Kommunalråd
Från Rilpedia
Kommunalråd, mer sällan kommunråd, är en förtroendepost och en titel i svenska kommuner. Till skillnad från de flesta kommunpolitiker är kommunalråd hel- eller deltidsarvoderade av kommunen.
Kommunalråden har politiska uppdrag i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder. Majoritetens kommunalråd är oftast ordförande i kommunstyrelsen och ibland i andra nämnder.
Ämbetet infördes under 1900-talet i en allt större utsträckning, särskilt i städerna.
Innehåll |
Antalet kommunalråd
De flesta små kommuner har ett eller två kommunalråd. Det andra kommunalrådet representerar då normalt oppositionen och benämns ibland "oppositionsråd".
I medelstora kommuner finns något fler kommunalråd (utöver kommunstyrelsens ordförande och oppositionsrådet). Dessa väljs ur fullmäktiges majoritet och har ansvar för något delområde i kommunens förvaltning.
Finanskommunalråd
I större kommuner finns det kommunalråd för varje delområde kommunens förvaltning är uppdelad i. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta i dessa fall för finanskommunalråd.
Finns fler kommunalråd utöver det kommunalråd som är kommunstyrelsens ordförande, är de vanligen ordförande i andra nämnder eller leder andra avdelningar av den kommunala nämndorganisationen.
Borgarråd och andra historiska motsvarigheter
I Stockholms kommun kallas kommunalråden borgarråd.
I Helsingborg kallades det som motsvarar kommunalråd (heltidsanställd politiker som föredrar ärenden i kommunstyrelsen eller i nämnd) för kollegieråd under åren 1957-1971. Benämningen har sitt ursprung i att kommunstyrelsen i Helsingborg och i vissa andra städer benämndes stadskollegium.
I Göteborg motsvarades kommunalråden av stadssekreterare fram till år 1966.
Vissa kommuner har återinfört titeln borgmästare, se mer om det i artikeln borgmästare.
