Västerrekarne härad

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Västerrekarne härad i Södermanlands län
Stora Sundby slott
Ur: Svenska Familj-Journalen 1872
Torshälla ur Svecia Antiqua et Hodierna
Tecknat av:Erik Dahlbergh (1625-1703)

Västerrekarne härad var ett historiskt härad i nordvästra Södermanland. Häradet utgjorde den västra delen av nuvarande Eskilstuna kommun vilken är en del av Södermanlands län. Det angränsade mot två städer - Eskilstuna och Torshälla - som dock inte omfattades av dess jurisdiktion, men saknade i övrigt köpingar och municipalsamhällen. Delar av häradets område utgör idag delar av tätorterna Eskilstuna och Torshälla, men största tätort i övrigt är numera Hällbybrunn belägen c:a 5 km väster om Eskilstuna centrum. Den totala arealen mätte 374 km², vilket år 1934 fördelade sig på knappt 126 km² åker och drygt 186 km² skog. Befolkningen uppgick samma år till 8 847 invånare, vilket idag stigit till dryga 10 000 invånare. Västerrekarne härad var en del av Livgedingets domsaga och Rekarne fögderi, men utgjorde t.o.m. år 1880 ett eget tingslag.

Västerrekarne härad omfattade Södermanlands läns nordvästligaste del och låg i huvudsak mellan östra Hjälmaren och västra Mälaren. Området består till övervägande del av kuperad slättbygd, som i öster är en mer tättbebyggd del av Mälarslätten som längre mot sydväst övergår i skogs- och jordbruksbygd längs Hjälmarens norra strand. I öster begränsas häradsområdet av Eskilstuna samt Torshälla städer och av Eskilstunaån som i söder övergår i Hyndevadsström. Häradsområdet genomkorsas i nord-sydlig riktning av rullstensåsar, av vilka Köpingsåsen i väster bildar en brygga över Hjälmarsund till häradets söder om Hjälmaren belägna skogstrakter i Öja socken. Hjälmare kanal går genom västra delen av Västerrekarne. I väster gränsade Västerrekarne härad mot Åkerbo härad och i norr mot Snevringe härad vilka båda var belägna i Västmanlands län, i sydväst och söder mot Oppunda härad samt i sydost och öster mot Österrekarne härad.

Historia

Omkring år 1350 infördes den nuvarande häradsindelningen i landskapet Södermanland och ersatte därmed de tidigare hundare som vilade på förhistoriska anor. Österrekarne härad var ursprungligen en del av folklandet Rekarne som också utgjorde Svealands äldsta kända stift. År 1167 skrevs namnet som Reic, vilket i bestämd form utvecklades till Rekarne. Betydelsen kommer av ett fornsvenskt ord för linje, rand, strimma eller något som sträcker sig. Det kan stå för väg och kan därmed ha åsyftat Kjulaåsen eller Tumboåsen. År 1291 omnämndes folklandets västra del som Wæsterrek, d.v.s. det västra Rek. Häradets medeltida tingsplats låg i Tumbo där kyrkbyn under medeltiden kallades för Tuna, vilket antyder att här också låg en marknadsplats. Platsen var belägen vid en viktig kommunikationsled mellan Södermanland och de norra Mälardalslandskapen och spår finns av bebyggelse från bronsåldern och framåt. Flera stora gravfält, runstenar och fornborgar pekar också på platsens betydelse. Under 1700-talet flyttades tingsplatsen till tingsgården i Eskilstuna, som alltså låg utanför häradet.

Innan Eskilstuna utvecklades till en stor industristad under 1600-talet och framåt utgjorde Torshälla Rekarnebygdens gamla centralort. Staden erhöll sina stadsprivilegier så tidigt som år 1317, vilket gör den till en av rikets äldsta städer. Platsen var, i likhet med Strängnäs, tidigare en hednisk kultplats och namnet kommer av Tors harg med betydelsen Tors offerplats, vilken troligtvis varit belägen på berget där kyrkan sedermera skulle komma att uppföras. Här låg under 1200- och 1300-talen eventuellt också en försvarsanläggning i form av en borg. Då landhöjningen gjort området kring Eskilstuna svårtillgängligt från Mälaren kom Torshälla att inneha ledarplatsen som den viktigaste staden i nordvästra Södermanland och även för södra Bergslagen, och det var inte förrän staden brann år 1798 som systerstaden på allvar drog ifrån. Staden bär fortfarande spår av ett medeltida gatunät och bebyggelsen kring Eskilstunaån är ålderdomlig. Även Torshälla kom att utvecklas som industristad, framförallt med järnbruket Nyby bruk som anlades år 1829. I övrigt präglades Västerrekarne härad av jordbruksnäringar.

Häradets största tätort Hällbybrunn utvecklades som brunnsort från slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Orten är belägen på ömse sidor av den branta Strömsholmsåsen (Tumboåsen) och genomkorsas av såväl E20 och Svealandsbanan som dock numera inte gör något uppehåll här. I häradets västligaste del löper Hjälmare kanal som grävdes under början av 1600-talet för att förbinda sjön Hjälmaren med Arbogaån och därmed Mälaren. Parallellt med denna löper på höga pyloner den s.k. kalklinbanan mellan kalkbrottet vid sjön Öljaren och staden Köping. Linbanan som utgör ett markant inslag i landskapet och som även löper över sjön Hjälmaren uppfördes under början av 1940-talet. Bland övriga byggnadsverk i Västerrekarne härad märks, förutom den välbevarade 1100-talskyrkan i Tumbo, även det märkliga Stora Sundby slott utfört i gammalnormandisk stil. Slottet härrör från 1300-talet men fick sin nuvarande utformning i mitten av 1800-talet.

Socknar

Västerrekarne härad omfattade sju socknar.

Källor och litteratur



  • Beskrifning till kartan öfver Vester-Rekarne härad - upprättad i Rikets allmänna kartverk år 1901 - häradet kartlagdt år 1898 Rikets allmänna kartverk, Stockholm, 1903, BURK-nummer 1473502
  • Amilon, J.A.; Förare vid Sveriges häradsallmänningsförbunds exkursion å Väster-Rekarne och Åkerbo häradsallmänningar den 13 och 14 juni 1928, Sveriges Häradsallmänningsförbund, Stockholm, 1928, LIBRIS-id 2718263



 

Härader i Södermanland

Södermanlands vapen

Daga | Hölebo | Jönåker | Oppunda | Rönö | Selebo | Sotholm | Svartlösa | Villåttinge | Västerrekarne | Åker | Öknebo | Österrekarne

Personliga verktyg
På andra språk