Gnesta kommun
Från Rilpedia
Gnesta kommun | |
Gnesta kommunvapen |
|
Län | Södermanlands län |
Landskap | Södermanland |
Domsaga | Nyköpings domsaga |
Centralort | Gnesta |
Folkmängd • Totalt |
219:e av 290 10 179 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
178:e av 290 540,40 km² 462,66 km² 77,74 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
168:e av 290 22 invånare/km² |
Kommunkod | 0461 |
Webbplats | www.gnesta.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Gnesta kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Gnesta.
Innehåll |
Administrativ historik
Området för Gnesta kommun bestod sedan tillkomsten av kommuner 1863 av sju landskommuner och det 1883 inrättade municipalsamhället Gnesta. År 1941 lades två av dem samman då Gåsinge och Dillnäs bildade Gåsinge-Dillnäs (även församlingarna lades samman). Kommunen Gåsinge-Dillnäs blev kortvarig för vid kommunreformen 1952 lades den samman med Björnlunda och Gryt till storkommunen Daga. Samtidigt bildades Tystberga (av Torsåker och fem andra kommuner) samt Gnesta (av Frustuna och Kattnäs). År 1955 ombildades Gnesta till köping varvid municipalsamhället upplöstes. År 1971 sammanlades Tystberga med nybildade Nyköpings kommun. År 1974 fördes även Daga och Gnesta till Nyköping. Den 1 januari 1992 delades Nyköpings kommun i tre delar, då Trosa kommun och Gnesta kommun bildades. Kommunen består av de områden som 1970 utgjorde Gnesta köping, Daga landskommun och Torsåkers församling i Tystberga landskommun.
Kommunvapnet
Blasonering: I grönt fält en björk av guld.
1957 fastställdes ett vapen för Gnesta köping (av annat utförande). När nya Gnesta kommun bildades 1992 hade man arbetat fram ett helt nytt vapen byggt på ett motiv ur Daga häradssigill, som innehöll en björkkvist. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV samma år.
Orter
Församlingar
Vänorter
Politisk historia
2006-2010 Gnesta styrs sedan valet 2006 av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under den rikstäckande benämningen Alliansen. Oppositionen består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Mandatfödelning: (s) 11, (m) 8, (c) 4, (mp) 3, (fp) 2, (kd) 2, (v) 1.
2002-2006 Under mandatperioden styrdes kommunen först av en sorts koalition mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. 2005 bröt partierna sitt samarbete och de borgerliga partierna slog sig samman med Vänsterdemokraterna, en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Vågmästarpartiet Miljöpartiet ställdes utanför samarbetena. Mandatfödelning: (s) 12, (m) 5, (c) 4, (fp) 3, (kd) (2), (mp) 2, (v) 2.
1998-2002 Under mandatperioden styrdes kommunen av de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet och Gnestapartiet. Mandatfödelning: (s) 10, (m) 7, (c) 5, (fp) 2, (kd) (2), (mp) 2, (v) 2, (gnp) 1.
1994-1998
1991-1994
Partier
Socialdemokraterna
Moderaterna
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet Lokalföreningen har varit verksam ända sedan kommunen bildades 1992. Tidigare del av Miljöpartiet i Östra sörmland. I valet 2006 fick partiet 8,91% vilket är den 4:e högsta siffran i landet för Miljöpartiet. Slogs endast av Kalix, Lund och Stockholm. I riksdagsvalet hamnade Gnesta på 6:e plats.
Västerpartiet
Vänsterdemokraterna Utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Bildat i mars 2004. Stod nära Vägval Vänster. Alla Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamöter i Gnesta lämnade moderpartiet och bildade ett nytt parti. De behöll sina platser i fullmäktige. Kort efter återbildades en lokal vänterpartiavdelning i Gnesta. Först efter valet 2006 återkom Vänsterpartiet i de kommunala församlingarna. Vänsterdemokraterna
Gnestapartiet Lokalt parti vars verksamhet numera synes upphört. Kom ursprungligen ur Ny demokrati och dess framgångar i valet 1991 men bytte namn i samband med splittringarna inom moderpartiet. Gnestapartiet.
Gnesta fria lista
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
|