Stockholms kommun

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Ytterstaden)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Stockholms kommun
Stockholms stadsvapen
Stockholms stadsvapen
Län Stockholms län
Landskap Uppland och Södermanland
Domsaga Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort) och Södertörns domsaga (Söderort)
Centralort Stockholm
Stockholms kommun i Stockholms län
Folkmängd
 • Totalt
1:a av 290
814 418 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
252:a av 290
209,12 km²
188,06 km²
21,06 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
1:a av 290
4 330,6 invånare/km²
Kommunkod 0180
Webbplats www.stockholm.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]
Stockholms södra infart, Södertäljevägen (E4/E20)

Stockholms kommun, eller Stockholms stad, är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm, som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland. Den utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Innehåll

Administrativ historik

Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de ca 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamling. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Dock inkorporerades Kungliga Djurgården i Stockholm först 1868. Det finns däremot ingen uppgift att Djurgården dessförinnan skulle ha tillhört någon annan kommun eller själv utgjort en sådan. Således kan Djurgården ha utgjort ett kommunfritt område, möjligen Sveriges enda.

Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande kommuner eller kommundelar såsom Bromma, Brännkyrka, Solna, Nacka m.fl. Detta ledde till att Brännkyrka kommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913, varvid de inom Brännkyrka belägna municipalsamhällena Liljeholmen och Örby upplöstes. Tre år senare var det dags för Bromma landskommun med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna socknar fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga landskommun med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby (från Nacka 1930), Skärholmen (från Huddinge 1963) samt Hansta (från Sollentuna omkring 1980).

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommun eller stad?

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för det officiella Stockholms kommun i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel juridik, måste dock den officiella benämningen Stockholms kommun, vilket också är namnet på valkretsen, användas.

Stadsvapnet

Huvudartikel: Stockholms stadsvapen

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld. Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron S:t Erik. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t först år 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i PRV år 1974. Bilden intill är en annan tolkning av blasoneringen.

Indelning

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.

Stadsdelsområden

Stockholms stadsdelsområden sedan 1 januari 2007.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

Stockholms stad är från och med 1 januari 2007 indelad i följande stadsdelsområden:

Församlingar

Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende. Kommunens område utgör 28 församlingar (de icke-territoriella oräknade). I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan i Söderort och Västerort en församling normalt består av flera stadsdelar. Bland tidigare indelningenheter kan nämnas de s k rotarna som fanns mellan 1879 och 1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.

Valkretsar

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets kallad "Stockholms kommun". Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

  1. Södermalm–Enskede
  2. Bromma–Kungsholmen
  3. Norrmalm–Östermalm
  4. Östra Söderort
  5. Västra Söderort
  6. Yttre Västerort

Geografi

Georg Biurmans "Charta Öfwer Stockholm" från år 1750 eller 1751

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.

Demografi

Kommunens folkmängd uppgick till 810 120 den 31 december 2008. Av dessa var 48,8 % män och 51,2 % kvinnor. Samma datum år 2007 bodde i Innerstaden 296 323, i Söderort 293 387 och i Västerort 205 453. Den till folkmängden största församlingen är Hägerstens församling (53 204), följt av Spånga församling (50 767) och Farsta församling (47 276). Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer/hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer/hektar) och Katarina församling (193 personer/hektar).

Invånarnas genomsnittliga ålder var 39,3 år, år 2008. 19 % av befolkningen är barn eller unga mellan 0 och 17 år, 66,9 % är i arbetande ålder — mellan 18-64 år — slutligen är 14,1 % 65 år eller äldre. Inte riktigt en tredjedel, 27,7 % av befolkningen, är gifta medan 10,9 % är skilda. Många invånare i Stockholm kommer från andra länder än Sverige. År 2008 hade 28,1 % av befolkningen utländsk bakgrund, alltså två föräldrar födda utanför Sverige. Samtidigt var 21 % av invånarna födda utrikes och 9 % hade utländskt medborgarskap.

Det anmäldes över 173 000 brott i Stockholms kommun år 2007. Därmed utfördes 21 800 brott per hundra tusen invånare samma år. Det gör att Stockholm är Sveriges näst mest brottsdrabbade kommun räknat per invånare, efter Upplands Väsby.[2]

Definitionen av "Andra generationens invandrare" har ändrats 2004 till att omfatta endast dem med båda föräldrarna födda utomlands. Innan dess ansågs man som invandrare om man hade en förälder född utomlands.

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Födda i utlandet
  
21%
Bägge föräldrarna födda i utlandet
  
7%






Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stockholms kommun
År Invånare
1810
  
67 840
1820
  
78 357
1830
  
83 737
1840
  
87 375
1850
  
96 401
1860
  
116 806
1870
  
140 212
1880
  
176 289
1890
  
256 272
1900
  
315 320
1910
  
373 764
1920
  
429 269
1930
  
512 868
1940
  
604 608
1950
  
745 936
1960
  
808 294
1970
  
740 486
1980
  
647 214
1990
  
674 452
2000
  
750 348
2008
  
810 120
Källor: Demografiska databasen Folkmängd 1810–1990 och SCB


Politik

Huvudartikel: Stockholms politik

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet ha den främsta positionen, och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

Sten Nordin är stadens ledande politiker och bär titeln finansborgarråd.

->För valresultaten i Stockholms stad, se Stockholms politik.

Vänorter

Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU.[3]

Se även

Referenser

  1. ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2009 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2009”. Statistiska centralbyrån. 31 mars 2009. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 17 maj 2009. 
  2. BRÅ (2009). Brottsförebyggande rådets Statistikdatabas. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
  3. Stockholms stad, Internationell strategi

Externa länkar


Personliga verktyg