Cirkulationsplats
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
En cirkulationsplats är ett slags cirkelformad vägkorsning där trafiken cirkulerar kring en rondell. Ibland kallas dock felaktigt hela trafiklösningen för rondell, vilket egentligen är den cirkelformade platsen mitt i cirkulationsplatsen.
Enligt Vägverket har den som ska köra in i en cirkulationsplats alltid väjningsplikt mot de fordon som redan befinner sig i cirkulationsplatsen. När man kör in i den behöver man inte använda körriktningsvisare eftersom det bara finns ett val av körriktning. Det ska man däremot alltid göra när man ska lämna cirkulationsplatsen eller om man ska byta körfält medan man är inne i den.
Innehåll |
Vad svensk lag säger
För att en plats ska vara cirkulationsplats i svensk lags mening, måste den vara utsedd till det i en lokal trafikföreskrift samt vara utmärkt med ett vägmärke för cirkulationsplats.[1]
En förare som kör in i cirkulationsplatsen har väjningsplikt mot varje fordon som redan finns där.[2] Väl inne måste man köra motsols runt rondellen.[3] Bara fordon som går i linjetrafik eller är skolskjuts får stanna eller parkera i cirkulationsplatsen.[4] När man kör ut och ska korsa en cykelöverfart, måste man lämna företräde åt cyklar och mopeder klass II.[5]
För cyklister och mopeder klass II är reglerna ibland svårtolkade.[6] En cyklist som kommer ut på en cykelöverfart (exempelvis intill cirkulationsplatsen) från en cykelbana har väjningsplikt mot fordon som korsar överfarten[7] medan dessa samtidigt ska anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för den cyklist som redan hunnit ut på överfarten[8]. Det är samma paragraf som riktar ett starkare krav på förare som korsar en cykelöverfart när de kör ut ur cirkulationsplatsen. En tolkning är att cyklisten bör vika för biltrafik in mot cirkulationsplatsen men bör ges företräde av bilar ut från platsen. Stockholms stads trafikkontor har trots diskussioner med experter på Vägverket inte nått full klarhet i vad som gäller.[6]
Vägverkets anvisningar
Vägverket anger på sin webbplats "hur man ska köra i en cirkulationsplats"[9] genom att hänvisa till broschyren Att köra i cirkulationsplats[10]. Där återges vad Trafikförordningen föreskriver (se ovan) och att lagen inte kräver att man ger tecken vid infart eftersom det bara finns ett val av körriktning.
Dessutom lägger Vägverket till följande anvisningar om hur man ska köra:
- Ge tecken när du byter körfält eller annars flyttar dig i sidled.
- Ge tecken till höger när du kör ut ur cirkulationen.
- Om du befinner dig i annat än höger körfält när du vill köra ut ur cirkulationen, måste du vara extra uppmärksam på fordon till höger eftersom de inte säkert ska köra ut.
Det har ifrågasatts om Vägverkets tillägg om teckengivning vid utfart ur cirkulationen har stöd i lagen. Om utfart ska betraktas som ändring av fordonets placering i sidled på något inte oväsentligt sätt ger lagen tillräckligt stöd[11]. Om cirkulationen alltid utgör en egen (rund) väg och det som leder ut är avfarter finns alltså detta lagstöd, men om hela cirkulationsplatsen kan betraktas som en korsning uppstår osäkerhet. Mot samma bakgrund går det även att ifrågasätta om lagen verkligen medger infart utan teckengivning.
För ett fordon i cirkulationens högerfil finns tre möjligheter – att byta till vänsterfil, att fortsätta cirkulera i samma fil eller att köra ut. Ska man kunna uttrycka dessa olika val med körriktningsvisaren, måste vänsterblink betyda byte till vänsterfil, ingen blink betyda fortsätt cirkulationen i samma fil och högerblink betyda kör ut. Men om lagen faktiskt föreskriver det i cirkulationsplatser är alltså inte uppenbart.
Historia och utveckling
Man har byggt många cirkulationsplatser både i Sverige och andra länder på senare år. En period på 1980-talet byggdes få av dem eftersom det var många olyckor i dem. Senare har man kommit på att det är ganska mycket plåtskador men nästan inga personskador i cirkulationsplatser, eftersom hastigheten är låg och krockar sker i sned vinkel. Eftersom personskadesäkerheten visat sig vara bättre än i någon annan typ av korsning i plan har man byggt många.
Den franske arkitekten Eugène Hénard (1849-1923) anses allmänt vara upphovsmannen till det vi idag kallar cirkulationsplatser. I en principskiss från 1906 presenterade han sina tankar kring nya cirkulationssystem i Paris. (Källa: tidskriften Utemiljö 4/2006.)
Referenser
Noter
- ↑ Förordning om vägtrafikdefinitioner 2001, ordet Cirkulationsplats
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 22 §
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 13 §
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 53 §
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 61 §
- ↑ 6,0 6,1 Cykeln i staden 2005, sid 12
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 21 §
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 61 §
- ↑ Vägverkets webbsida Cirkulationsplats (besökt 2008-04-14)
- ↑ [ http://publikationswebbutik.vv.se/upload/1602/88515_cirkulationsplats_utgava7.pdf Att köra i cirkulationsplats], Vägverkets broschyr från mars 2008 med beställningsnummer 88 515 (besökt 2008-04-14)
- ↑ Trafikförordningen 1998, 3 kap, 65 §
Källor
- Trafikförordningen 1998 (SFS 1998:1276). Kan läsas på Lagen.nu. (besökt 2008-04-14)
- Förordning om vägtrafikdefinitioner 2001 (SFS 2001:651). Kan läsas på Lagen.nu. (besökt 2008-04-14)
- Cykeln i staden. Utformning av cykelstråk i Stockholms innerstad. Publikation 2005:4, Göran Gahm, Krister Isaksson, Stockholms stad, Trafikkontoret.
Se även
Externa länkar
- Vägverket Trafikregler
- Att köra i cirkulationsplats, broschyr från Vägverket (besökt 2008-04-11)
- The Magic Roundabout (på engelska)
