Essingeleden
Från Rilpedia
|
Essingeleden är en motorväg mellan Solna och Västberga som går längs västra sidan av Stockholms innerstad. Essingeleden är Sveriges mest trafikerade väg. Vägen är en del av E4. Essingeleden går från Pampas trafikplats i Solna, över Kungsholmen (förbi Stadshagen, Kristineberg och Fredhäll) och öarna Lilla Essingen och Stora Essingen och vidare på broar över Gröndal, Aspudden och Liljeholmen och till Nyboda trafikplats i Västberga.
Essingeleden kan benämnas som stadsmotorväg eftersom motorvägen går rakt genom bebyggelse som fanns redan före den tid då motorvägen byggdes. Den är en del av den framtida Stockholms ringled.
Historia
Under 1920-talet började trafiken att bli ett allt större problem i Stockholms innerstad. Vid denna tid fanns endast en fast vägförbindelse i nord-sydlig riktning, nämligen över Gamla stan och Slussen. Slussen byggdes på 1930-talet om för att kunna ta hand om den växande biltrafiken men snart stod det klart att det behövdes ytterligare förbindelser. Västerbron tillkom ett par år senare och blev en stor succé.
Efter andra världskriget kom bilismens tillväxt igång på riktigt. Vanligt folk började få råd att skaffa bil, och snart befarade planerarna i Stockholm att Stockholm skulle bli hopplöst efter i utvecklingen om inte en rad projekt sattes igång för att lösa trafikpropparna i innerstaden. Det var så Essingeleden kom till.
1958 antogs en ny trafikplan för Stockholm. Det var en ambitiös plan där man skulle bygga en motorvägsring runt staden och en mängd olika anslutande trafikleder in till staden. Flera av dessa projekt fullföljdes aldrig helt, fick andra sträckningar eller gavs upp medan andra fortfarande planeras (se Österleden). Ett av de projekt som gavs prioritet redan från början var Essingeleden, och därför började man redan 1960 att bygga vägen.
Projektet blev under tidiga 1960-talet Sveriges största vägbygge trots att det bara omfattade fem kilometer ny väg. Markexpropieringarna blev betydande och kom att kosta cirka 40 miljoner (den totala kostnaden för projektet blev i slutändan 240 miljoner kronor). En fabrik, flera kolonilotter och enskilda fastigheter, hundra lägenheter, en skola och andra fastigheter och tomter fick lösas in och rivas. Därtill kom att Stora Essingen och Lilla Essingen fick nya broar för lokaltrafiken. De gamla broarna till ön var byggda på 1920-talet och uttjänta i början av 60-talet, alldeles för smala i vart fall för tung trafik (se Essingebroolyckan). Dessa broar invigdes samtidigt med att Essingeleden blev klar.
Projektet omfattade en ny trafikplats där Årstalänken anslöts till E4, två "halva" trafikplatser vid Gröndal och på Stora Essingen. På Stora Essingen räknade man med att bygga den så kallade Brommagrenen efter ett par år och kom därför att få en annan utformning än de flesta trafikplatserna. Idag är planerna på en Brommagren död och istället har spårvägen Tvärbanan byggts där Brommagrenen en gång förutsattes gå. Vidare sprängdes en tunnel under Fredhäll, Fredhällstunneln. En trafikplats byggdes på Kungsholmen, Fredhällsmotet, innan vägen slutade vid en tillfällig trafikplats vid Kristineberg. Inalles omfattade projektet tre broar med segelfri höjd, fem trafikplatser, en tunnel och en motorväg med tre filer i vardera riktningen.
Under projektets gång beslöts det att Sverige skulle införa högertrafik. Därför fick trafikplatsernas anslutningar ändras något liksom invigningen. 21 augusti 1966 öppnades den västra körbanan med två temporära körfält i vardera riktningen. Först i september 1967 efter att högertrafik införts öppnades den östra körbanan och vägen blev en av Sveriges första sexfiliga motorvägar.
Efter invigningen
Foto: Tage Olsin
Foto: Holger Ellgaard
Foto: Holger Ellgaard
Foto: Holger Ellgaard
Foto: Holger Ellgaard
I slutet av 1960-talet förlängdes Essingeleden norrut och den 3 november 1970 invigdes den norra delen. Brist på pengar under 1970-talet och att kostnaderna för Essingeleden, som betalades av Stockholms stad, blev en betydande utgiftspost samt vissa protester från miljörörelsen och inte minst det faktum att Essingeleden i sig lett till en kraftig avlastning av trafiksituationen i innerstaden gjorde att trafikplanerna för Stockholm ändrades eller bordlades i väntan på bättre tider. Essingeleden slutade därför med en anslutning till Norra Stationsgatan som under de två följande decennierna blev en fruktad kvarvarande trafikpropp i innerstaden. 1991 invigdes den första delen av Norra länken och snart därefter den nya trafikplatsen i Haga, därmed blev det en sammanhängande stadsmotorväg igenom Stockholm. Först 1990 ändrades ägarförhållandet så att Vägverket fick ansvar för vägen.
Befolkningsökningen i Stockholm har dock gjort Essingeleden otillräcklig med köer som följd och under 1990-talet var vägen dessutom under långvarig ombyggnad för att kunna ta mer trafik, främst med tanke på att man nu beslutat att återuppta de gamla trafikplanerna.
Enligt Vägverket är Essingeleden Sveriges mest trafikerade väg. 1960 planerades den för 80 000 fordon/dygn i båda riktningar, trafikintensiteten hade i slutet av 1990-talet ökad till 120 000 fordon/dygn, vilket var över kapaciteten (med köer som följd). Efter att vägen fått fyra körfält i vardera riktningen ökade kapaciteten till cirka 150 000 fordon/dygn vilken också tagits i anspråk sedan Södra länken öppnades. En åtgärd som förutom kompenserat för det ökade kapacitetsbehovet på grund av befolkningsökningen också lett till en viss ytterligare minskning av trafiken i innerstaden. I genomsnitt är trafikmängden 160 000 fordon/dygn på Essingeleden.[1]
Under augusti 2007 slogs rekordet med en trafikmängd på runt 170 000 fordon/dygn. Det berodde på allmän folkökning i Stockholm, på trängselskatten och på ombyggnad av Centralbron i centrala Stockholm. Denna trafikmängd skapade svåra köer, både på Essingeleden och Södra länken. Essingeleden är ett känsligt vägavsnitt där en olycka kan skapa svåra störningar i trafiken. Det exemplifierades vid en lastbilsolycka den 23 april 2008 då trafiken stod still under stora delar av eftermiddagen vilket orsakade en samhällsekonomisk kostnad på 33 miljoner kronor, enligt en schablonmässig beräkning. Troligen var verklig summa större då en sådan oväntad lång störning medför att ytterligare personer får vänta på de som är försenade, att folk missar flyg och så vidare. Sådana här olyckor inträffar i genomsnitt en gång per år i Stockholm.[2]
Den 14 oktober 2005 körde kranbåten Lodbrok in i Essingebron som är en av Essingeledens broar vilket orsakade sprickor och bron fick stängas av under ett antal timmar. Se kollisionen mellan Lodbrok och Essingebron.
Planer
I de planer som återupplivades under 1980-talet så ingick förutom Södra länken planer för en hel ringled, i likhet med motorvägssystemen kring andra större städer i världen, vilket anses vara den effektivaste strukturen för att avlasta en innerstad, samt en ny västlig motorväg, Västerleden. På grund av politiskt motstånd har de övriga projekten skjutits upp men idag är Norra länkens färdigställande planerat och beslutat, arbeten pågår för närvarande (2008) och beräknas vara avslutade år 2011. För resten av ringen, Österleden har en ny förstudie påbörjats och en ny förstudie för den västra motorvägen väntas avslutas med ett beslut om alternativ under 2005. Men även efter dessa projekt så kommer sannolikt Essingeleden att förbli Sveriges mest trafikerade väg och under flera år framåt så kommer Essingeleden att ha sin nuvarande funktion att bära huvuddelen av all trafik mellan Stockholms läns båda länshalvor. Något som redan lett till kraftig köbildning när befolkningen fortsatt att öka och i och med att trängselskatter införts runt innerstaden.
För närvarande (2008) planeras en motorväg väster om Essingeleden, Förbifart Stockholm, som skall leda trafiken huvudsakligen i tunnlar mellan Kungens Kurva i syd via Lovön till Häggvik i norr. Kostnaden för leden beräknas till 25 miljarder kronor i 2006 års prisnivå. Byggstart blir tidigast år 2012 och byggtiden beräknas till minst åtta år[3].
Se även
- Vägtrafik i Stockholm
- Stockholms ringled
- Årstalänken
- Södra länken
- Gröndalsbron
- Essingebron
- Fredhällsbron
- Fredhällstunneln
- Brommagrenen
- Förbifart Stockholm
Fotnoter
- ↑ Vägverket: Förbifart Stockholm – projektet går vidare
- ↑ DN: Trafikolycka på Essingeleden kostade 33 miljoner kronor
- ↑ Vägverket, "Sommarvägen 2008" broschyr till hushåll, sida 14
|
|||||
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Essingeleden
