Europaparlamentsvalet 2009
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behandlar ett pågående skeende. Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt. |
- Artikeln handlar om valet internationellt, för valet i Sverige, se Europaparlamentsvalet i Sverige 2009.
| Europaparlamentsvalet 2009 | |
 |
|
| Område | Mall:Landsdata EU EU-27 |
|---|---|
| Valdagar | 4 juni 2009 - 7 juni 2009 |
| Mandat | 736 |
| Valmanskår | 375 miljoner |
| Valdeltagande | data saknas |
| Valsystem | Proportionellt |
| Föregående | 2007 |
| Nästa | 2014 |
Europaparlamentsvalet 2009 kommer att hållas mellan den 4 juni och 7 juni i Europeiska unionens (EU) samtliga medlemsstater,[1] med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. Rösterna räknas när vallokalerna har stängts, men resultatet offentliggörs inte förrän samtliga medlemsstater har röstat klart så att resultatet från ett land inte påverkar väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågår. Vissa länder planerar att hålla nationella eller lokala val samtidigt som Europaparlamentsvalet. I Estland kommer det att vara möjligt att rösta både via Internet och SMS, vilket gör landet till det första som tillämpar elektronisk röstning i ett Europaparlamentsval.[2][3][4]
Val till Europaparlamentet äger normalt rum var femte år, och valet 2009 kommer att överträffa valet 2004 i antalet röstberättigade eftersom Bulgarien och Rumänien har anslutit unionen sedan dess. Europaparlamentsvalet 2009 blir dessutom världens största transnationella val någonsin med 375 miljoner röstberättigade och det näst största demokratiska valet till ett parlament, efter Indien.
Europaparlamentet beslutade den 17 mars 2009 att satsa totalt 200 miljoner kronor på en kampanj för att få fler medborgare att rösta i valet.[5]
Opinionsundersökningar pekar på att valet 2009 kommer att följa samma trend som tidigare Europaparlamentsval, det vill säga lägre valdeltagande samtidigt som Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED) kommer att förbli den största partigruppen, dock utan egen majoritet.[6][7]
Innehåll |
Bakgrund
Röstberättigande och valdeltagande
Alla som är medborgare i något EU-land har rösträtt i val till Europaparlamentet[källa behövs]. Detta gäller även de som är bosatta i ett annat EU-land är sitt hemland, även om dessa måste anmäla sin avsikt att rösta i ett annat land för att förhindra att en medborgare har rösträtt i flera länder samtidigt.
Antalet röstberättigade uppskattas till ungefär 375 miljoner medborgare, vilket gör valet till det största transnationella valet någonsin och det näst största demokratiska valet någonsin. På grund av att Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i unionen 1 januari 2007 har antalet röstberättigade ökat markant jämfört med valet 2004. Antalet mandat kommer att minskas ner från 785, som är en tillfällig utökning med anledning av de två nämnda ländernas anslutning till EU, till 736.
Tidigare val har präglats av lågt valdeltagande, en trend som har hållit i sig sedan det första Europaparlamentsvalet 1979. Deltagandet skiljer dock stort mellan olika medlemsstater. Belgien och Luxemburg har till exempel röstplikt, vilket innebär att de har ett valdeltagande som vanligtvis överstiger 90 %. På andra sidan återfinns många av öststaterna, med Slovakien i botten på 17 % i valet 2004.
Lissabonfördraget
Ursprungligen avsåg Europeiska rådet att Lissabonfördraget, EU:s nya regelverk, skulle träda i kraft före valet 2009. För att kunna träda i kraft är fördraget dock tvunget att ratificeras, godkännas, i alla medlemsstater. Irland höll, som enda land, en folkomröstning om fördraget och en majoritet röstade nej. Enligt Irlands konstitution är det inte möjligt att ratificera fördraget förrän en folkomröstning hållits med positivt utslag. Därför försenades godkännandet av fördraget. Dessutom har fördraget inte ratificerats fullständigt av Polen, Tjeckien och Tyskland. Om fördraget någonsin träder i kraft kommer detta att ske efter valet.
Lissabonfördraget medför, om det träder i kraft, många ändringar för Europaparlamentet, framför allt kommer det att utvidga dess inflytande vid lagstiftning i de olika medlemsstaterna och ändra mandatfördelningen mellan medlemsstaterna. Det totala antalet mandat skall enligt fördraget vara 751, inklusive talmannen. Parlamentet skall också få medbeslutanderätt inom fler politiska områden och även större makt inom budgetfrågor.
Övervakning av valet
Med anledning av det låga valdeltagande som präglat tidigare Europaparlamentsval har fokus inför valet 2009 främst hamnat på att höja valdeltagandet. Flera olika försök görs för att få fler att rösta i valet. Till exempel de nationella Public service-bolagen, EBU och Margot Wallström, kommissionär med ansvar för institutionella frågor och kommunikationsstrategi, samarbetar tillsammans för att göra valet 2009 så intressant som möjligt för allmänheten. Tidigare har skilda traditioner av valvakeövervakning och det faktum att valet äger rum under flera olika dagar gjort det svårt att locka tittare. Mediekonsortiet hoppas på att lyfta valet 2009 till EU-nivån, i hopp om att göra valet mer intressant och lockande för tittarna.[8] Europaparlamentariker påbörjade också ett initiativ i slutet av 2007 för att göra valet mer intresant för väljarna så att valdeltagandet ökar.
Europaparlamentet har beslutat att satsa ungefär 200 miljoner kronor på en kampanj med syfte att höja valdeltagandet.[5] Den 17 september 2008 sjösatte parlamentet också en egen TV-kanal på Internet, som kallas för EuroparlTV.[9] Syftet med kanalerna är att demokratisera och öppna upp parlamentets arbete för allmänheten, och att öka intresset för EU-politik bland allmänheten. På så sätt hoppas förespråkarna för TV-kanalerna att EU-medborgarna ska bli mer delaktiga i EU-politiken och, i förlängningen, även delta i högre grad i Europaparlamentsvalen.[10] Kritiker menar dock, att kanalen istället riskerar att bli ett sätt för EU:s ledare att föra ut propaganda om unionen.[11]
Valrörelsen
Politiska manifest
Flera av de europeiska partierna har antagit politiska valmanifest under hösten 2008 och våren 2009 inför Europaparlamentsvalet. Manifesten fokuserar främst på hur den finansiella krisen ska lösas och hur framtida kriser ska förhindras. Även miljö, säkerhet, en gemensam migrationspolitik, demokratisering, en fördjupad gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och reformering av EU:s jordbrukspolitik är några av de frågor som tas upp i partiernas valmanifest.
Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet (ELDR) antog sitt manifest den 31 oktober 2008.[12] Den 29 november 2008 antog Europeiska vänsterpartiet sitt valmanifest.[13] Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Europeiska gröna partiet (EGP) antog sina manifest i början av 2009.[14][15] Europeiska folkpartiet antog sitt valmanifest den 30 april 2009 under sin kongress i Warszawa.[16][17]
Syftet med de politiska manifesten är bland annat att det ska bli tydligare politiska alternativ på europeisk nivå.
Libertas
Den 11 december 2008, samma dag som Europeiska rådet sammanträdde för att diskutera bland annat Lissabonfördragets framtid, tillkännagav den irländske mångmiljardären Declan Ganley att hans organisation Libertas, som var aktiv i nej-sidan under folkomröstning om Lissabonfördraget på Irland i juni 2008, kommer att ställa upp i Europaparlamentsvalet 2009.[18] Den 3 mars 2009 registrerades den svenska avdelningen av Libertas som ett politiskt parti hos Valmyndigheten.[19] Partiet har även registretats i flera andra EU-länder och väntas ställa upp med mer än hundra kandidater.[20]
Målet för Libertas är att kunna ställa upp i samtliga av EU:s 27 medlemsstater som ett europeiskt parti.[21] Enligt EU:s regelverk måste ett "europeiskt parti" bland annat finnas representerat i folkvalda församlingar i minst en fjärdedel av EU:s medlemsstater (det vill säga i 7 av de 27 medlemsländerna). Libertas uppgav i sin ansökan om status som europeiskt parti att den estniske parlamentarikern Igor Grazin och den bulgariske parlamentarikern Mincho Hristov stödde organisationen, vilket skulle ha inneburit att Libertas uppfyllde kraven för att bli ett europeiskt parti. Grazin och Hristov förnekade dock att de skulle ha stött Libertas.[22] Libertas drog därför tillbaka sin ansökan och gick därmed miste om ungefär 200 000 euro i bidrag.[23] De nuvarande europeiska partierna bedriver sällan någon enhetlig kampanj, utan istället ligger kampanjansvaret på de nationella medlemspartierna.
EU-motståndare
Runt om i Europa finns också partier och politiska grupper som är motståndare till EU och inte vill att EU-parlamentet ska ges demokratisk legitimitet. I Storbritannien finns no2eu som ställer upp i valet, men som kommer låta sina vunna platser stå tomma. I Sverige driver Kommunistiska Partiet en kampanj för valbojkott.
Opinionsundersökningar
En sammanställning av opinionsundersökningar från 19 olika EU-länder under januari och februari månad 2009 pekar åt att de två stora partigrupperna, Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet (PES) och Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED), behåller majoriteten i parlamentet men försvagas något. Enligt undersökningen skulle EPP-ED gå från 288 till ungefär 265, PES från 217 till ungefär 195 och den liberala gruppen ALDE från 100 till ungefär 95. Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL) får enligt undersökningen ungefär 40 mandat och skulle i så fall bli den fjärde största partigruppen. Den nationalistiska gruppen Unionen för nationernas Europa (UEN) och De gröna/Europeiska fria alliansen (De gröna/EFA) skulle få ungefär 35 mandat var, till skillnad från dagens 44 respektive 43. Det är mer osäkert om Oberoende/Demokrati (IND/DEM) kommer att kunna bestå efter valet, men på grund av det låga valdeltagandet som präglat tidigare val finns det möjlighet för mindre partier, som har väljare som är mer röstbenägna, att få fler mandat.[24] Enligt en annan mätning publicerad 7 april 2009 skulle EPP-ED förbli den största partigruppen och tillsammans med PES behålla majoriteten i parlamentet.[25]
| Datum |
EPP-ED |
PES |
ALDE |
De gröna/EFA |
GUE/NGL |
UEN |
EC (ny) |
IND/DEM |
NI |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009-02-24[26] | 235 235 |
200 200 |
90 90 |
35 35 |
40 40 |
25 25 |
40 40 |
0 - |
71 71 |
| 2009-04-07[27] | 249 249 |
209 209 |
87 87 |
39 39 |
48 48 |
0 - |
58 58 |
0 (17; ej tillräckligt) |
46 29+17 |
| 2009-04-23[28] | 251 251 |
211 211 |
85 85 |
38 38 |
46 46 |
0 - |
64 64 |
0 (18; ej tillräckligt) |
47 29+18 |
| 2009-05-07[29] | 249 249 |
211 211 |
84 84 |
40 40 |
45 45 |
0 - |
61 61 |
0 (20; ej tillräckligt) |
46 26+20 |
| 2009-05-07[30] | 248 248 |
207 207 |
88 88 |
42 42 |
44 44 |
0 - |
62 62 |
0 (19; ej tillräckligt) |
45 26+19 |
Valet
Valet äger rum från torsdagen den 4 juni till söndagen den 7 juni. Detta beror på att medlemsstaterna har olika regelverk och tradition om på vilken veckodag val ska hållas.
Valet hålls den 4 juni i Nederländerna och Storbritannien, den 5 juni i Irland, den 6 juni i Cypern, Lettland, Malta och Slovakien samt den 7 juni i Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Litauen, Luxemburg, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.[31] Valet i Tjeckien planeras att hållas den 5 juni och den 6 juni medan Italien planerar sitt val till den 6 juni och den 7 juni.[31] Estland är ensamt om att tillåta röstning via Internet och SMS, och blir det första landet att i ett Europaparlamentsval tillåta elektronisk röstning.[2][3][4]
Nationella val eller folkomröstningar planeras att hållas samtidigt i några av medlemsstaterna, bland annat för att höja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet. Nationella parlamentsval planeras i Luxemburg medan lokalval planeras i Belgien, Irland, Malta och Storbritannien. Dessutom kommer Danmark att hålla en folkomröstning om sin tronföljd. Om valdeltagandet är så lågt som i Europaparlamentsvalet 2004 i Danmark är det oklart om förslaget till jämställd tronföljd, trots det utbredda stödet bland folket, kommer att kunna antas. Det krävs nämligen att minst 40 % av alla röstberättigade röstar ja för att en ändring av konstitutionen ska kunna träda i kraft.
För att höja valdeltagandet har Europaparlamentet satsat 200 miljoner på en kampanj som är opolitisk, men syftar till att uppmärksamma valet.[5] Parlamentet har tagit fram tio olika teman, så bland annat berör konsument-, energi- och säkerhetsfrågor. Varje medlemsstat får välja fyra av de tio olika teman som sedan används i det egna landet.[32]
Valdeltagandet
.jpg){kind=link}
Valresultatet
Det preliminära valresultatet presenteras den 7 juni 2009. Den slutgiltiga mandatfördelningen är dock inte klar förrän vid parlamentets första sammanträde i mitten av juli 2009.
| Stat |
EPP-ED |
PES |
ALDE |
De gröna/EFA |
GUE/NGL |
UEN |
IND/DEM |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Belgien | Belgien | ? ?+?+?+? |
? ?+? |
? ?+? |
? ?+? |
? - |
? - |
? - |
? ? |
22 3,0 % |
? |
| Mall:Landsdata Bulgarien | Bulgarien | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? - |
? - |
? - |
? - |
? ? |
17 2,3 % |
? |
| Mall:Landsdata Cypern | Cypern | ? ?+? |
? - |
? ? |
? - |
? ? |
? - |
? - |
? - |
6 0,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Danmark | Danmark | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? ? |
? ? |
? ? |
? ? |
? - |
13 1,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Estland | Estland | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? - |
? - |
? - |
? - |
? - |
6 0,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Finland | Finland | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? ? |
? ? |
? - |
? - |
? ? |
13 1,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Frankrike | Frankrike | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? ? |
? ? |
? - |
? ? |
? ? |
72 9,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Grekland | Grekland | ? ? |
? ? |
? - |
? - |
? ?+? |
? - |
? ? |
? - |
22 3,0 % |
? |
| Mall:Landsdata Irland | Irland | ? ? |
? ? |
? - |
? - |
? ? |
? ? |
? - |
? - |
12 1,6 % |
? |
| Mall:Landsdata Italien | Italien | ? ?+?+?+? |
? ?+?+? |
? ?+? |
? ? |
? ?+? |
? ?+? |
? - |
? ? |
72 9,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Lettland | Lettland | ? ?+? |
? - |
? ? |
? ? |
? - |
? ? |
? - |
? - |
8 1,1 % |
? |
| Mall:Landsdata Litauen | Litauen | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? - |
? - |
? ?+? |
? - |
? - |
12 1,6 % |
? |
| Mall:Landsdata Luxemburg | Luxemburg | ? ? |
? ? |
? ? |
? ? |
? - |
? - |
? - |
? - |
6 0,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Malta | Malta | ? ? |
? ? |
? - |
? - |
? - |
? - |
? - |
? - |
5 0,7 % |
? |
| Mall:Landsdata Nederländerna | Nederländerna | ? ? |
? ? |
? ?+? |
? ? |
? ? |
? - |
? ? |
? - |
25 3,4 % |
? |
| Mall:Landsdata Polen | Polen | ? ?+? |
? ?+?+? |
? ?+?+? |
? - |
? - |
? ?+?+?+?+? |
? - |
? ? |
50 6,8 % |
? |
| Mall:Landsdata Portugal | Portugal | ? ?+? |
? ? |
? - |
? - |
? ?+? |
? - |
? - |
? - |