Från Rilpedia

Käthe Kollwitz, född 8 juli 1867 i Königsberg, död 22 april 1945 i Moritzburg, tysk tecknare, grafiker och skulptör. Skildrade med stor medkänsla fattiga och förtryckta. Hennes konst förbjöds av nazisterna. Hon räknas som en av de mest betydelsefulla tyska konstnärerna under 1900-talet.

Kollwitz upplevelser som hustru till en läkare i Berlins fattigkvarter under och efter första världskriget resulterade i hennes bäst kända teckningar, litografier och etsningar, med kvinnornas och barnens lidande som främsta motiv. Hon förlorade sin son i första världskriget vilket påverkade hennes bilder starkt. I Berlinstadsdelen Prenzlauer Berg där Kollwitz verkade finns Käthe-Kollwitz-Platz. I Charlottenburg på Fasanenstrasse 24 granne med Das Literaturhaus ligger Käthe-Kollwitz-Museum [1] som rymmer över 200 av konstnärens arbeten, bl a många självporträtt. Även i Köln finns ett Käthe Kollwitz-museum [2].

Som exempel på hennes grafik kan nämnas sex motiv från Gerhart Hauptmanns pjäs Vävarna (utställda 1898), sviten Bondekrig (1902-1908) och Överkörd (1910); affischerna Aldrig mera krig!, Bröd, Barnen svälter (samtliga 1924); träsnitten Krigscykeln (1922-1923); litografierna Dödscykeln (fullbordad 1936); skulpturerna Far och Mor (1931).

Inuti Neue Wache finns skulpturen Mutter mit totem Sohn.