vägen.

Genom inköp av egendomen Västberga 1935 blev det möjligt att göra en mera genomgripande omläggning av Södertäljevägen från Midsommarkransen till stadsgränsen i söder. Under tiden fram till andra världskriget fullbordades ombyggnaden huvudsakligen till Liljeholmsplan. Efter kriget upptogs vägarbetena igen och vid korsningen med Personnevägen byggdes en stor cirkulationsplats. 1953 var hela sträckan till Kungens kurva färdigt utbyggd som en huvudtrafikled med 7,5 meter breda, tvåfältiga körbanor i varje riktning och en 5 meter bred mittremsa däremellan.

Södertäljevägens gamla sträckning blev kvar som lokalgata och fick namnet “Gamla Södertäljevägen”. I samband med Essingeledens tillkomst under början av 1960-talet byggdes Södertäljevägen om till stadsmotorväg och vid Midsommarkransen fördes sedan 1966 huvudtrafiken på den nyinvigda Essingeleden i en nordvästlig sväng över Essingeöarna och genom Fredhällstunneln förbi stadens västra sida.

Milstolpar längs landsvägen till Södertälje

Gästgivarförordningen från 1649 påbjöd att alla allmänna vägar uppmättes och försågs med milstolpar. Vägen från Stockholm till Södertälje mättes år 1651 och fick enkla milstolpar av trä varje fjärdedels mil.

1722 utfördes en ny vägmätning och nya milstolpar av trä sattes upp. Under 1700-talet mitt "stenades" vägen, dvs. milstolpar av sten sattes upp. 1 mil var då lika med 10 689 meter. Mätningen utgick alltid från Stockholms slotts portar. Landshövding Theodor Ankarcrona bekostade omkring 1750 nya helmilstenar av marmor från Kolmårdens marmorbruk. År 1777 (under landshövding Jacob Johan Gyllenborg) kom även halv- och kvartmilsstolpar på plats, även dessa av kolmårdsmarmor.

Milstolpen i Segeltorp
Milstolpen vid avfarten till Sturehov
Milstolpen vid sjön Tullan

En helmilstolpe med texten "1 MIL IFRÅN STOCKHOLM" uppstattes vid hörnet Gamla Södertäljevägen/Skansbergsvägen i Segeltorp. Vid avfarten till Sturehov slott finns nästa milstolpe med texten "2 MIL IFRÅN STOCKHOLM". Vid sjön Tullan är en liten bit av den gamla vägsträckan bevarad och där finns den tredje milstolpen av samma typ. Texten lyder: "3 MIL IFRÅN STOCKHOLM", även den är uppsatt kring 1750. Texten är ristat av en stenhuggare med initialer NB, detta kunde konstateras vid renoveringen av milstenen vid Tullan år 2004. Initialen ligger dold under stenpackningen. Stenen är 140 cm hög och mäter 50 x 20 cm vid basen. En liten felskrivning finns i Ankarcronas namn (första "N" är spegelvänd) på Segeltorpstenen, men är korrekt återgiven på de båda andra stenarna.

Källor

  • Stockholms tekniska historia, Arne Dufwa, Stockholms stad (1985)
  • Kring Skärholmen av Henrik Ahnlund (1968)
  • Huddinge vägnamn, Huddinge kommun (1988)
  • Kulturminnen och kulturmiljövåd, Sveriges nationalatlas (1994)
  • Stockholms kartor, Rabén & Sjögren (1992)
  • Informationsskylt vid Tullan
  • Informationsskylt vid Milsten 2
  • MILstolpar Stockholm Uppsala Södermanland, av Stefan Nordin (1998)
  • Östergötlands MILSTOLPAR historik och kulturmiljövård, av Stefan Nordin (2007)

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg