Hölebo härad
Från Rilpedia
Foto:Laserpekare
Hölebo härad var ett historiskt härad i östra Södermanland. Häradet var Södermanlands läns nordostligaste härad och omfattade den södra delen av nuvarande Södertälje kommun och hela nuvarande Trosa kommun. Det är idag delat mellan Stockholms län och Södermanlands län. Häradets område inneslöt Trosa stad som dock inte omfattades av dess jurisdiktion. Häradet saknade köpingar och municipalsamhällen, men största tätorten är idag Vagnhärad belägen 32 km söder om Södertälje och 41 km nordost om Nyköping. Den totala arealen mätte knappt 357 km² och befolkningen uppgick år 1928 till 6 209 invånare, vilket idag ökat till knappt 10 000 invånare. Till detta tillkommer de 4 600 invånare som idag bor i Trosa stad. Hölebo härad ingick i Nyköpings domsaga och fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1914. I samband med kommunalreformen år 1971 införlivades Hölö kommun, där också Mörkö ingått sedan kommunalreformen år 1952, i Södertälje kommun. Resterande delar gick upp i Nyköpings kommun. År 1992 delades denna kommun i tre delar och bl.a. Trosa kommun bildades.
Hölebo härad var beläget vid Östersjön och inloppet till Himmerfjärden och Södertälje kanal. Häradsområdets fastlandsdel har odlade slättbygder främst kring Kyrksjön vid Hölö kyrka samt kring Trosaån. Bergs- och skogsbygder ligger dels i väster kring sjöarna Långsjön och Sillen, dels sydväst om havsviken Hållsviken. Häradsområdets kust är bergig och djupt inskuren av vikar och kantas av skärgård och fjärdar. Till Hölebo härad hörde även Mörkö, utom dess nordligaste del Dåderön. Vidare ligger ett mindre område av Näslandet på Södertörn inom området. I norr gränsade häradet mot Öknebo härad och i nordost mot Svartlösa härad. I öster ligger Sotholms härad, i sydväst Rönö härad och i väster Daga härad.
Historik
Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Namnet skrevs år 1362 skrevs Hylbohundare, vilket är en genitivform av hølbo(a)r i betydelsen de som bor i Höle. Höle är i sin tur ett sydsvenskt dialektalt ord av fornsvenskans hyl med betydelsen djup göl i sjö eller å. Häradets tingsplats var enligt två dokument från 1400-talet beläget vid Kælslöth d.v.s. Källslöten, vilket torde avse den plats vid Vagnhärads kyrka som år 1495 kallades Nora och pekas ut som densamma, men det är även möjligt att platsen var belägen längre västerut närmare sjön Sillen. Sedermera flyttades dock tingsplatsen in till Trosa, vilket alltså var beläget utanför häradet.
Bygden kring Trosa var en rik sådan redan under järnåldern. Namnet förekommer första gången år 1280 men betecknar då en plats c:a 7 km uppströms. Staden kan beläggas först år 1383. Basen för stadens tillkomst var jordbruket i trakten men också den järnproduktion som förekom i Södermanland vid den här tiden. Under 1500-talet grundades stadens hamn upp och den övergavs för en tid, för att sedan åter igen uppstå under 1600-talet, nu med fisket som bas. Trosa har förblivit en av landets minsta städer, även om närheten till Stockholm och järnvägsförbindelserna från Vagnhärad i modern tid har medfört ett hårt befolkningstryck.
I området längs sörmlandskusten är det tätt mellan godsen och bland de större herresätena i Hölebo härad märks bl.a. Hörningsholms slott på gränsen mot Öknebo härad tillhörande familjen Bonde, Tureholms slott som tidigare tillhört samma släkt, Åda säteri som idag är golfbana, Örboholms gård osamt Erikslunds gård. Mest imponerande är ändå Tullgarns slott i Hölö socken norr om Trosa. Det ursprungliga slottet uppfördes av Karl Sture i slutet av 1500-talet. I mitten av 1600-talet bestod det av en större huvudbyggnad i tre våningar med två runda och ett fyrkantigt torn. Från huvudbyggnaden fanns det två flyglar. Dessa anslöt sedan till ytterligare en byggnad, vilket medförde att det bildades en borggård i mitten. Slottets första säkert kända ägare var Tord Köriksson (Bonde) och hans son riddaren Knut Bonde. Han gav det i morgongåva till sin fru Margareta Karlsdotter (Sparre). Det nuvarande slottet fick sitt utseende under en omfattande restaurering som skedde mellan åren 1719-27 på uppdrag av greve Magnus Julius De la Gardie.
Socknar
Hölebo härad omfattade fyra socknar.
I nuvarande Södertälje kommun:
I nuvarande Trosa kommun:
Källor och litteratur
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 10, 1928
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-03-23, kl. 09:39
- Svenska Turistföreningens Årsskrift 1927, 2009-03-23, kl. 09:43
- CyberCity: Trosa historia, 2009-03-23, kl. 10:03
- Nationalencyklopedin
- C.M. Rosenberg; Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige, 1882-1883
- Georgii, Carl Fredrik (1715-1795); Dissertationis academicae, de territorio Hoeleboënsi Sudermanniae, pars prima quam ... praeside, mag. Carol. Fred. Georgii, ... Publicae bonorum disquisitioni sistit ... Laurentius Dan. Brannius Sudermannus. In auditor. Carolin. maj. ad diem XX. Maji. MDCCLXIX. Horis ante meridiem, consvetis, (Utmärkt historisk avhandling på latin), Uppsala, 1769, (Ncacz Hölebo - Hist Sv Lokalhist: Hölebo härad, LIBRIS-id 2057118
- Cronquist, Albert Werner (1846-1910); Berättelse om Södermanlands läns råämnesundersökning - 2, Rönö och Hölebo härader, Kullbergs, Nyköping, 1882, LIBRIS-id 1982262
 |
||
|
Daga | Hölebo | Jönåker | Oppunda | Rönö | Selebo | Sotholm | Svartlösa | Villåttinge | Västerrekarne | Åker | Öknebo | Österrekarne |
