Trosa kommun
Från Rilpedia
Trosa kommun | |
Trosa kommunvapen |
|
Län | Södermanlands län |
Landskap | Södermanland |
Domsaga | Nyköpings domsaga |
Centralort | Trosa |
Folkmängd • Totalt |
198:e av 290 11 362 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
248:e av 290 218,67 km² 210,99 km² 7,68 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
89:e av 290 53,8 invånare/km² |
Kommunkod | 0488 |
Webbplats | www.trosa.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Trosa kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Trosa.
Innehåll |
Administrativ historik
Socknarna Trosa och Vagnhärad slog 1925 samman till Trosa-Vagnhärads landskommun. Vid kommunreformen 1952 lades denna samman med Västerljung och den nya enheten fick namnet Vagnhärad. Trosa stad (som 1971 blev Trosa kommun) och Vagnhärad införlivades båda i Nyköpings kommun år 1974. År 1992 delades Nyköpings kommun i tre delar varvid nuvarande Trosa kommun bildades.
Kommunvapnet
Trosa kommunvapen fastställdes 1934 för Trosa stad och går tillbaka på ett sigill från 1600-talet. Båten anses syfta på strömmingsfiske. När Trosa år 1974 uppgick i Nyköpings kommun kom vapnet ur bruk. När nya Trosa kommun bildades 1992 registrerade det gamla stadsvapnet hos PRV för den nya kommunen. Även det i kommunen ingående Vagnhärad hade åren 1955-1973 ett vapen.
Församlingar
Trosa tillhör Södertälje kontrakt. Trosa kommun består av de tre församlingarna Trosa stadsförsamling, Trosa-Vagnhärads församling och Västerljungs församling.
Historia
Området kring Trosa är rikt på fornlämningar i form av runstenar. Berömd är också en guldskatt som grävdes upp ur jorden vid Tuna by i Västerljung 1774. Guldskatten, som brukar kallas Tureholmsskatten, vägde hela 12 kg och är den största skatt som hittats i landet. Guldskattens främsta föremål är en halsring och beslag. De förvaras numer i Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Guldskatten är från folkvandringstiden, alltså 400 - 550 e Kr.
Trosa är känt som stad sedan 1300-talet och är därmed en av Sveriges äldsta städer. Redan i början av 1400-talet var Trosa en betydande handelsplats och stadsprivilegium erhölls av kung Karl Knutsson (Bonde) 1454. Eftersom landskapet runt ån är flackt, har landhöjningen resulterat i att havet dragit sig tillbaka och landarealen ökat. Vid 1600-talets början flyttades centralorten från Trosa landskyrka till den nuvarande åmynningen.
Liksom många andra städer längs Östersjökusten blev Trosa utsatt för rysshärjningarna. Staden brändes ner i grunden av den ryska vedergällningsflottan 1719. Dock skonades Trosa stadsförsamlings kyrka.
Kyrkor
Inom kommunen finns fyra kyrkor: Trosa kyrka, Trosa lands kyrka, Vagnhärads kyrka samt Västerljungs kyrka. Trosa kyrka uppfördes i början av 1700-talet i karolinerstil och är en av Strängnäs stifts få 1700-talskyrkor. Trosa landsförsamlings kyrka började uppföras under 1200-talet. Vagnhärads kyrka har ett dominerande läge på en kulle. Kyrkan påbörjades under 1200-talets slut. Dopfunten är från 1000-talets senare del. Västerljungs kyrka härstammar från medeltiden. På kyrkogården finns ett pyramidformat gravmonument över riksgreven Walther von Hallwyl ritat av Isak Gustav Classon. Även den kände polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld har sin grav på Västerljungs kyrkogård.
Kultur
Staden har genom åren attraherat konstnärer och författare. Mest kända av dessa är konstnären Reinhold Ljunggren, som bodde och verkade i Trosa under drygt trettio års tid. Författaren och stockholmsskildraren Erik Asklund hade sin sommarbostad på en av öarna i Trosa skärgård och Gunnar Ekelöf tillbringade en tid i Trosa. Sven Delblanc är uppvuxen i Trosa. Delblanc blev känd för en bredare publik genom TV-serien "Hedebyborna", vilken bygger på några av hans romaner. Albert Engströms historier från Trosa stadshotell är också välkända. Skalden Vitalis, som egentligen hette Erik Sjöberg (1794-1828), är född i Trosa.
Handel och ekonomi
Under århundraden var fisket huvudnäringen för Trosas invånare. Skärborgare kallades de fiskare som under sommarfisket levde i små byar ute på skären. Vintrarna tillbringades i staden. I slutet av 1800-talet började skärborgarlivet upphöra och staden började få ett gediget rykte som sommarstad och badort. Den nya tiden manifesterades genom bygget av ett Societetshus. Här samlades sommargästerna och här hölls fester, baler och maskerader. Ett varmbadhus för bastubad och medicinska bad uppfördes även vid denna tid. I Trosa kommun finns idag ett antal industrier etablerade. De största är Camfil (utvecklar och tillverkar luft- och filtreringsutrustningar), Bosch Rexroth (tillverkningen består till största delen av olika typer av cylindrar och ventiler) och Trosa Tryckeri.
Medelinkomsten 2001 var 259 555 kr för män och 172 945 kr för kvinnor (medelvärde 216 267 kr). Kommunens totala skatteintäkter för år 2003 var 343 miljoner kronor. Skattesatsen var 2003 30,4%. Trosa tillhör de kommuner i Sverige med störst andel arbetande bland befolkningen i åldern 16 - 65 år (78%). Många av Trosas invånare arbetar i de större (närbelägna) städerna Nyköping och Södertälje.
Kommunikation
Tåg förbinder Vagnhärad med Nyköping och Norrköping söderut, och Södertälje och Stockholm norrut. Bussförbindelser finns med Nyköping och Södertälje. Motorvägen på E4 passerar genom kommunen strax utanför Vagnhärad. Restiden med tåg från Vagnhärad till Stockholm är drygt 45 minuter. Med bil tar det cirka 40 minuter. Avståndet från Trosa till Stockholm är 70 km, till Södertälje 38 km och till Nyköping 45 km.
Turism
Trosa är ett populärt turistmål, speciellt på sommaren. Till detta bidrar det pittoreska läget längs Trosaån med dess åpromenad samt den låga trähusbebyggelsen. Trafiken i Trosa hamn är livlig. Trosa skärgård besöks i stor omfattning av båtfolket.
Runt Trosa har många fritidsområden vuxit upp. Fritidshusen omvandlas ofta successivt till hus för permanentboende.
Trosa kallas skämtsamt "Världens ände". Ursprunget till denna beteckning är omtvistat.
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
|