Södertälje kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Södertälje kommun
Södertälje kommunvapen
Södertälje kommunvapen
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Domsaga Södertälje domsaga
Centralort Södertälje
Södertälje kommun i Stockholms län
Folkmängd
 • Totalt
21:a av 290
84 753 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
167:e av 290
611,45 km²
525,57 km²
85,88 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
33:e av 290
161,2 invånare/km²
Kommunkod 0181
Webbplats www.sodertalje.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


Södertälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.

Innehåll

Administrativ historik

Den nuvarande kommunen är ett resultat av en rad indelningsförändringar som skett från det att 1862 års kommunalförordningar implementerades den 1 januari 1863. Vid detta datum inrättades socknarna som landskommuner och staden fick sitt första stadsfullmäktige.

År 1911 inrättades Järna municipalsamhälle i Överjärna kommun och 1924 Igelsta municipalsamhälle i Östertälje.

År 1946 inkorporerades Västertälje i Södertälje stad.

När 1952 års kommunreform genomfördes lades Ytterenhörna och Överenhörna samman till Enhöna landskommun (då i Södermanlands län), Hölö och Mörkö till Hölö landskommun, Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna till Järna landskommun. Tveta övergick till Östertälje, medan Turinge förblev oförändrad. Taxinge införlivades med Mariefreds stad i Södermanlands län. Södertälje stad påverkades inte av denna reform.

Nästa indelningsreform genomfördes stegvis åren 1963-1971. Det första året lades Östertälje samman med Södertälje. År 1967 överfördes Enhörna till Stockholms län och införlivades med dåvarande Södertälje stad.

När 1971 enhetlig kommuntyp infördes och Södertälje kommun bildades då staden lades samman med Hölö, Järna och Turinge samt Taxinge församling som överfördes från Södermanlands län.

I de västra kommundelarna bedrevs en viss opinionsbildning för utträde ur den nya kommunen. År 1999 kröntes detta med framgång när Nykvarns kommun bildades genom en utbrytning. Se vidare denna.

Kommunvapnet

Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om S:ta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade ankytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.

Historia

Det exakta årtalet när Södertälje Stad (då vid namn Telge) fick sina stadsprivilegier är inte helt klarlagt. Dock är de flesta idag eniga om att detta inte inträffade efter år 1386. Vissa historiker menar dock att stadsprivilegier kan ha utdelats så tidigt som år 1000. Det första årtalet som i skrift förknippas med staden är dock år 829, då missionären Ansgar besökte Birka.

För att bevaka infarten till Södertälje och Mälaren från havet befästes Mörkös norra udde redan under 1200-talet. På 1400-talet uppfördes där ett slott som, tillsammans med stora delar av Sörmlands kust, förstördes av ryssarna under 1700-talet. Hörningsholms slott uppfördes på samma plats i mitten av 1700-talet, och är idag i privat ägo.

Under medeltiden administrerades Telge län från Telge Hus på Slottsholmen, strax utanför nuvarande stadsdelen Brunnsäng i norra Södertälje. Länet omfattade Öknebo, Hölebo och delar av Svartlösa härad. Telge län delades sedan upp mellan Sörmlands- och Stockholms län. Under sent 1400-tal förlorade Telge Hus mycket av sin betydelse, och övergavs därför. Under tidigt 1500-tal beskrevs borgen som ”omkullfallen”.

Det första kända namnet på Södertälje var Tælgia eller Tælga (andra stavningsvarianter: Tcelghia, Tcelge). Vissa anser att detta namn härstammar från ett fornsamiskt ord för ”näs eller landtunga mellan två vattendrag”. Andra menar att förklaringen ligger i ordet ”Tälja”. I Södertäljes fall menar man alltså de smala vikarna mellan Östersjön, Mälaren och själva staden. Namnets stavning moderniserades senare, och staden kom att kallas för ”Telge”. Detta namn användes ända fram till år 1622, då man lade till ordet ”söder” för att skilja staden från Norrtälje, 11 mil nordost om staden. I och med stavningsreformen som genomfördes under 1900-talets början ändrades återigen stavningen från Södertelge till Södertälje. Namnet ”Telge”/”Tälje” lever dock kvar, och är idag namnet på flera platser och företag i staden. Däribland finns Telgekoncernen, stadsdelen Tälje och det före detta Täljegymnasiet.

Från början använde Södertälje S:t Olof i sitt sigill. Vid 1600-talets början kändes han dock en aning omodern, och man valde då att leta efter andra potentiella kandidater till att vara stadens skyddshelgon. Valet föll på Sankta Ragnhild – troligtvis mycket beroende på Sankta Ragnhilds kyrka, som ligger på Stortorget.

På tidigt 1700-tal drabbades hela området runt Södertälje av pesten, samt involverades i det stora nordiska kriget. De ryska trupperna som slog läger vid Igelstaviken brände ner en tredjedel av staden. Detta skedde även längs stora delar av ostkusten, och drabbade därför även många av de mindre orter som idag införlivats med Södertälje.

Gamla Hörningsholms slott, såsom det skall ha sett ut innan det förstördes av ryssarna på 1700-talet

1809 invigdes den ”nya” Södertälje kanal, och för första gången på över 1000 år var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren öppen och farbar. Dock hade flera försök att åter öppna vattenvägen gjorts sedan vikingatiden. Under 1400-talet lät Engelbrekt Engelbrektsson göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva i kanalen. Arbetet avslutades dock inte. Karl XI återupptog arbetet, och byggde en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Igelstaviken. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på sina håll. Framför allt delen mellan Scanias huvudkontor och Pershagen där vattenvägen i stort sett fortfarande är öppen. Det var slutligen under Erik Nordewalls ledning mellan åren 1806 och 1809 som kanalen fick en sluss, och blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön. Detta var speciellt viktigt för de mindre orterna runt Södertälje, då den nuvarande kommunen har ”kust” mot såväl Mälaren som Östersjön.

Under tidigt 1900-tal hade kanalen återigen blivit alldeles för smal och slingrig för dåtidens moderna fartyg. Under 1920-talet grävdes kanalen återigen om, och utrustades då även med en ny sluss. Slussen, som fortfarande är i bruk, är den största i Norden. Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och bottenarbeten i kanalen.

1946 införlivades Västertälje kommun med Södertälje. Området fortsatte att vara en egen kommundel i Södertälje kommun fram till sena 1990-talet. Den del av Södertälje som tidigare tillhört Västertälje består framför allt av stadsdelarna Geneta, Karlhov, Lina hage (vanligtvis endast kallat Lina) och Ronna i de norra och västra delarna av staden. I hela Västertälje bor det omkring 15 000 personer. Västertälje församling är fortfarande en egen församling inom svenska kyrkan.

År 1963 införlivades Östertälje kommun. Igelsta var ett eget municipalsamhälle i Östertälje mellan den 12/12 1924-31/12 1952. Viktigt att tillägga är att Östertälje inte skall förväxlas med Östertälje församling, som omfattar hela den del av Södertälje som ligger öster om kanalen, där Östertälje ingår. I ortens centrala delar ligger kyrkobyggnaden Alla helgons kyrka.

Allt sedan bildandet av Södertälje kommun har flera mindre orter velat bryta sig ur och bilda egna kommuner. Den enda gången detta har genomförts var år 1999, då Nykvarn tillsammans med Turinge och Taxinge bildade Nykvarns kommun. På senare år har även Järna uttryckt intresse för att bryta sig ur Södertälje. Än så länge har dock de kalkyler som gjorts visat på stora ekonomiska merkostnader med att bryta sig ur, då man måste erbjuda en viss kommunal service som idag vanligtvis erbjuds i Södertälje. Nykvarns kommun har dock betonat att de idag har större eget inflytande som egen kommun. Där har man löst det så att man köper vissa tjänster från närliggande kommuner. Bland annat saknar Nykvarn helt gymnasieskola.

Politik

Kommunstyrelsens ordförande är Anders Lago (s).

Orter

Södertälje

Huvudartikel: Södertälje

Maren, Marenplan och Olof Palmes plats i centrala Södertälje

Södertälje är kommunens största ort samt centralort. Det är också den enda av kommunens tätorter som tilldelats stadsprivilegier, vilket skedde någon gång runt år 1000. Inflyttningen till staden började på 600-talet, under Sveriges förhistoriska tid, då landhöjningen hade gjort nuvarande Södertälje kanal så grund att den inte längre var farbar. Då man nu behövde släpa båtarna över det trånga näset med handraft bildades många arbetstillfällen vilket bidrog till inflyttningen.

Under mitten av 1800-talet nådde järnvägen Södertälje, och man började då etablera sig som kurort. Det var även i samband med detta som Södertälje började kallas för kringelstaden, då man vid den här tiden började baka så kallade Södertäljekringlor.

Södertälje domineras idag av sjöfarten igenom kanalen, samt sina två storföretag AstraZeneca och Scania och även av Weda/Moraberg med många medelstora företag och stormarknader, som ligger i östra Södertälje. Stadens centrala delar är främst områdena omkring Storgatan, Stortorget, Marenplan, Olof Palmes plats, Saltsjötorget samt Järnagatan.

Östertälje

Huvudartikel: Östertälje

Östertälje var ursprungligen en landsbygdskommun sydöst om Södertälje. På 1960-talet slogs Östertälje kommun ihop med Södertälje kommun. Idag har Östertäljes bebyggelse vuxit ihop med Södertäljes. Gränsen mellan Södertälje och Östertälje går ungefär längs med E4/E20 motorvägen på östra sidan om Södertälje kanal. Östertälje är på den södra sidan. Utanför Östertälje i Gärtuna ligger AstraZenecas andra stora fabrik och forskningscentra. Vid Östetälje finns även Weda / Moraberg industriområde. Ett nytt bostadsområde är planerat öster om Östetälje som ska heta Glasberga sjöstad. Östertälje har en egen järnvägsstation för lokaltåg, s.k. pendeltåg. Strax söder om Östertälje ligger Hall och Håga kriminalvårdsanstalter.

Järna

Huvudartikel: Järna

Kulturhuset i Ytterjärna strax utanför Järna

Från den 8/9 1911 var Järna eget municipalsamhälle i Överjärna kommun. 1952 bildades Järna kommun igenom en sammanläggning av Vårdinge-, Överjärna- och Ytterjärna kommun. Municipalsamhället upphörde nyåret 1956, och nyåret 1971 införlivades Järna med Södertälje kommun.

Näringslivet i Järna domineras av de antroposofiska verksamheterna. Antroposofin fick fäste i Järna så tidigt som 1935, och driver idag allt från vård- och rehabiliteringsanläggningar till kulturcentrum. Den mest kända enskilda verksamheten är kanske Vidarkliniken (sjukhus som behandlar med alternativ medicin), som har avtal med flera svenska landsting.

Järna har även gjort sig känt för sin biodynamiska odling och försäljning av s.k. Saltåbröd, samt det kulturella centrumet Kulturhuset i Ytterjärna.

De antroposofiska verksamheterna sysselsätter nästan 2000 personer, vilket till och med gör dem större än Lantmännen AXA, och dess dotterbolag Kungsörnen vars huvudkontor ligger i Järna. Idag finns det även ett flertal golfbanor runt Järna, till exempel Kallfors GK och Järna GK.

Pershagen

Huvudartikel: Pershagen

Tätort tillhörande Södertäljes postort, vilken vanligtvis anses vara en villastadsdel. I Pershagen ligger järnvägsstationen Södertälje Syd som i dagsläget är den enda fjärrtågsstationen i kommunen.

Bebyggelsen domineras av villor, och prisnivån på dessa har under de senaste årtiondena legat väl över andra områden i staden. Det bedrivs nästan ingen näringsverksamhet i Pershagen, vilket gör att de flesta av invånarna i orten pendlar till centrala Södertälje. Till Pershagen går det flera olika stadsbussar. Där finns även ett stadsdelscentrum med restaurang, matbutik, solarium, presentbutik och liknande. Dessutom har man ett mindre Pershagens kapell.

Hölö

Huvudartikel: Hölö

Hölö ligger längsmed Nyköpingsbanan och var en egen kommun fram till 1971, då den införlivades med Södertälje. Dåvarande Hölö kommun omfattade ett större landområde invid Himmerfjärdens västra strand. Bland annat införlivades Mörkö kommun med Hölö år 1952.

P.g.a. närheten till Vagnhärad, Järna och Södertälje är serviceutbudet i Hölö begränsat. I Hölö finns dock bland annat högstadieskola och ett antal butiker. Dessutom finns en mindre idrottsplats med fotbollsplaner, löparspår och en mindre idrottshall bunden till skolan. Kommunikationerna består av busstrafik till Södertälje. Dock har det länge diskuterats om Hölö skall få en lokaltågslinje till Södertälje via Järna.

Mölnbo

Huvudartikel: Mölnbo

Mölnbo är ett mindre samhälle i Vårdinge i kommunens sydvästligaste delar. På orten finns det ett mycket begränsat serviceutbud. Bland annat finns det en matbutik och ett bibliotek. I dagsläget är Mölnbo kanske mest känt för sin årliga filmfestival som hålls i Mölnbo Bio. Mölnbo är beläget längs Västra stambanan, och har en egen lokaltågsstation där lokaltågen mellan Södertäljes centralstation och Gnesta gör uppehåll.

Enhörna

Huvudartikel: Enhörna

Enhörna är ett vanligt samlingsnamn för flera orter på Enhörnalandet. Enhörnalandet sammanfaller med Enhörna församling, och Enhörna kommundel i Södertälje kommun. Enhörna kommundel bildades år 1967, när Enhörna kommun gick upp i Södertälje. Kommunen Enhörna bildades i sin tur igenom en sammanslagning av Ytter- och Överenhörna år 1952.

På Enhörnalandet ligger tätorterna Vattubrinken, Sandviken och Ekeby. Ekeby brukar anses vara Enhörnas centralort, eftersom huvuddelen av servicen finns där. Byarna Tuna, Stjärna och Aska samt Nöttesta ligger också i Enhörna.

Demografi

Under 2007 registrerades 1268 flyktingar med uppehållstillstånd i Södertälje (som väntas öka till 2000 flyktingar under 2008), samtidigt som 1126 asylsökande finns skrivna på adresser i kommunen. I förhållande till kommunens storlek är det mer än någon annan kommun.[2]

Andelen personer med utländsk bakgrund i Södertälje kommun uppgick i slutet av år 2007 till 40 procent [3]

Medelfolkmängd i Södertälje kommun
År Invånare
1970
  
74 409
1975
  
77 811
1980
  
79 771
1985
  
79 642
1990
  
81 674
1995
  
82 178
2000*
  
77 308
2005
  
80 533
2007
  
82 717
Källa: BE Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007. *=Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun


Referenser

  1. ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_812111.svd
  3. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=UtlSvBakgTotNK&innehall=UtlSvBakg&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O

Externa länkar


Personliga verktyg