Europaparlamentsvalet 1999
Från Rilpedia
| Europaparlamentsvalet 1999 | |
 |
|
| Område | Mall:Landsdata EU EU-15 |
|---|---|
| Valdagar | 10 juni 1999 - 13 juni 1999 |
| Mandat | 626 |
| Valmanskår | 288 miljoner |
| Valdeltagande | 49,8 % |
| Valsystem | Proportionellt |
| Föregående | 1996 |
| Nästa | 2004 |
Europaparlamentsvalet 1999 hölls mellan den 10 juni 1999 och 13 juni 1999 i Europeiska unionens (EU) samtliga 15 medlemsstater, med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. Rösterna räknades när vallokalerna hade stängts, men resultatet offentliggjordes inte förrän den 13 och 14 juni så att resultatet från ett land inte skulle påverka väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågick.
Valet handlade om parlamentets 626 mandat. Det var första valet då Finland, Sverige och Österrike röstade samtidigt som övriga medlemsstater i ett Europaparlamentsval. Valresultatet var ovanligt lågt, utom i Belgien och Luxemburg där det är obligatoriskt att rösta. Nästa val hölls i juni 2004.
Valresultatet gav senare upphov till att samarbetet mellan den konservativa partigruppen EPP-ED (Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater) och socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet upphörde. Istället började EPP-ED att samarbeta med Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp (ELDR). EPP-ED återgick till att samarbeta med socialisterna efter valet 2004.
I de flesta medlemsstaterna ägde valet rum söndagen den 13 juni. I Danmark, Nederländerna och Storbritannien hölls valet däremot på torsdagen den 10 juni, medan Irland var ensamt om att hålla valet fredagen den 11 juni.
Generellt innebar valet en stor vinst för de konservativa, i synnerhet för partigruppen EPP-ED.[1] PES, det europeiska socialdemokratiska partiet, förlorade däremot mandat.[1]
Innehåll |
Bakgrund
Finland, Sverige och Österrike hade anslutit sig till EU den 1 januari 1995, ungefär ett halvår efter det ordinarie Europaparlamentsvalet 1994. Detta innebar att länderna fick anordna egna val till parlamentet mitt under den pågående mandatperioden. Valet 1999 blev därför det första valet som samtliga femton EU-länder röstade i samtidigt.
Alla EU-medborgare hade rösträtt i valet, oavsett i vilket land de var folkbokförda. För att förhindra att en väljare hade rösträtt i flera länder var medborgare som var bosatta i ett annat EU-land än sitt hemland tvungna att anmäla sin avsikt att rösta i det andra EU-landet.
Antal mandat som varje medlemsstat förfogade över varierade. Folkrika länder hade fler mandat i parlamentet än de små medlemsstaterna. Flest hade Tyskland med totalt 99 mandat och minst antal hade Luxemburg med totalt sex mandat.
Valrörelsen
Valrörelsen kom att handla om bland annat parlamentarikernas ekonomiska förmåner. Inte främst lönen, utan ledamöternas reseersättningar och pensionsfonden upprörde medborgarna.
Parlamentet hade tidigare samma år visat sitt maktinflytande genom att tvinga kommissionen Santer att avgå efter oegentligheter. Europaparlamentets roll inom unionen hade således stärkts. Valet präglades också av Amsterdamfördraget, som trädde i kraft i maj 1999, det vill säga bara en och en halv månad innan valet. Med Amsterdamfördraget skapade man en så kallad jobbunion.
Även frågan om euron, som hade införts den 1 januari samma år, aktualiserades i flera medlemsstater, i synnerhet de som ännu inte hade infört den gemensamma valutan som elektroniskt betalmedel. I vissa medlemsstater handlade valrörelsen också om det nationella EU-medlemskapet, trots att det egentligen inte var en fråga som låg inom parlamentets befogenheter.
Valet
Valdeltagandet
Valdeltagandet i valet 1999 var rekordlågt med endast 49,8 % av de röstberättigade som röstade. Resultatet följde dock den tidigare utvecklingen, med ett allt lägre deltagande för varje val till Europaparlamentet. Intresset för valet var lågt och fokus hamnade i likhet med tidigare Europaparlamentsval snarare på nationella än europeiska valfrågor.
Högst deltagande hade länderna med obligatoriskt valdeltagande, däribland Belgien och Luxemburg. Luxemburg höll dessutom nationella parlamentsval parallellt med Europaparlamentsvalet. I dessa länder uppgick valdeltagandet till omkring 90 %, medan det var betydligt lägre i övriga länder. I Finland var deltagandet till exempel drygt 30 % och i Storbritannien runt 23 %. Det låga valdeltagandet utgjorde den främsta kritiken mot parlamentets demokratiska legitimitet.
| Mall:Landsdata Belgien BE | Mall:Landsdata Danmark DK | Mall:Landsdata Finland FI | Mall:Landsdata Frankrike FR | Mall:Landsdata Grekland GR | Mall:Landsdata Irland IE | Mall:Landsdata Italien IT | Mall:Landsdata Luxemburg LU | Mall:Landsdata Nederländerna NL | Mall:Landsdata Portugal PT | Mall:Landsdata Spanien ES | Mall:Landsdata Storbritannien GB |  SE |
Mall:Landsdata Tyskland DE |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 91,0 % | 50,5 % | 30,1 % | 47,0 % | 70,3 % | 50,0 % | 71,0 % | 90,0 % | 30,0 % | 40,0 % | 62,0 % | 23,3 % | 38,8 % | 45,0 % |
| Mall:Landsdata Österrike AT | Mall:Landsdata EU EU | ||||||||||||
| 49,0 % | 45,6 % |
Valresultatet
| Stat |
EPP-ED |
PES |
ELDR |
De gröna/EFA |
GUE/NGL |
UEN |
EDD |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Belgien | Belgien | 6 1+1+3+1 |
5 2+3 |
5 2+3 |
7 3+2+2 |
0 - |
0 - |
0 - |
2 2 |
25 4,0 % |
91,0 % |
| Mall:Landsdata Danmark | Danmark | 1 1 |
3 3 |
6 1+5 |
0 - |
1 1 |
1 1 |
4 1+3 |
0 - |
16 2,6 % |
50,5 % |
| Mall:Landsdata Finland | Finland | 5 5 |
3 3 |
5 4+1 |
2 2 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
16 2,6 % |
30,1 % |
| Mall:Landsdata Frankrike | Frankrike | 21 12+9 |
22 22 |
0 - |
9 9 |
11 6+2+3 |
12 12 |
6 6 |
6 5+1 |
87 13,9 % |
47,0 % |
| Mall:Landsdata Grekland | Grekland | 9 9 |
9 9 |
0 - |
0 - |
7 2+3+2 |
0 - |
0 - |
0 - |
25 4,0 % |
70,3 % |
| Mall:Landsdata Irland | Irland | 5 4+1 |
1 1 |
1 1 |
2 2 |
0 - |
6 6 |
0 - |
0 - |
15 2,4 % |
50,0 % |
| Mall:Landsdata Italien | Italien | 34 2+22+2+1+4+1+1+1 |
17 2+15 |
7 6+1 |
2 2 |
6 2+4 |
9 9 |
0 - |
12 4+7+1 |
87 13,9 % |
71,0 % |
| Mall:Landsdata Luxemburg | Luxemburg | 2 2 |
2 2 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
6 1,0 % |
90,0 % |
| Mall:Landsdata Nederländerna | Nederländerna | 9 9 |
6 6 |
8 2+6 |
4 4 |
1 1 |
0 - |
3 1+1+1 |
0 - |
31 5,0 % |
30,0 % |
| Mall:Landsdata Portugal | Portugal | 9 9 |
12 12 |
0 - |
0 - |
2 2 |
2 2 |
0 - |
0 - |
25 4,0 % |
40,0 % |
| Mall:Landsdata Spanien | Spanien | 28 27+1 |
24 24 |
3 2+1 |
4 1+1+1+1 |
4 4 |
0 - |
0 - |
1 1 |
64 10,2 % |
62,0 % |
| Mall:Landsdata Storbritannien | Storbritannien | 37 36+1 |
30 29+1 |
10 10 |
6 2+2+2 |
0 - |
0 - |
3 3 |
1 1 |
87 13,9 % |
23,3 % |
|
Sverige | 7 2+5 |
6 6 |
4 1+3 |
2 2 |
3 3 |
0 - |
0 - |
0 - |
22 3,5 % |
38,8 % |
| Mall:Landsdata Tyskland | Tyskland | 53 43+10 |
33 33 |
0 - |
7 7 |
6 6 |
0 - |
0 - |
0 - |
99 15,8 % |
45,0 % |
| Mall:Landsdata Österrike | Österrike | 7 7 |
7 7 |
0 - |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
5 5 |
21 3,4 % |
49,0 % |
| Mall:Landsdata EU | EU | 233 (37,2 %) |
180 (28,8 %) |
50 (8,0 %) |
48 (7,7 %) |
42 (6,7 %) |
30 (4,8 %) |
16 (2,6 %) |
27 (4,3 %) |
626 100,0 % |
49,8 % |
Efterspel
Valresultatet fick stor betydelse för samarbetet mellan EPP-ED och PES. Istället för att samarbeta med PES valde EPP-ED att inleda ett samarbete med Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp. De två talmän som utsågs under den kommande mandatperioden tillhörde därför EPP-ED respektive ELDR. För liberalernas del var det andra gången som talmannen utsågs av dem.
Totalt sett var valet ett stort misslyckande för socialisterna, som tappade 34 mandat och således blev den andre största gruppen. Liberalerna lyckades väl, liksom de konservativa som ökade antalet mandat med 76 och således blev parlamentets största partigrupp. Valet var även lyckat för de gröna partierna, men ett misslyckande för euroskeptikerna och nationalisterna.
I den svenska delen av Europaparlamentsvalet 1999 var kristdemokraterna och folkpartiet de stora vinnarna. Kristdemokraterna gick från inga till två mandat och folkpartiet från ett till tre mandat.[2] Största förlorare var miljöpartiet, som förlorade två mandat, och socialdemokraterna och centerpartiet, som förlorade ett mandat var.[2]
Se även
Källor
- ↑ 1,0 1,1 ”Europaparlamentet: EP-Veckan : 20-07-99(s)”. Europaparlamentet. http://www.europarl.europa.eu/press/sdp/pointses/en/1999/p990720s.htm. Läst 2008-03-19.
- ↑ 2,0 2,1 ”Valmyndigheten: Slutgiltligt resultat i hela landet”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_99/resultat/cache/00E.S-HELA_RIKET-mandat.html. Läst 2008-03-20.
Externa länkar
|
||||||||||
 |
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
