Europaparlamentsvalet 1995
Från Rilpedia
| Europaparlamentsvalet 1995 | |
 |
|
| Område |  Sverige |
|---|---|
| Valdagar | 17 september 1995 |
| Mandat | 22 |
| Valmanskår | 6,5 miljoner |
| Valdeltagande | 41,6 % |
| Valsystem | Proportionellt |
| Föregående | 1994 |
| Nästa | 1996 |
Europaparlamentsvalet 1995 hölls den 17 september 1995 i Europeiska unionens (EU) nya medlemsstat, Sverige. Sedan 1 januari 1995, då Sverige anslöt unionen, hade Sveriges riksdag utsett landets representanter i Europaparlamentet. Samtidigt som Sverige, anslöt även Finland och Österrike. Dessa länder väntade dock med att hålla val till 1996. Eftersom länderna anslöt mitt emellan två ordinarie parlamentsval, EP-valet 1994 och EP-valet 1999, blev de tvungna att hålla icke-ordinarie val. De parlamentariker som valdes in satt således enbart i fyra - och inte fem - år, till ordinarie valet 1999.
Totalt hade ungefär 6,5 miljoner medborgare rösträtt. Dessa väljare skulle välja 22 svenska ledamöterna till Europaparlamentet. Valdeltagandet låg på 41,6 %, vilket är extremt lågt jämfört med valdeltagandet i riksdagsvalen.
Den största vinnaren i valet var Miljöpartiet, som kammade hem mer än 17 % av rösterna och som således tilldelades 4 av de 22 mandaten. Kristdemokraterna var det enda riksdagspartiet som inte klarade av att komma in i Europaparlamentet. Flest mandat tilldelades Socialdemokraterna, med sina 28 % eller motsvarande 7 mandat.
Valets effekter på Europaparlamentets sammansättning var liten, dels eftersom endast 22 mandat stod på spel, och dels därför att valresultatet till stor del speglade den fördelning som redan fanns i parlamentet, förutom att parlamentets gröna grupp fick avseevärt större procentuell andel i det svenska valet än i valet 1994.
Innehåll |
Bakgrund
1991 ansökte den svenska regeringen om EG-medlemskap.[1] Förhandlingar inleddes mellan Sverige och Europeiska unionen 1993.[1] Samtidigt ansökte även de neutrala länderna Finland och Österrike samt Norge om medlemskap. Samtliga fyra länder höll folkomröstningar 1994. I Finland, Sverige och Österrike röstade en majoritet för medlemskap, medan norrmännen röstade emot.[2] Detta innebar att anslutningsfördraget mellan å ena sidan Finland, Sverige och Österrike och å andra sidan EU började gälla 1 januari 1995.
Eftersom val till Europaparlamentet sker var femte år, och det senaste valet innan ländernas EU-anslutning hade hållits 1994, innebar det att det var drygt fyra år till nästa ordinarie val. Under en övergångsperiod utsåg ländernas nationella parlament de ledamöter som skulle sitta i Europaparlamentet. Medan Finland och Österrike beslöt att hålla extra Europaparlamentsval under 1996, beslutade Sverige att hålla sitt val redan 1995. Valet innebar att de svenska ledamöterna skulle väljas direkt av folket, precis som i ordinarie Europaparlamentsval. Eftersom val i Sverige alltid infaller på en söndag, beslutades att valet skulle hållas söndagen den 17 september 1995.
Valrörelsen
I likhet med andra Europaparlamentsval handlade valrörelsen mer om nationell politik, än om europeisk. Parlamentsvalet blev en andra chans att uttrycka sig för eller emot ett svenskt EU-medlemskap. Detta bidrog delvis till miljöpartiets stora valframgång, då många EU-kritiker i den politiska mittfåran röstade på dem.
Valrörelsen var dock inte särskilt omfattande, jämfört med vid ett val till riksdagen. Detta, tillsammans med okunskapen och oengagemanget i europeisk politik, ledde till det rekordlåga valdeltagandet på 41,6 % - ungefär hälften av vad det brukar vara vid ett riksdagsval.
Valet 1995 hade dock högre valdeltagande än vad det svenska deltagandet var i valen 1999 och 2004.
Valet
Valdeltagandet
| SE |
Mall:Landsdata EU EU | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 41,6 % | 41,6 % |
Valresultatet
| Stat |
EPP |
PES |
ELDR |
De gröna/ERA |
GUE/NGL |
EDA/FE |
EN |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Sverige | 5 5 |
7 7 |
3 2+1 |
4 4 |
3 3 |
0 - |
0 - |
0 - |
22 3,5 % |
41,6 % |
| Mall:Landsdata EU | EU-12 | 167 167 |
210 210 |
50 50 |
44 44 |
29 29 |
53 53 |
19 19 |
32 32 |
604 96,5 % |
56,8 % |
| Mall:Landsdata EU | EU | 172 (27,5 %) |
217 (34,7 %) |
53 (8,5 %) |
48 (7,7 %) |
32 (5,1 %) |
53 (8,5 %) |
19 (3,0 %) |
32 (5,1 %) |
626 100,0 % |
56,4 % |
Efterspel
Valets påverkan på Europaparlamentets politiska sammansättning var liten. Den största skillnaden var att Miljöpartiet och Vänsterpartiet ökade i antal mandat, och att Socialdemokraterna och Kristdemokraterna förlorade mandat. Riksdagen hade tidigare utsett en representant från Miljöpartiet respektive Vänsterpartiet till Europaparlamentet. Efter valet representerades dessa två partier istället av sju ledamöter. Samtidigt förlorade Kristdemokraterna sitt enda mandat och socialdemokraterna minskade med fyra mandat.
Valresultatet hade emellertid ingen större påverkan på europeiskt plan. Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet kvarstod som största partigrupp, med Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) som näst största grupp. Tillsammans behöll de två partigrupperna ett stort maktövertag med sina mer än 60 % av parlamentets mandat. Störst förlorare var Gruppen Europeiska demokratiska alliansen och Gruppen Nationernas Europa, som inte ökade i antal mandat trots att flera ledamöter strömmade till i och med utvidgningen 1995.
Se även
Källor
- ↑ 1,0 1,1 ”Sveriges medlemskap”. EU-upplysningen. http://www.eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Sveriges-medlemskap/. Läst 2008-08-23.
- ↑ ”Folkomröstningar”. EU-upplysningen. http://www.eu-upplysningen.se/Medlemskap-och-historik/Om-medlemslanderna/Medlemsavtal-och-undantag-/Folkomrostningar-/. Läst 2008-08-23.
Externa länkar
|
||||||||||
 |
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
